Introduktion: Medicinering av personer med reumatoid artrit (RA) har blivit bättre men samtidigt kvarstår många besvär som gruppen behöver lära sig leva med, ett sätt att angripa detta kan vara genom patientutbildning för att lära sig hantera kvarstående symtom. Arbetsterapeutiska interventioner innehåller ofta utbildning. Syfte: Syftet var att beskriva hur arbetsterapeuter använder sig av patientundervisning som intervention för personer med RA. Metod: Scoping review användes för databassökningar, databaserna som användes var Cinahl, Medline och Scopus. Under artikelsökning exkluderades artiklar som var rena litteraturstudier och resulterade i 15 artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet granskades och analyserades numerisk och tematiskt. Resultat: Forskningsfrågorna användes som teman och resultatet besvarade vad patientundervisning syftar till, exempelvis på att stärka self-efficacy och self-management och minimera sjukdomens inverkan på aktivitet och delaktighet. Det baseras exempelvis på kognitiv beteendeterapi (KBT), olika pedagogiska teorier och motivationshöjande metoder. Det genomförs bland annat genom gruppinterventioner och individuella möten med arbetsterapeut i olika miljöer och med olika fokus. Slutsats: I interventioner uppskattades kontakten med arbetsterapeuten av patienterna. De vanligaste strategierna inom området var olika self-managementmetoder, pedagogiska teorier och motivationshöjande metoder. Med hjälp av utbildning kunde aktivitetsbarriärer minskas. / Patient-education for people with RA within Occupational therapy Abstract Introduction: The medical treatment has been effective for people with Rheumatoid Arthritis (RA). But many of the RA symptoms still remains, to learn to cope with the symptoms, patinent-education can be used. Occupational therapy often includes education. Aim: The aim was to describe how occupational therapists use patient-education as intervention for people with RA. Method: A scoping review was used for databasesearches in Cinahl, Medline and Scopus. Literature studies were excluded during the process. The search resulted in 15 studies which answered the aim and research questions for this study. The results were reviewed and analyzed numerically and thematically. Results: The research questions were used as themes and the results answered what patient-education seeks to, the purpose could be to strengthen self-efficacy, self-management and reduce the activity and participation limitations. For example educational interventions were based on cognitive behavioral therapy and different self-management strategies. It was implemented in groups or by individual meetings with an occupational therapist in different environments and with different focus. Conclusions: Patients appreciated the contact with occupational therapist during the interventions. The most frequent strategies within the area were self-management, educational theories and motivational measures. With help of education activity barriers could be reduced.

Bakgrund: Diabetesfotsår är en av många komplikationer relaterade till diabetes mellitus typ I och II. Diabetesfotsår bidrar till en lägre livskvalité och funktionsnivå för individen samt medför höga vårdkostnader för samhället. Sjuksköterskan i primärvården har en central roll vid omvårdnad av denna patientgrupp. Primärvården fungerar som en första instans där initiala omvårdnadsåtgärder genomförs, dels som prevention men också i syfte att behandla. Syftet: Var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder relaterat till diabetesfotsår i primärvården. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån niostegsmodellen med en tematisk analys. Studier med kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades. Resultat: Ett huvudtema kunde identifieras, patientutbildning och egenvård, samt tre subteman. Resultatet visade att patientutbildning är en effektiv metod för att förbättra patientens egenvård relaterat till diabetesfotsår. Fler än tre utbildningstillfällen för patienter visades ge bäst resultat på egenvård. Adekvat egenvård minskar risken för diabetesfotsår. Slutsats: Patientutbildning är den omvårdnadsåtgärd sjuksköterskan i primärvården kan erbjuda patienten. Patientutbildning har som syfte att förbättra egenvården. / Background: Diabetic foot ulcers is one of many complications related to diabetes mellitus type I and II. Diabetic foot ulcers cause lower quality of life and disability for the individual, the healthcare cost is also significant for the society. Nurses in primary health care have a central role in the nursing in this group of patients. Aim: Bring light to nursing care measures related to the diabetic foot ulcer in a primary care setting. Method: The literature review was made with the “Nine step model” with a thematic analysis. Studies with both a quantitative and qualitative approaches were included. Results: One main theme could be identified, patient education and self-care, as well as three sub themes. The result indicate that patient education is an effective method for improving self-care related to diabetic foot ulcers. More than three occasions of education for patientsgave the best results on self-care. Adequate self-care lowers the risk of diabetic foot ulcers. Conclusion: Patient education is the nursing care measure that nurses in primary care can offer patients. Patient education has the purpose of improving self-care.

Farmaceuter är den yrkesgrupp med bäst insyn i alla läkemedel en patient tar i öppenvården. En bra kommunikation är oftast avgörande för en bra behandling och kan bidra till att förebygga biverkningar av medicinering och påverka individuella och samhällsenliga beslut som förbättrar hälsan. Specialister bör hjälpa patienter att komplettera sina kunskaper om sjukdomar och läkemedel. Detta förhindrar användning av förvirrande, otydlig och osannolik information som utgör ett hot mot patientens hälsa och till och med livet. I denna litteraturstudie granskades fyra artiklar från databasen OneSearch. Syftet var att undersöka vikten av aktivt lyssnande och dess betydelse vid kommunikation. Resultatet visar att aktivt lyssnande är en viktig komponent i initiala interaktioner och ökar mottagarens uppfattning om att känna sig förstådd, ge större konversationstillfredsställelse och gör samtalspartnern mer socialt attraktiv. Dessutom kan det påverka och vara en bidragande faktor till ökad kompetens inom andra områden inom kommunikation, såsom själveffektivitet och känsla av delaktighet. Det har också påvisats att parafrasering, en teknik inom aktivt lyssnande ger en ökning av den sociala attraktionen för intervjuaren, då en lyssnare som parafraserar erhållet budskap visar större intresse och skapar känsla av sammanhang med en samtalspartner. Aktivt lyssnande kan vara en bidragande faktor till att kunna kommunicera på ett effektivt sätt vilket är nödvändigt för att kunna erbjuda en högkvalitativ rådgivning och sjukvård på apoteket. Slutsatsen är att kommunikation har en meriterande och avgörande roll i farmaceutens arbete. En god kommunikationsförmåga samt lyssnarförmåga, vilka bygger på fullständig uppmärksamhet på vad en person säger. Att lyssna noga samtidigt som intresse visas och inte avbryta är avgörande för att förstå patienten, förmedla information kring läkemedel på ett tydligt och begripligt sätt. Dessutom förbättras patientens följsamhet till läkemedelsbehandling. Studier som använts i litteratursarbetet kan dock inte jämföras fullt ut med varandra, då samma mätmetoder inte har använts. / Pharmacists are the professionals, which have the best insight into all of the drugs a patient takes in outpatient care. They also see more patients in one day than other health care professions. Good communication is often crucial for good treatment and can help prevent the side effects of medication and have an influence on individual and societal decisions thus promoting health. Specialists should help patients supplement their knowledge of diseases and medicines, which prevents the use of confusing, unclear, and improbable information that poses a threat to the patient's health and even life. In this literature study, four articles from the OneSearch database were reviewed. The purpose was to investigate the importance of active listening and its influence on communication. The results showed that active listening is an important component in initial interactions and increases the recipient's perception of feeling understood. Furthermore, active listening leads to greater conversational satisfaction and makes the conversation partner more socially attractive. It can influence and be a contributing factor to increasing other areas of communication such as self-efficacy, and a sense of participation. It was also shown that paraphrasing, a technique in active listening, increases the social attraction for the interviewer, as a listener who paraphrases the received message shows greater interest and creates a sense of connection with the conversation partner. Active listening can be a contributing factor to being able to communicate effectively, which is necessary to be able to offer high-quality advice and medical care at the pharmacy. The conclusion is that communication has a meritorious role in the pharmacist's work. Good communication ability and listening skills that are based on full attention to what a person says and listening carefully while showing interest without interruption are crucial to understand the patient. It helps with conveying information about drugs in a clear and comprehensible way and improve the patient's adherence to drug treatment. Studies used in this literature work can, however, not be fully compared with each other, as different measurement methods have been used.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes typ 1 ökar i de nordiska länderna och i synnerhet i Sverige. Som förälder till barn med en nyligen diagnostiserad diabetes typ 1 kan den aktuella situationen upplevas som ett trauma, vilket kan påverka hela familjens livssituation och innebära stora förändringar och omställningar i livet. En adekvat patientutbildning med familjecentrerad vård är nyckeln till en framgångsrik behandling av livslång kronisk sjukdom.Syfte: Syftet är att undersöka upplevelser av patientutbildning hos familjer med barn som diagnostiserats med diabetes typ 1 i Skandinavien.Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 kvalitativa artiklar från fyra olika länder.Resultat: Resultatet sammanställdes i tre olika huvudkategorier. De olika kategorierna beskriver föräldrarnas, barnets och syskons upplevelser av patientutbildning. De underkategorier som framkom i analysen var barn och föräldrars upplevelse av vårdpersonal och sjukhusmiljöns påverkan på patientutbildning samt hur tekniska hjälpmedel kan underlätta patientutbildning. Vidare avslöjar resultatet att stödjande miljöer påverkar barnet samt att hjälpmedel i vardagen underlättar livssituationen för familjen.Slutsats: Resultatet påvisar att patientutbildning upplevs för generell och saknar anpassning på familj- och individnivå samt att familjen har svårt att förlita sig på vårdpersonalens kompetens. Familjens livssituation med aktiviteter och spontanitet underlättas med hjälpmedel såsom insulinpump, dock upplever familjen att det tar lång tid att känna sig bekväm och självsäker med hanteringen av insulinpumpen. Vidare framkommer vikten av att hela familjen inklusive syskon involveras i utbildningen för att skapa förståelse för barnets behov och konsekvensen av vad en felbehandlad sjukdom kan medföra. / Background: The incidence of type 1 diabetes is increasing in the Nordic countries, and especially in Sweden. As a parent of a child with a newly diagnosed type 1 diabetes, the current situation can be experienced as a trauma, which can affect the whole family's life situation and involve major changes and adjustments in life. An adequate patient education with a family-centered approach is the key to successful treatment of lifelong chronic illness.Aim: The aim is to investigate the experiences of patient education in families with children diagnosed with diabetes type 1 in Scandinavian.Method: A literature review based on 16 qualitative research articles from four different countries.Results: The results were compiled into three different main categories. The different categories describe the parents’, child’s and siblings’ experiences of patient education. The subcategories that emerged in the analysis were children’s and parents’ experiences of professionals and the hospital environment’s impact on patient education, as well as how technical aids can facilitate patient education. Furthermore, the results reveal that supportive environments affect the child and that aids in everyday life make the life situation easier for the family.Conclusion: The results show that patient education is perceived as general and lacks adaptation at family and individual level and that many families have difficulties relying on professional competence. The family’s life situation, with activities and spontaneity, is facilitated with aids such as the insulin pump. However, families experience that it takes a long time to feel comfortable and confident with the handling of the insulin pump. Furthermore, the involvement of the whole family, including siblings, is of great importance in the education to create an understanding of the patient’s needs and the understanding of the consequences of a mistreated illness.

The targeted transplant center's abdominal organ transplant unit had difficulty providing adequate education to patients prior to discharge, which had resulted in a 24% readmission rate within 30 days due to infections. Patients and caregivers were unavailable to receive education despite multiple attempts, which made it challenging for health care providers to complete this aspect of their job, resulting in a negative impact on patients' long-term outcomes. A more structured educational environment was needed to provide appropriate and effective patient and caregiver education to increase adherence and positive outcomes. The health promotion model served as a foundation for the development of the evidence-based educational process and materials. A panel of 6 experts was invited to review the evidence-based, theory-supported educational materials along with the staff and caregiver educational process developed for the unit. Five experts participated in the formative and summative evaluation of the educational process, materials, and the evaluation tool. Results of the evaluations demonstrated that a majority (83%) of the experts found the educational materials and process were essential, accurate, and provided a more structured environment that afforded health care providers the ability to maintain compliance with the targeted transplant center's education policy. The materials, process, and evaluation tool will be implemented at the site. Social change will result from increased patient engagement and confidence in self-care; improved caregiver ability to assist the patient; and reduced risk of noncompliance, readmissions, and poor outcomes.

Heart failure patients are responsible for managing fluctuations in symptoms between exacerbations by employing treatment adherence, active monitoring, and management strategies based on expert guidelines. Despite education, delayed help seeking persists among those in the need of acute medical intervention, as evidenced by high hospital admission and readmission rates. The purpose of this qualitative grounded theory study was to explore the decision making processes undertaken by heart failure, community-dwelling individuals as they experience symptom changes. Eighteen face-to-face interviews were conducted with participants who had heart failure and received self-management education from a home care agency in Southern Ontario, Canada. Data were analyzed using iterative steps of open, axial, selective coding, and qualitative software text queries. Three process themes were identified: perceiving symptoms, normalizing symptoms, and adapting to symptoms, with an overarching theme of control and absence of consultative behaviors. The central concept revealed in this study was normalizing symptoms in heart failure which included actions taken by participants to mitigate symptom fluctuations. Daily fluctuations were assimilated into normal life resulting in desensitization of symptom recognition and a loss of functional capacity. These findings can be used to inform system changes needed to strengthen consultative patient-health professional relationships required for effective self-management problem-solving. This study leads to positive social change by explaining how self-management is practiced from the patient's perspective, which can inform practice recommendations and future research.

Typ 2-diabetes är en utbredd sjukdom som ställer höga krav på kunskap hos patienterna som lever med sjukdomen, komplikationerna är många men påverkbara av patienten själv. Patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes kräver undervisning för att erhålla goda egenvårdsfärdigheter, vilket minimerar uppkomsten av komplikationer. Sjuksköterskor utbildar patienterna som en del av omvårdnadsarbetet för att främja hälsa och minska komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vuxna patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes upplevde patientundervisning. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie utifrån en induktiv ansats. Fyra kategorier uppkom i litteraturstudiens resultat: Lärandeaktiviteternas betydelse, lärares karaktär och bemötande, sjukdomsinsikt och självförtroende och informationens relevans. Både patientundervisning i gruppformat och individuellt upplevdes positivt, kritik riktades mot bristen på individanpassad undervisning. Det framkom i litteraturstudien att patienternas upplevelser av den som undervisade påverkade huruvida undervisningen var gynnsam eller ej. Patienternas egenvårdsförmåga upplevdes öka. Till stor del upplevde patienterna information given under undervisningen vara relevant. Patienternas upplevelser bör tas i beaktande vid utformning av patientundervisning, utbildning av sjuksköterskor samt av sjuksköterskor i klinisk verksamhet. Motiveringen är att undervisningen skall vara så gynnsam för patienterna diagnostiserade med typ 2-diabetes som möjligt. / Type 2-diabetes is a widespread disease that places high demands on knowledge in the patients living with the disease, the complications are many but possible to be affected by the patients themselves. Patients diagnosed with type 2- diabetes require education to obtain good self-care ability, which minimizes the onset of complications. Nurses educate patients diagnosed with type 2-diabetes as part of the nursing work to promote health and reduce complications. The purpose of the literature study was to elucidate how adult patients diagnosed with type 2-diabetes experienced patient education. The study was conducted as a general literature study, with an inductive approach. Four categories emerged in the literature study's results: The learnings activities importance, the character and attitude of the teacher, insight in the disease and self-confidence and the relevance of the information. Both patient education in group form and individually were experienced positive, criticism was directed at the lack of individualized education. It was found in the literature study that the patients' experiences of the teacher affected whether the teaching was favorable or not. Patients' self-care ability was experienced to increase. To a large extent, the patients perceived information given during the education to be relevant. Patients' experiences should be taken into account when designing patient education, training of nurses, and of nurses in clinical practice. The motivation is that teaching should be as beneficial to patients diagnosed with type 2-diabetes as possible.

Bakgrund År 2018 utfördes 754 310 kirurgiska ingrepp på personer över 20 år, inom slutenvården i Sverige. För många patienter är kirurgiska ingrepp sammankopplat med en känsla av oro. Studier har visat att 60–80 procent av kirurgiska patienter är oroliga. Att som sjuksköterska lindra patientens oro inför ett kirurgiskt ingrepp samt skapa delaktighet kräver tid, kunskap och engagemang. Syfte Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner som kan ge patienten ökad delaktighet preoperativt. Metod En litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades med hjälp av integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i teman efter vad de kom fram till. Resultat Resultaten i de inkluderade vetenskapliga artiklarna visade på vikten av tydlig och individanpassad information samt individanpassat bemötande av sjuksköterskorna preoperativt för att skapa delaktighet samt minska oron. De patienter som erhöll adekvat och tydlig information och där sjuksköterskan anammat personcentrerad omvårdnad genom individanpassat bemötande och kommunikation hjälpte patienterna att känna sig väl förberedda inför det kirurgiska ingreppet. Slutsats Individanpassat bemötande och individanpassad information till patienterna preoperativt är de omvårdnadsinterventioner som, resultatet i denna litteraturöversikt, visar på som mest effektiva ur patientens perspektiv. Att som sjuksköterska skapa en relation med patienten utifrån patientberättelsen och där identifiera patientens omvårdnadsbehov gällande grad och innehåll av information inför det kirurgiska ingreppet kan vara nyckeln till ökad delaktighet. / Background In 2018, 754 310 surgical procedures were performed on patients over 20 years old in the inpatient care in Sweden. For many patients, surgical procedures are associated with a feeling of anxiety. Studies have shown that 60-80 per cent of surgical patients suffer from anxiety. As a nurse, relieving the patients ́ anxiety prior to a surgical procedure and increasing patient participation requires time, knowledge and commitment. Aim The aim was to highlight nursing interventions that may encourage increased patient participation in preoperative care. Method A literature review where searches for scientific articles were made in PubMed and CINAHL. Eighteen scientific articles were selected and reviewed using an integrated analysis, examination of quality and then sorted by themes according to their findings. Result The results of the included scientific articles showed the importance of clear information and a person-centred approach from the nurses preoperatively to create participation and reduce anxiety. Patients who held adequate and clear information as well as when the nurse had a person-centred approach in both treatment and communication, entailed that the patients felt well prepared for the surgical procedure. Conclusion A person-centred approach and clear information to patients preoperatively are the nursing interventions shown to be most effective from the patient's perspective. This is the result of this literature review. As a nurse, establishing a relationship with the patient based on the patient's story and identifying the patient's need for care regarding the degree and content of information given prior to the surgical procedure, may be the key to increased patient participation.

Bakgrund Kardiovaskulära sjukdomar bidrar till utbredd dödlighet och orsakar stora kostnader för samhället. Den fysiska aktiviteten har god effekt på människokroppen samt i preventivt och behandlande syfte avseende kardiovaskulära sjukdomar. Sjuksköterskan kan nyttja fysisk aktivitet som en del i en behandlingsprocess genom att motivera, utbilda och vägleda patienten till förbättrad egenvårdsförmåga och en ökad mängd utförd fysisk aktivitet. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskan med hjälp av motiverande samtal och patientutbildning kan hjälpa patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom att utföra mer fysisk aktivitet. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut som sedan analyserades. Artiklarna sammanställdes därefter i en matris och redovisades i ett resultat. Resultat Resultatet visade positiva effekter av sjuksköterskans delaktighet och förmåga att utbilda patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom att utför mer fysisk aktivitet.Resultatet presenterades utifrån tre teman: effekter av patientutbildning, effekter av motiverande samt patientens upplevda förmåga och följsamhet.I studien framkom även att den fysiska aktiviteten genererade positiva fysiologiska effekter på blodtryck, blodfetter, midjemått, BMI, totalkolesterol och vikt. Slutsats Motiverande samtal och patientutbildning kan ha gynnsamma effekter gällande ökad utförd mängd av fysisk aktivitet för patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom. En betydande aspekt för patienternas förmåga att utföra fysisk aktivitet och förmågan till egenvård samt följsamhet till behandling visade sig vara den upplevda självförmågan.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom med hög global förekomst. Sjukdomen är associerad till ohälsosamma levnadsvanor och bristfällig utbildning. Vanliga symtom som uppträder är ökad törst och trötthet. En stor del av behandlingen utgörs av egenvård och medicinhantering. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys av 12 vetenskapliga resultatartiklar med kvalitativt förhållningssätt utifrån patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Patienternas upplevelser av en ny livssituation, omgivningens stöd samt patienternas följsamhet till egenvård. Resultatet visade att omgivningens stöd samt patientutbildning var viktigt för att främja god egenvård. Slutsats: Omgivningens stöd hade betydelse och kunde bidra till acceptans, engagemang och motivation till god egenvård. Sjuksköterskans stöd behövde vara personcentrerad och omgivningens kunskap behövde utvecklas. Förslag på vidare forskning: Utbildning av närstående och personcentrerad vård. Klinisk betydelse: Öka medvetenhet hos sjuksköterskor för att kunna främja egenvård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a well spread disease with a high global prevalence. The disease is associated with an unhealthy lifestyle and insufficient education. Common symptoms are increased thirst and fatigue. The main treatment is related to self-care and management of medication. Aim: The aim is to describe how patients experience self-care with diabetes mellitus type 2.  Method: A literature review was conducted with an qualitative content analysis of 12 scientific result articles with qualitative approach of patients’ experiences of self-care with diabetes mellitus type 2.  Results: Three main categories were identified, patients experience of a new life situation, the support of the environment and patient's adherence to self-care. The result presents that external support from the environment and patient education was important to promote self-care.  Conclusion: Environmental support has a great significance and could contribute to acceptance, engagement and motivation towards good self-care. The nurse’s support needed to be patient centered and the relative's knowledge regarding the disease needed development.  Suggestions for further research: Education for relatives and person-centered care.  Clinical significance: Increase awareness among nurses to be able to promote self-care based on a person-centered approach.