No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med utvecklingsprojektet var att öka elevernas möjligheter till delaktighet på fritidshemmet genom att bedriva en podcast tillsammans med eleverna. Arbetet tog utgångspunkt i aktionsforskning där Tripps aktionsmodell låg till grund för processen. Genomförandet gjordes på ett fritidshem bestående av 46 elever i årskurs 3-6 samt två lärare. Totalt deltog 15 elever och två lärare i projektet som erbjöd möjligheter till delaktighet för elever och lärare i form av inspelning, redigering och publicering. Elevernas kommunikation samt relationen mellan lärare-elev var av vikt för att uppnå projektets syfte. Utvecklingsprojektet förväntades bidra till att öka den digitala kompetensen på fritidshemmet. Genom samtal, observationer och förenkäter anpassade för lärare respektive elever på fritidshemmet framkom att både lärare och elever hade bristfälliga kunskaper inom digital kompetens. Av efterenkäterna som fylldes i efter avslutat projekt kunde utläsas att både elevernas möjligheter till delaktighet samt den digitala kompetensen på fritidshemmet hade ökat i och med arbetet med podcast som pedagogiskt verktyg.

Svenska podcaster har exploderat i popularitet de senaste är en och till följd av detta har också intresset för att nyttja mediet som marknadsföringskanal vuxit. I nuläget saknas konsekventa normer för hur producenter av podcaster och deras sponsorer ska göra när reklambudskapen presenteras. Forskningen inom områ;det är otillräcklig men tidigare studier indikerar att konsumenter upplever marknadsföring i podcaster som relativt trovärdig. Däremot saknas förklaring på hur eller varför marknadsföring i podcastmediet upplevs som trovärdig. För att utforska detta är denna studie utformad som en fallstudie och syftar till att undersöka hur regelbundna lyssnare av Alex och Sigges podcast uppfattar marknadsföringen av varumärket If Skadeförsäkring i podcasten. Datainsamlingen består av fem kvalitativa djupintervjuer. Under dessa uttryckte respondenterna sina tankar och åsikter om podcastmediet, Alex och Sigges podcast och marknadsföringen som sker i den. Slutsatser som dras från studien är att marknadsföringen upplevs som trovärdig och att detta kan bero på att podcastens upphovsmän Schulman och Eklund upplevs som självutlämnande och ärliga i podcasten. Detta i sådan grad att de ibland betraktas som vänner till lyssnaren. Detta, kombinerat med att marknadsföringen av If är integrerat med det övriga innehållet i podcasten, leder till att även If uppfattas som en trovärdig del av podcasten. Rekommendationer som ges för producenter av podcaster med liknande upplägg innefattar att integrera reklambudskapen på ett öppet och ärligt vis. Detta då studiens resultat indikerar att detta leder till bibehållen trovärdighet och ökat tolerans för reklambudskap hos lyssnare.

Podcast is a new audio media in Sweden and has become larger and increasingly more popular in the past few years. In line with this, companies have seen the opportunity to use this type of marketing in the new coveted media and have created a new marketing tool in the form of sponsorship. Previous studies in this field indicate that this is a very effective method to reach a broad audience, but it still is a relatively new area with very little research in existence today.   This study is an analysis of how receptive listeners are to marketing through podcasts and the ability companies have to create a sustainable and effective strategy for successful marketing through this type of medium.   The collection of data for this study consists of two different qualitative interviews, the first one with listeners that were chosen, and the second with the sponsor company for two of the largest podcasts in Sweden. The essay´s empirical evidence shows how receptive listeners are to marketing via podcasts, what their podcast habits look like, what form of approach in marketing they prefer, and how often they take part in different offers. From the interviews with listeners and sponsoring companies in the study, it is concluded that the best and most effective strategy for marketing through podcasts is to weave advertising in the conversation and therefore increase the credibility and disturb the listener as little as possible. This also effects how receptive listeners are and it has been shown that they listen less carefully when advertisement is placed within commercial breaks. How receptive listeners are to advertising also depends on some other factors such as noise, how engaged they are, and how the large amount of advertising around us effects our assessment of advertising. To strengthen this, and to get a larger foundation for the study, a collection of data such as documents has been analyzed. Public documents in this area are interesting because in recent years a lot of articles have been written about the podcast culture. At the same time, it is still a relatively new medium which allows for much of the existing research to be built on and renewed. A recommendation for companies that want to promote themselves in the podcast media is to carefully plan a sustainable strategy that is right for their particular brand. Other aspects to keep in mind are to always pursue the most current avenues or advertising, to avoid radio advertising in the form of commercial breaks, and to instead focus more on talking about the brand during the program to make it more natural and interesting. This increases brand awareness and makes it possible for the brand to become the listener’s top-of-mind choice.

Studien ämnar undersöka vilka retoriska verktyg som talarna i poddprogrammen Alex och Sigges podcast och Pillowtalk med Peg och Penny använder sig av för att diskutera och gestalta COVID-19. Det studeras även hur respektive podcast förhåller sig till spridandet av fake news och desinformation. Båda poddprogrammen har en stor räckvidd och har därmed möjlighet att påverka ett stort antal människor. Det är viktigt att korrekt information sprids, speciellt i en hälsokris som denna. Studien belyser därmed problematiken som kan finnas i informationsspridning och överskott av information i samband med coronaviruset.  Genom en retorisk analys analyseras innehållet i två avsnitt från mars 2020, i vilka pandemin diskuteras. Resultatet visar att talarna i båda avsnitten har en hög etos i och med deras kända namn och relation med sina lyssnare. Däremot återfinns flera svaga logos-argument, då den fakta som delges inte stöds med några källor. Detta gör att lyssnarna inte kan verifiera informationen som talarna för fram. Patos används främst genom att visa sin sympati och oro för människors hälsa och hur samhället ska klara sig i krisen. Även känslor som rädsla och irritation framkom för att framhäva situationens allvar.  Talarnas egna råd jämförs sedan med Folkhälsomyndighetens, vilka överensstämde. Ingen av poddsändningarna kan sägas sprida desinformation, däremot kan det vara en vinklad version utifrån hur talarna ser på pandemin. Detta syns i sista delen, där det diskuteras hur talarna gestaltar COVID-19. De har som gemensamt att de gestaltar pandemin på ett negativt sätt och genom rädsla. Detta skulle i sin tur kunna leda till ökad oro och panik.

In der vorliegenden Arbeit wurden die möglichen Vorteile des Videopodcastings der Vorlesungsreihe Anästhesiologie und Intensivtherapie in Hinblick auf das Klausurergebnis der Studierenden der Humanmedizin im Wintersemester 2012/2013 untersucht. Die täglich von Montag bis Freitag stattgefundenen Vorlesungen wurden mit Einverständnis der jeweils lesenden Dozenten gefilmt und insgesamt 11 der 21 gefilmten Vorlesungen durch einen Mitarbeiter des Studiendekanats verblindet als Videopodcast ins Studierendenportal der Medizinischen Fakultät der Universität Leipzig geladen. Zum Abschluss der Vorlesungsreihe wurde eine Klausur, bestehend aus 42 Multiple-Choise Fragen Typ A, geschrieben. Dabei galt es jeweils zwei Fragen pro Vorlesung zu beantworten. Somit konnten 22 Fragen je ein Podcast zugeordnet werden und für 20 Fragen gab es in Vorbereitung auf die Klausur keinen Videopodcast. Zu jedem Vorlesungsthema wurde ein Skript des jeweiligen Dozenten im PDF-Format zur Klausurvorbereitung im Studierendenportal hinterlegt. Den Erstellern der Klausur war es nicht bekannt, welcher Vorlesungspodcast online stand. Die Analyse der Klausurergebnisse konnte keinen signifikanten Unterschied zwischen den erzielten Punkten in der Podcastprobe und der Nonpodcastprobe darstellen. Die Auswertung der Klausur in Hinblick auf den Schweregrad der einzelnen Klausurfragen lässt die Vermutung zu, dass durch die Anwendung der Videopodcast eine gezielte, motivierte Klausurvorbereitung möglich ist und daher die Aufgaben, zu denen es einen Podcast gab, von einem Großteil der Studierenden richtig gelöst wurden. Begleitend wurde vor Beginn und nach Abschluss des Podcast-Projektes ein Fragebogen zum Projekt, dem studentischen Wunsch nach Multimedialität und dem Lernverhalten der Studierenden ausgewertet. Die Analyse konnte zeigen, dass die untersuchte Gruppe von Medizinstudenten eine Erweiterung des Onlineangebotes ersehnt. Das Podcast-Projekt wurde vor allem von Studierenden mit Kind positiv bewertet. Die Arbeit zeigt, dass Podcasts einen wichtigen Beitrag zum familienfreundlichen Studieren leisten. Außerdem bewirkt die Bereitstellung von Videopodcast eine motivierte Auseinandersetzung der Studierenden mit dem zu bewältigenden Lernstoff. Die vorliegende Studie konnte weiterhin zeigen, dass Videopodcasts der Vorlesungen nicht zu leeren Hörsälen führen, sondern von den Studierenden als ergänzendes Lehrangebot genutzt werden um Vorlesungen nach- und Prüfungen vorzubereiten.

I den här studien har en undersökning gjorts kring huruvida podcast kan fungera som en kompetensutvecklingsmetod för digitala verktyg i musikundervisningen på grundskolan. Studien riktar sig till musiklärare som undervisar i grundskolan. Undersökningen har genomförts med att först producera en podcast-serie. Därefter har podcasten delats ut till fem musiklärare/pedagoger som är verksamma inom musikundervisningen för grundskoleelever. Efter de har lyssnat på podcast-avsnitten har det genomförts öppna intervjuer med deltagarna för att samla in kvalitativ data för vidare analys. Idén och problemformuleringen är baserad på de utvärderingar som har publicerats av Skolverket (2015) och Skolinspektionen (2019) där det framgått att det finns en utbredd avsaknad av kompetens inom området. Användandet av podcasts inom utbildning är även något som undersökts tidigare av On Tam (2012) och Young, B. et al. (2021). Varje podcast-avsnitt fokuserar på en specifik IPad applikation eller programvara för musicerande eller digitalt musikskapande. Resultatet av intervjuerna tyder på att en podcast högst troligen kan användas som en kompetensutvecklingsmetod.

Uppsatsen sjösattes som en konsekvens av den kritik som politiker och journalister riktat mot public service de senaste åren. Kritiken som främst handlat om en upplevd vänstervridning inom public service är oroväckande då en partiskhet innebär minskade förutsättningar för välorienterade samhällsmedborgare som kan ta ställning i olika samhällsfrågor. Baserat på kritiken har syftet med uppsatsen varit att granska partiskheten i Sveriges Radios podcastverksamhet, ett public service-drivet medium som trots sin allt mer omfattande räckvidd förblivit ett outforskat område inom objektivitetsforskningen. Med avstamp från Westerståhls objektivitetsstudier har en partiskhetsprövning genomförts där begreppet objektivitet likställts med opartiskhet och operationaliserats som en sammanvägning av balans och neutralitet. Neutraliteten har sedermera beräknats via antalet positiva respektive negativa omdömen som riktats mot riksdagspartierna, medan balansen beräknats via det utrymme som partiernas ideologiska budskap och partipolitiska aktiviteter fått i podcasten. Avslutningsvis har en diskussion förts utifrån Asps (2006) syn på rättvisa och mynnat ut i ett resultat som indikerar att en politisk högerriktning gynnats i Sveriges Radios podcastverksamhet.