Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka huruvida den psykiska hälsan påverkas av vistelse i naturmiljö jämfört med stadsmiljö. Vidare var syftet att undersöka om sinnestillståndet och även koncentrationsförmågan ser olika ut i de olika miljöerna. Slutligen undersöktes även respondenternas uppfattning om vikten av vistelse i de olika miljöerna för psykisk hälsa och välmående. Frågeställningar: Hur påverkas sinnestillståndet av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö? Hur påverkas koncentrationsförmågan av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö? Hur viktig är naturmiljö respektive stadsmiljö för känslan av psykisk hälsa och välmående? Metoden vi använt är fältstudie, i form av promenader med paus för lösande av "tankenötter", det vill säga diverse problem som löses genom logiskt tänkande och tolkning, följt av en semistrukturerad intervju med åtta studenter/gymnasister från Stockholms län, varav två män och sex kvinnor i åldrarna 16-30. Intervjuerna spelades in på diktafon, efter vilka materialet transkriberades och mailades ut till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter känner att naturmiljön erbjuder avslappning och återhämtning samt bidrar till att de känner sig piggare jämfört med stadsmiljöns mer hektiska och händelserika miljö. De flesta ansåg dock att det var skönt att komma ut och promenera oavsett miljö. Majoriteten kände att de förbättrade koncentrationsförmågan i naturmiljön och att det var lättare att fokusera på de "tankenötter" som skulle lösas där, jämfört med i stadsmiljön. Samtliga respondenter anser att båda miljöerna är viktiga för deras välbefinnande och att en balans mellan båda är att föredra, samtidigt som de anser att naturen ger dem en bättre känsla av psykisk hälsa och välmående. Vår slutsats är att sinnestillstånd, koncentrationsförmåga samt känsla av psykisk hälsa och välmående påverkas positivt av vistelse i naturmiljö då den främjar lugn, avslappning och återhämtning jämfört med stadsmiljön som ökade närvaron och stressgraden genom att det fanns desto fler intryck, stimuli och störningsmoment i omgivningen. Vi anser därför att naturen bör utnyttjas mer då den absolut är en varaktig och hälsofrämjande miljö.

ABSTRACT - SAMMANFATTNING Studiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor. Det kvalitativa stödet innebär den subjektiva upplevelsen av kontakterna, d.v.s. om relationen präglas av omsorg, respekt eller förtrolighet. Det är en kvantitativ studie och metoden är multipel linjär regressionsanalys. Datamaterialet är hämtat från European Social Survey (2006) runda 3 (ESS3 2006). De centrala begreppen och teorierna är individers subjektiva välbefinnande, socialt stöd, anknytningsteorin, återhämtningsförmåga och stress- sårbarhetsteorin. Studiens huvudsakliga resultat visade på att det sociala stödet hade en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga jämfört med de som hade en högre återhämtningsförmåga. Individer med en låg återhämtningsförmåga hade en större ökning av välbefinnande om de fick tillgång till socialt stöd eller om de inte hade tillgång till detta, jämfört med de med hög återhämtningsförmåga. Studien visade också att det fanns ett positivt samband mellan både kvantitativt socialt stöd – välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Det kvalitativa stödet hade också ett starkare samband med välbefinnande jämfört med det kvantitativa stödet.  Vid en kontroll för inkomst och arbete så var förklaringsvärdet ca 25 %.

The use of mindfulness in healthcare is increasing in Sweden. A so-called secular form of mindfulness is also increasing within mediated contemporary psychology and is used in many areas such as schools, workplaces and when giving birth. The method originates from Buddhism and is much more complex than the form of mindfulness marketed in Sweden today. The religious heritage of mindfulness is interesting to study in such a secular society as Sweden, where the material for this study is found. The aim of this study is therefore to investigate whether mindfulness still is a form of religious coping or if it has become completely secularized, and thus free of its religious origin. This is done in a qualitative manner by examining three experiences of mindfulness described in the following books and blogs: How I overcame my trauma and PTSD (2013) by Philippe Izmailov, Mindfulness – En väg att hantera smärta (2008) by Vidyamala Burch and the blog article Därför tränar jag mindfulness (2013-05-20) by Jonas Ask. The research questions in this study are: What importance does mindfulness have for the individuals mental health based on religious and psychological coping theory? and Can mindfulness be interpreted as a form of coping which includes religiousness? The methods used are narrative analysis and hermeneutic interpretation and the theory is religious and psychological coping theory. The results show that mindfulness has an immense importance in providing psychological health for these individuals. All three have changed their significance and improved relationships, breath and stress reactions amongst others. The results also highlight that religious coping is dependent on definition of terms such as religion and sacred. This suggests that the question whether mindfulness can be considered to be coping that includes religiousness is a matter of interpretation. More studies on the religious and existential dimensions of mindfulness are therefore needed as well as definitions of religion and sacred adapted to a religious understanding that does not entirely rely on traditional terms and a western understanding.

The purpose of this study was to investigate the relationship between mental illness and socioeconomic factors such as education, age and gender among drug users. Descriptive and ANOVA analysis were performed to 68 structured interviews (Addiction Severity Index basic). Analysis addressed associations between drug usage and level of education, age and gender. Results showed gender differences in self-rated mental health with women drug users rating their mental health lower than men. In addition, there was no association between age, educational level and self-rated mental health. Further studies are warranted to investigate mental health among drug users.

Bakgrund: Barn och ungdomar har immigrerat ensamma i flera decennier. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat de senaste åren i Europa och främst i länder som Storbritannien, Sverige, Österrike och Norge. År 2008 immigrerade 13 400 barn/ungdomar utan föräldrar till Europa och ca 80 % av dem ansökte asyl. Sverige tog enskilt emot ca 3 578 ensamkommande flyktingbarn år 2012 och det väntas öka de närmsta åren. Det har även rapporterats om att ensamkommande flyktingbarn har en ökad risk för psykisk morbiditet. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som inverkar på ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa. Metod: Denna studie är en allmän litteraturstudie baserad på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier. Resultat: Fem teman identifierades: Traumatiska upplevelser, Migrationsprocessen, Miljön, Ålder och Genus. Traumatiska upplevelser var den mest övervägande faktorn som bidrog till den ökade risken för utveckling av psykisk ohälsa. Vidare spelade migrationsprocessen och miljön i det nya landet stor roll för dessa barn/ungdomars välbefinnande. Ytterligare identifierade faktorer var kön och ålder. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visade på att dessa barn/ ungdomar har råkat ut för olika traumatiska upplevelser och att detta var den största bidragande faktorn till att de hade högre risk att utveckla psykisk ohälsa. Vidare framkom det att migrationsprocessen och miljön i det nya landet bidrog till den ökande risken för att utveckla psykisk ohälsa.  Klinisk betydelse: Denna studie ska ge ökad förståelse om ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa och belysa faktorer som inverkar på deras mående. Genom att ha kunskap om dessa faktorer kan sjuksköterskan lättare identifiera dessa barns omvårdnadsbehov. / Background: Children and young adolescents have been immigrating alone for decades. However the number of unaccompanied refugee children has increased in recent years in Europe, mainly in countries such as Britain, Sweden, Austria and Norway. In 2008, 13.400 children and young adolescents, immigrated without their parents to Europe and about 80% of them applied for asylum. Sweden alone received about 3,578 unaccompanied refugee children in 2012 and it is expected to increase in coming years. It has also been reported that unaccompanied refugee children have an increased risk of psychiatric morbidity. Aims: The aim of this study was to highlight factors affecting unaccompanied refugee children's mental health. Method: This study is a literature review based on eight quantitative and two qualitative studies. Results: Five themes were identified: Traumatic experiences, the Migration Process, Environment, Age and Gender. Traumatic experiences were the most predominant factor that contributed to the increased risk of developing mental illness. Furthermore the migration process and the environment in the new country had a big impact on these children/adolescents well-being. Additional identified factors were gender and age. Conclusion: The result of this study showed that these children / adolescents have suffered from various traumatic experiences highly contributing to an increased risk of developing mental illness. It was also found that the migration process and the environment in the new country contributed to the increased risk of developing mental illness. Clinical significance: This study can provide a better understanding of unaccompanied refugee children's mental health and illuminate the factors affecting their psychological well-being. Having knowledge of these factors, may help the nurses to identify these children's care needs.

Studiens syfte var att undersöka hur ungdomar resonerar kring psykisk hälsa och ohälsa och hur de främjar sin psykiska hälsa. Deras svar analyserades utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Vår studie har genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Bearbetningen av resultatet skedde genom en induktiv innehållsanalys med inspiration av hermeneutiken. Psykisk hälsa är något som ungdomarna beskriver att de gör, känner, främjar och väljer bort. Psykisk hälsa kan också ses som en avsaknad av psykisk ohälsa. Skolan ansågs vara en institution som påverkade deras hälsa i en stor omfattning. Psykisk ohälsa hos kvinnor fokuseras ofta i media och ungdomarnas sätt att resonera kring begreppet speglar detta. Tjejer ansågs av ungdomarna vara de som lider mest av samhällets stereotypa könsroller och skönhetsideal. Tjejers psykiska ohälsa ansågs av ungdomarna ha ett direkt samband med hur de hanterar skönhetsidealen i samhället. Ungdomarnas sätt att resonera speglar de tankar om jämställdhet som råder i samhället, det vill säga att tjejer och killar är relativt jämställda idag, och den komplexitet och de orättvisor som omger genusfrågan. / The purpose of the study was to examine how young adults reason about mental health and mental illness and what they do to promote their own mental health. Their answers were then analyzed from a gender theoretical perspective. The study has been accomplished through a qualitative research method in the form of focus group interviews with young adults. The analysis of the collected data was done through inductive approach with inspiration from the hermeneutic methodology. The young adults in the study thought of mental health as something a person can feel, do and promote, and something that doesn’t have to prioritized if they don’t want to. School as an institution was seen as one of the major things that influenced their mental health. Women’s mental health is often what is highlighted in the media and the young adults way of reasoning about mental health seemed to be influenced by this fact. The young adults thought that young women were the ones suffering the most from society’s stereotypical gender roles. The health of young women was thought of as having a direct connection to how they handled society’s beauty standards. The young adults’ way of reasoning reflected the ideas that exist in society today regarding gender equality in that men and women are relatively equal. The young adults also have knowledge about the complexity of problems that are associated with gender equality.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts.   Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning.   Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter. De umgås mer sällan med kamrater, motionerar mindre och har färre fritidsaktiviteter. Ungdomar med Asperger skiljer ut sig mest i vår undersökning, de är mindre nöjda med livet och med sig själva, känner sig mer ensamma,  umgås mer sällan med kamrater och har mindre kul, jämfört med ungdomar i grundsärskolan.   Det finns områden där stödet ifrån Barn- och ungdomshabiliteringen kan förbättras, som att utveckla metoder för socialt samspel och stärka ungdomarnas identitet och i samarbete med andra aktörer öka delaktigheten till en mer aktiv fritid.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang.   Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering.   Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut. En kompletterande intervju där deltagarnas egna röster kom fram gjordes vid avslut. Data bearbetades kvantitativt och kvalitativt.   Resultat: Kvantitativa data visade en signifikant minskning av psykiska symtom och alexityma drag direkt efter avslutad Känsloskola och en fortsatt förbättring efter sex månader som dock inte blev så stor att signifikans uppnåddes samt en ökad funktionsförmåga efter sex månader. Kvalitativa data visade ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering.   Slutsatser: Resultatet pekar mot att en affektintegrerande psykologisk behandlingsmodell, Känsloskola, kan bidra till utveckling och vidmakthållande av psykisk hälsa och att metoden passar väl i psykiatrisk verksamhet.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar i Sverige. Skolsköterskan har en viktig del i det hälsofrämjande arbetet med barn och ungdomar. Att delaktighet och inflytande har ett samband med hälsa är känt, men det är oklart hur väl dokumenterat ämnet är. Syfte: Att göra en sammanställning kring barn och ungdomars psykiska hälsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan. Metod: Scoping study användes för att sammanställa aktuell litteratur inom det valda ämnet. De 23 inkluderade artiklarna berörde barn och ungdomar i skolåldern 6-19 år. Materialet sammanställdes med hjälp av subteman och teman. Resultat: Två teman växte fram i resultatet: ”Att ha kontroll över sin situation” och ”Att känna sig som en del av ett sammanhang”. Faktorer som makt, krav, relationer och stöd är relaterade till begreppen inflytande och delaktighet, och påverkar elevernas psykiska hälsa, i endera positiv eller negativ riktning. Konklusion/Implikation: Resultatet visade att inflytande och delaktighet kan ha ett samband med den psykiska hälsan, men befintlig forskning är begränsad och inte tillräckligt vetenskaplig. Vidare forskning behövs angående hur psykisk hälsa och delaktighet/inflytande i skolan påverkar varandra, samt hur skolsköterskan kan arbeta mer hälsofrämjande för att stärka elevernas känsla av sammanhang. / Background: Previous studies have shown that mental health problems are increasing among young people in Sweden. The school nurse has an important part in health promotion with children and adolescents. It is known that participation and influence has a correlation with health, but it is unclear how well documented the subject is. Aim: The aim was to make a statement about children and adolescents mental health related to influence and participation in school. Method: Scoping Study was used to compile the current literature in the chosen subject. The 23 included articles are relating to children and young people of school age 6-19 years. The material was compiled with the help of subthemes and themes. Results: Two themes that emerged from the results were: “To have control over the situation” and “To have a sense of coherence”. Factors as power, demand, relationships and support are related to the concepts of influence and participation and affect students’ mental health, in either positive or negative direction. Conclusion/Implication: The results showed that influence and participation may be associated with mental health, but existing research is limited and not enough scientific. Further research is needed regarding how mental health and participation/influence in school are interrelated, and how school nurses can work more promoting in order to strengthen students’ sense of coherence.

No description available.