Bakgrund: År 2020 drabbades världen av en ny pandemi, coronaviruset SARS-CoV-2 [COVID-19]. Då COVID-19 främst sprids via droppsmitta ökade användandet av skyddsutrustning samtidigt som distanseringen mellan ambulanssköterskan och patienten ökade i syfte att minska smittspridningen. Hur patienter som smittats av COVID-19 upplever sin vårdrelation i det prehospitala omhändertagandet utifrån de psykosociala behoven såsom delaktighet, kommunikation och information är inte kartlagt. Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur patienter med COVID-19 upplever vårdrelationen utifrån de psykosociala behoven i det prehospitala omhändertagandet. Metodbeskrivning: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats genomfördes under mars 2021 där resultatet testats mot “Psykosociala behov” i det teoretiska ramverket Fundamentals Of Care [FOC]. Nio informanter (varav sex män) från ett universitetssjukhus i Mellansverige deltog. Huvudresultat: Informanterna upplevde ett positivt omhändertagande genom att ambulanspersonalen involverade, informerade samt gav ett tryggt bemötande. Informanterna upplevde också att de blev sedda och lyssnade på och att de fick tillfredställande information kring omhändertagandet. Även social kompetens hos ambulanspersonalen upplevdes som extra viktigt. Några informanter upplevde minskade möjligheter att påverka sin delaktighet kring sin vårdsituation. Brister inom kommunikation kunde i vissa fall härledas till ambulanspersonalens skyddsutrustning. Slutsats: Trots ökade skyddsbarriärer mellan ambulanspersonalen och patienten upplevde majoriteten av informanterna en god vårdrelation utifrån de psykosociala behoven i FOC. Fler studier krävs för att kartlägga detta fenomen ytterligare.

The aim with this essay is to examine if the Coronavirus disease (Covid-19) has reduced globalization during the year of 2020. In order to fulfill the aim, the essay applies four questions which highlights the effect on the economic, political, cultural and ecological dimensions of globalization year 2020. The theoretical part of the essay presents a short outline of previous research within the subject of pandemics in relation to globalization. Thereafter theoretical definitions of globalization by previous researchers are presented. These definitions constitute the basis for the theoretical starting point of the essay. The thesis is a qualitative theory-consuming case study. Covid-19 have reduced globalization in the economic dimension. Covid-19 may have reduced globalization in the cultural dimension. However, the effects that Covid-19 have caused within the political and ecological dimension does not indicate reduced globalization. Therefore, the essay cannot verify that Covid-19 have reduced globalization year 2020.

Till följd av Covid-19 som har förändrat hela världen så har restriktioner som bland annat gränsstängningar, resekontroller och begränsade rörelser i länder införts vilket resulterat till att turismen drabbats mest på grund av reseförbudet. Svenska invånare som tidigare år har åkt utomlands för att avnjuta sol och värme kunde inte resa på grund av restriktionerna sommaren 2020, däremot reste många människor inom Sverige på sin semester som därmed fick uttrycket “Hemester”. Syftet med studien var dels att studera hur turismnäringen i Båstad påverkats av Covid-19 pandemin under 2020, jämfört med 2019 sett ur ett turismnäringsperspektiv samt vilka åtgärder och förändringar som gjorts i planeringen till följd av Covid-19. I teorikapitlet som varit en grund för studien presenteras teoretiska utgångspunkter som planering av turism, kriser inom turismnäringen, pandemi och turism, återhämtning och hemester. Det metodiska angreppssättet för studien var en kvalitativ intervju då den ansågs vara mest lämplig eftersom studien hade som mål att samla in faktabaserade svar från företrädare från företag och inte personliga åsikter. Intervjufrågorna anpassades för att få fram konkreta och tydliga fakta som stärkte undersökningen. Resultatet som framkommit i studien är att Båstads kommun och företag har påverkats negativt utifrån sociala, ekonomiska och strategiska perspektiv där bland annat Nordea Open som anses vara en viktig dragningskraft för destination ställdes in 2020, vilket resulterade i förlust av intäkter och negativa effekter för övriga aktörer. Det framkom även att besöksnäringen har påverkats på så sätt att den internationella målgruppen, som tidigare dominerade, inte längre inriktas på eftersom pandemins effekt har minskat det internationella resandet. Till följd av att hemester blivit populärt, har det resulterat i att flera nationella turisters resande har ökat vilket gjort att Båstad därmed inte har tappat generellt många besökare jämfört med tidigare år. Därmed har förändringar i planeringen skapat en ny målgrupp, nya anpassningar för företagen, nya strategier och arbetssätt samt att säkerheten har utökats i förberedande syfte utifall en annan pandemi eller liknande kris skulle inträffa. Sammanfattningsvis har aktörernas turismplanering förändrats i största mening gällande säkerheten utifrån regeringens restriktioner och råd.

The differential framing of societal concerns within news articles influences the decision makingof the readers which in turn has consequences on a social scale. In light of this it should bedeemed important to analyse how vaccines are portrayed in news articles and that is the purposeof this study. A qualitative content analysis was carried through by comparing how vaccineswere portrayed in news articles in two Swedish news outlets during two largely similar events,namely the swine flu pandemic and the covid-19 pandemic. This was concretized into fourresearch questions which were: ● How does DN and Aftonbladet frame the vaccine against H1N1 before and inconjunction to the launch of Pandemrix? ● How does DN and Aftonbladet frame vaccines against Covid- 19 before and inconjunction to the launch of the vaccines against Covid-19? ● What differences are there between the two vaccination campaigns? ● Are there references to Pandemrix and its vaccination campaign in the reportingof the Covid- 19 vaccines? To answer these questions, framing theory was used to analyse the articles and the termintertextuality was implemented within the theoretical framework to broaden the analytical depthand help explain the use of references during the covid-19 reporting. The used method entails anabductive approach where coding and thematization was based not only on framing theory butalso on empiricism, i.e. open ended. The results showed there are major differences in terms of what was the focal point during thetwo campaigns. During the swine flu most of the articles dealt with logistical concerns as well asthe wary of costs in regards to the vaccine, whereas during the covid- 19 pandemic most articlesdealt with questions relating to possible side effects and the manufacturing process of thevaccines. References to Pandemrix and its consequences was found in 25% of the articlesanalyzed during the covid-19 reporting. Both campaigns however, stressed the importance oftaking the vaccine.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd.Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar ”sanningar”. I studien framgår explicit massmedias roll som ”ideologisk” meningsskapare. Med hjälp av det journalistiska nyhetsspråket, och då speciellt i rubriker och i ingresser, konstruerar massmedia verklighet, en verklighet som kan skilja sig markant ifrån det reella förhållandet. Syftet är givetvis att fånga läsarens intresse men i förlängningen också kommersiellt, då tidningar produceras med ett vinstgivande ändamål.

Bakgrund: Tidigare pandemier har haft negativa konsekvenser för både människan och samhället. Pandemihanteringen behöver anpassas till den lokala kontexten och åtgärderna kräver förändringar av människornas beteenden. För att dessa ska kunna implementeras på ett fördelaktigt sätt krävs det information om människors upplevelser och uppfattningar i en pandemikontext. Syfte: Att studera erfarenheter gällande coronapandemin och dess konsekvenser hos människor som lever i en ö-värld. Metod: Studiens deltagare (n=21) rekryterades från Ålands Covidkohort (ÅCK). Datainsamlingen skedde genom fyra fokusgruppintervjuer och dessa analyserades med hjälp av systematisk textkondensering.  Resultat: Tre kategorier identifierades genom analysen. Den första kategorin handlar om både positiva och negativa förändringar gällande arbete, studier, vardag och det sociala livet. I den andra kategorin tar deltagarna upp oron för både framtiden och anhöriga, samt den psykiska påverkan som pandemin har lett till. Den sista kategorin handlar om erfarenheter kring pandemihanteringen, förvirring och frustration kopplat till denna, tilliten till myndigheter samt en gemensam strävan att stoppa pandemin. Slutsats: Ålands egenskap av ö-värld har påverkat människornas erfarenheter av pandemin. Ön är positionerad mellan två länder och pandemin har påverkat förhållandet till dessa.Litenheten har bidragit till ett socialt tryck och en ansvarskänsla. Det är viktigt att ta hänsyn till den lokala kontexten samt vilken fas pandemin befinner sig i vid framtida studier. / Background: Previous pandemics have had negative effects on both people and society. Pandemic management needs to be adapted to the local context and the measures require a behavioral change. To implement these measures in a beneficial way, information about people's experiences and perceptions in a pandemic context are required. Aim: To study experiences regarding the corona pandemic and its consequences on people living on an island. Method: The study was conducted on Åland and participants (n = 21) were recruited from Åland's Covid cohort (ÅCK). Data were collected through four focus groups interviews, and these were analyzed using systematic text condensation. Results: Three categories were identified through the analysis. The first category deals with both positive and negative changes regarding occupation, everyday life and social life. In the second category, the participants address their worry, both for the future and their relatives, as well as the psychological impact due to the pandemic. The last category deals with experiences of pandemic management, the confusion and frustration associated with it, trust in authorities and a joint effort to stop the pandemic. Conclusion: The fact that Åland is an island has affected people's experiences of the pandemic. The island is situated between two countries its relationship to these has been affected due to the pandemic. The littleness has contributed to social pressure and a sense of responsibility. It is important to consider the local context and the phase of the pandemic when conducting future studies.

Derek Parfit är kanske en av vår tids mest kända moralfilosofer. Parfit inleder sin första bok Reasons and Persons med att ställa frågan: vad har vi mest skäl att göra? Hans fråga berör vad som egentligen har betydelse, en fråga som han fortsätter att beröra i sin andra bok On What Matters. Filosofen Toby Ord argumenterar i sin bok The Precipice för att den utmaning som definierar vår tid, och bör ha en central prioritering, är utmaningen att skydda mänskligheten emot så kallade existentiella risker. En existentiell risk är en typ av risk som hotar att förstöra, eller förhindra, mänsklighetens långsiktiga potential. Ord menar att vi idag befinner oss vid en kritisk tidpunkt i mänsklighetens historia som kan vara helt avgörande för om det ens kommer existera en framtid för mänskligheten. Men om vi bör skydda mänskligheten emot existentiella risker, så kan en lämplig följdfråga vara i vilken ordning vi bör prioritera olika existentiella risker. Den svenske filosofen Nick Bostrom har liksom Ord länge förespråkat att existentiella risker bör tas på allvar. Han menar att preventiva åtgärder bör vidtas. I sin bok Superintelligens argumenterar Bostrom, både omfattande och väl, för att den existentiella risk som kan te sig som mest brådskande, och kanske allvarligast, är artificiell intelligens. Bostrom menar att vi har goda skäl att tro att utveckling av artificiell intelligens kan eskalera till den grad att mänsklighetens öde kan hamna bortom vår egen kontroll. Det han syftar på är att människan just nu är den dominerande agenten på jorden och därför innehar en stor kontroll, men att så inte alltid behöver vara fallet. Bostroms tes kunde te sig som okonventionell då den presenterades, men kan även te sig så idag vid en första anblick. Han har dock fått explicit medhåll av personer som Bill Gates, Stephen Hawking, Elon Musk, Yuval Noah Harari och Max Tegmark, som antingen håller med eller resonerar i liknande banor. Även jag själv finner Bostroms antaganden välgrundade. Slutsatsen som många drar är därför att vi bör betrakta artificiell intelligens som en existentiell risk som ska prioriteras högt. Jag kommer dock i denna text att argumentera för tesen att vi inte bör betrakta artificiell intelligens som en existentiell risk. Tesen följer från en invändning som jag kommer att kalla för AI-paradoxen. Det tycks enligt invändningen som att artificiell intelligens inte kan leda till en existentiell katastrof givet vissa premisser som flera i debatten om artificiell intelligens tycks acceptera. Texten i uppsatsen är strukturerad på följande sätt. I avsnitt 2 kommer jag att återge det övergripande argumentet som cirkulerar i debatten om artificiell intelligens som ett hot. I avsnittet kommer jag också förklara några viktiga termer och begrepp. I avsnitt 3 börjar jag med att titta på den första premissen i argumentet, samt resonera om dess rimlighet. I avsnitt 4 går jag sedan vidare till den andra premissen i argumentet och gör samma sak med den. Väl i avsnitt 5 så väljer jag att presentera min egen idé som jag kallar för AI-paradoxen, vilket är en invändning mot argumentet. I avsnitt 6 diskuterar jag sedan AI-paradoxens implikationer. Avslutningsvis, i avsnitt 7, så ger jag en övergripande sammanfattning och en slutsats, samt några sista reflektioner. / Derek Parfit is perhaps one of the most famous moral philosophers of our time. Parfit begins his first book Reasons and Persons by asking the question: what do we have most reason to do? His question touches upon what really matters, a question he continues to touch upon in his second book On What Matters. The philosopher Toby Ord argues in his book The Precipice that the challenge that defines our time, and should have a central priority, is the challenge of safeguarding humanity from so-called existential risks. An existential risk is a type of risk that threatens to destroy, or prevent, humanity’s longterm potential. Ord means that today we are at a critical time in the history of humanity that can be absolutely decisive for whether there will even exist a future for humanity. But if we are to safeguard humanity from existential risks, then an appropriate question may be in what order we should prioritize different existential risks. The Swedish philosopher Nick Bostrom, like Ord, has long advocated that existential risks should be taken seriously. He believes that preventive measures should be taken. In his book Superintelligence Bostrom argues, both extensively and well, that the existential risk that may seem most urgent, and perhaps most severe, is artificial intelligence. Bostrom believes that we have good reason to believe that the development of artificial intelligence can escalate to the point that the fate of humanity can end up beyond our own control. What he is referring to is that humans are currently the dominant agent on earth and therefore has great control, but that this does not always have to be the case. Bostrom's thesis may have seemed unconventional when it was presented, but it can also seem so today at first glance. However, he has been explicitly supported by people like Bill Gates, Stephen Hawking, Elon Musk, Yuval Noah Harari and Max Tegmark, who either agree or reason similarly. I myself also find Bostrom's assumptions well-founded. The conclusion that many draw is therefore that we should regard artificial intelligence as an existential risk that should be given a high priority. However, in this text I will argue for the thesis that we should not regard artificial intelligence as an existential risk. The thesis follows from an objection of my own, which I call the AI ​​paradox. According to the objection, it seems that artificial intelligence cannot lead to an existential catastrophe given certain premises that many in the debate about artificial intelligence as a threat seem to accept. The text in the essay is structured as follows. In section 2 I will present the main argument circulating in the debate about artificial intelligence as a threat. In the section I will also explain some important terms and concepts. In section 3 I begin by looking at the first premise in the argument, and also reason about its plausibility. In section 4 I proceed to the second premise in the argument and examine it similarly. Once in section 5 I choose to present my own idea, which I call the AI ​​paradox, which is an objection to the argument. In section 6 I discuss the implications of the AI ​​paradox. Finally, in section 7, I give an overall summary and a conclusion, as well as some last reflections.