The aim of this thesis is to perform an analysis of capital structure of joint stock companies based in the Czech Republic. The first part of the thesis introduces modern theories and main determinants of capital structure. Further it stakes out basic models used for testing the validity of mentioned theories and the methodology used. The second part of the thesis focuses on practical results of the analysis. The first chapter summarises descriptive analysis of the passive structure, the level of leverage, the composition of equity and liabilities of the joint stock companies. These ratios are judged mainly according to industry classification and the type of ownership. In the next step, the relationship between leverage and profitability is closely explored since it is thought to be one of the main determinants. In the last chapter, the models are applied to the sample of Czech companies with the effort to judge the validity of capital structure theories and to evaluate the effect of determinants on capital structure.

Bakgrund och problemdiskussion: Årligen sker uppstarter av nya företag men flera av dem läggs ned kort därefter. En faktor är svårigheterna till finansiering då externa finansiärer inte är benägna att ta risker och flera företag har dålig insikt om alternativen som finns när det kommer till val av finansiering. Därför anses det väsentligt att studera gapet genom ett antal mikro- och småföretag och diskutera finansieringsmetoder som de valt till sin verksamhet och hur det har påverkat företaget utifrån ägarfördelning och företagslivscykel.   Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse och kunskap om mikro- och småföretags möjligheter att skaffa kapital för att säkerställa verksamhetens fortlevnad och tillväxt. Genom ökad förståelse ges ett bidrag till att underlätta val av finansieringsmetod och ge värdefulla kunskaper inom ämnet.   Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie där materialinsamling sker genom semistrukturerade intervjuer för att skapa en djupare förståelse från respondenterna. Med en komparativ studie sammanvävs faktorerna finansiering, företagslivcykel och ägarfördelning då det saknas forskning som behandlar ämnena tillsammans. Undersökningen är en flerfallstudie där 12 företag har valts ut för empirisk materialinsamling.   Slutsats: Anledningar till företagens olika finansieringssätt beroende på olika stadier i livscykeln beror snarare av aktiva val som företagen gjort. Då ingen tydlig koppling mellan vissa finansieringssätt och stadier i livscykeln, upptäcktes istället ett teoretiskt gap i livscykelmodellen. Ägarfördelning gjorde stor påverkan vid val av finansiering för studiens deltagande företag där tydlig koppling ges mellan vad varje ägare anser om ägarandelar och vilken finansiering som då väljs. / Background and problem discussion: Every year, new companies start up, several of them are shut down shortly thereafter. One factor is the difficulty of financing as external financiers are not inclined to take risks and several companies have poor insight about the alternatives that exist when it comes to the choice of funding. Therefore, it is considered essential to study the gap through a number of micro and small companies and discuss funding methods that they have chosen for their business and how it has affected the company based on ownership distribution and business life cycle.   Purpose: The purpose of the thesis is to create a deeper understanding and knowledge of the possibilities of micro and small companies to acquire capital in order to ensure the continuity and growth of the business. Through increased understanding, a contribution is made to facilitate the choice of financing method and provide valuable knowledge in the subject.   Method: The essay is a qualitative study in which material collection takes place through semi-structured interviews to create a deeper understanding of the respondents. With a comparative study, the factors financing, business life cycle and ownership distribution are combined where there is no research that deals with the topics together. The survey is a multiple-case study in which 12 companies have been selected for empirical material collection.   Conclusion: Reasons for the companies different funding methods depending on different stages of the life cycle are due rather to active choices made by the companies. Since no clear link between certain funding methods and stages in the life cycle, a theoretical gap was instead discovered in the life cycle model. Ownership distribution made a large impact on the choice of funding for the study's participating companies, where a clear connection is given between what each owner considers about ownership interests and what funding is then chosen.

A company's need for an effective and suitable corporate strategy is higher than ever due tofierce and increasing competition in the current business landscape. In order for companies tofinance their chosen corporate strategy, as for instance conduct investments for growth, theyneed proper funding. Moreover, the capital structure defines and outlines a company’s availablemix of debt and equity. Financial theories and studies further conclude that it is paramount forcompanies to understand the relationship between the corporate strategy and the capital structurein order to remain competitive. However, the current amount of empirical studies that have beenconducted in this area is very limited. Therefore, this study has analysed and examined therelationship between the corporate strategy and the capital structure for small and medium-sizedenterprises (SMEs) in the Swedish manufacturing industry. Indeed, the purpose of the study is toexamine this relationship. The study has been executed by conducting five case studies where five different SMEs in theSwedish manufacturing industry have been analysed. The companies represent both familyownership as well as ownerships via external investors. The five case studies consisted of semistructuredinterviews with the CEO of each firm. A questionnaire was also provided to the fiverespondents, which enhanced the possibility to benchmark the results from the companies. The results of the study indicate that the relationship between the corporate strategy and thecapital structure differs depending on a company’s type of ownership. In conclusion, forexternally owned companies (e.g. owned by private equity companies), the corporate strategytends to drive the choice of capital structure. On the other hand, for companies owned by thefounding families, the relationship seems to be inverted where the capital structure rather drivesthe choice of corporate strategy. / Ett företags behov av en effektiv och passande företagsstrategi är högre än någonsin på grund avhård och ökande konkurrens på den nuvarande marknaden. För att ett företag skall kunnafinansiera sin valda företagsstrategi, som exempelvis att genomföra investeringar för tillväxt,krävs det en väl avvägd finansiering. Vidare definierar och beskriver kapitalstrukturen ettföretags tillgänglighet gällande dess mix av skulder och eget kapital. Samtidigt visar finansiellteori och studier på området att det är av största vikt för företag att de förstår sambandet mellandess företagsstrategi och kapitalstruktur för att de skall kunna förbli konkurrenskraftiga. Dock ärantalet studier som är gjorda på området mycket begränsade. Således har denna studie analyseratoch undersökt sambandet mellan företagsstrategin och kapitalstrukturen för små och medelstoraföretag (SMEs) inom den svenska tillverkningsindustrin. Studien har utförts genom att genomföra fem fallstudier där fem olika små och medelstoraföretag inom den svenska tillverkningsindustrin har analyserats. Företagen representerar bådefamiljeägda företag samt företag ägda av externa investerare. De fem fallstudierna bestod avsemistrukturerade intervjuer med VDn för respektive bolag. Ett frågeformulär distribueradesockså till de fem respondenterna för att kunna möjliggöra en jämförelse av resultaten från bolagen. Resultaten av studien indikerar att sambandet mellan företagsstrategin och kapitalstrukturenvarierar beroende på typ av ägarskap av ett bolag. Sammanfattningsvis så tenderar valet avföretagsstrategi att driva valet av kapitalstruktur för bolag ägda av externa investerare(exempelvis bolag ägda av private equity-företag). Å andra sidan tenderar förhållandet snararevara inverterat för företag ägda av sina grundarfamiljer, där kapitalstrukturen snarare driver valetav företagsstrategi.

Building new homes and oÿces are vital for the well-being in a country from both an economic sense and from a viewpoint that a growing population needs more housing. For construction companies to be able to meet their objectives, an important issue is the capital structure choice. The discussion of capital structure and company value became one of the most contentious areas in finance in the decades following the publication of the famous paper by Modigliani and Miller. Since then, there has been a lot of work exploring the optimal capital structure for firms in di˙erent situations, however the work has been rather limited in Sweden. This study tested the pecking order theory of capital structure on publicly traded Swedish construction firms between 1995 to 2019. The study had a focus on how well the pecking order theory can account for financial decisions made by Swedish construction firms through a series of tests. The purpose is to understand what factors are the most important, with regards to the capital structure, for listed firms in the Swedish construction industry. The result of the tests showed that the pecking order theory failed to outperform the conventional leverage model. Therefore, the study was unsuccessful in finding support for the hypothesis that the pecking order theory would be the dominant financial theory to explain capital structure decisions. / Att bygga nya bostäder och kontor är avgörande för välfärden i ett land ur både ekonomisk mening och ur en synvinkel att en växande befolkning behöver fler bostäder. För att byggföretag ska kunna nå sina mål är valet av kapitalstruktur en viktig fråga. Diskussionen om kapitalstruktur och företagsvärde blev ett av de mest debatterade områdena inom finansiell ekonomi under årtiondena efter den berömda publiceringen av Modigliani och Miller. Sedan dess har det gjorts mycket arbete med att utforska den optimala kapitalstrukturen för företag i olika situationer, däremot är forskningen något begränsat i Sverige. Denna studie testade pecking order teorin om kapitalstruktur hos börsnoterade svenska byggföretag mellan 1995 och 2019. Studien hade ett fokus på hur väl pecking order teorin kan förklara ekonomiska beslut som fattats av svenska byggföretag genom en serie av tester. Syftet är att förstå vilka faktorer som är de viktigaste med avseende på kapitalstrukturen för börsnoterade företag i den svenska byggbranschen. Resultatet av testerna visade att pecking order teorin inte överträ˙ade den konventionella modellen av finansiell hävstång. Därmed hittades inte stöd för hypotesen att pecking order teorin skulle vara den dominerande finansiella teorin för att förklara beslut av kapitalstruktur.

Background: SME constitutes to 99,9% of business in Sweden. A central aspect of running a business is to grow, Previous research shows that access to external funds is a limitation for SMEs ability to create growth and therefore capital structure can vary between companies.  Purpose: The purpose of this study is to examine the financial sources that are of greatest significance for SMEs with positive and negative growth. The purpose is also to investigate whether there are micro and macroeconomic factors that affect the growth of Swedish SMEs. Method: This study has been conducted using a quantitative approach and a random sample of 121 SME from all of Sweden’s stock markets. The research period lasted for 6 years, from 2017 to 2022. In operationalizing the variables, previous research was used, were as the dependent variable was growth in net sales. Multiple regression analysis has been conducted to see if any independent variables had any effect on the growth in net sales.  Results: The result from this study indicates that the percentage of debt and equity are almost the same for SME:s with positive and negative growth. Similar to previous studies this result indicates that the internal cashflow is not enough to finance growth. External finance is therefore crucial to create growth. The external finance with the biggest positive impact on SME:s with positive growth are equity and long-term debt. The external finance with the biggest positive impact on SME:s with negative growth is short-term debt. The conclusion from this study is that the internal cashflow has the biggest impact in determining whether the external finance have a positive or negative impact on net revenue.  This study also found that micro-economic factors affect SME:s. The present study found that younger SME:s has a higher growth rate. Size has a positive effect on SME:s. Out of the macro-economic factors that were used in the study, only business cycle had a significant effect on growth rate.  The result from this study found that pecking order theory is better to describe the capital structure of SME than trade off theory, but both theories are relevant in explaining SMEs options of financial sources. / Bakgrund: Små- och medelstora företag (SME) utgör 99,9% av företagen i Sverige. En central del för företag är att växa. Tidigare forskning visar att tillgången till externt kapital är en begränsande faktor för SMEs tillväxt. Det kan därför variera hur företag strukturerar sin finansiering. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka finansieringskällor som är av störst betydelse för SME med positiv- och negativ tillväxt. Syftet är också att undersöka om det finns mikro- och makroekonomiska faktorer som påverkar tillväxten i svenska SME. Metod: Studien har genomförts med ett kvantitativt angreppssätt. Urvalet har skett slumpmässigt, där det slutgiltiga urvalet av populationen bestod av 121 SME från samtliga svenska börser. Undersökningsperioden sträcker sig över 6 år från 2017 till 2022. I operationaliseringen av variablerna har forskarna använt sig av tidigare forskning där den beroende variabeln är nettoomsättningstillväxt. Flertalet regressionsanalyser har genomförts för att kontrollera de oberoende variablernas påverkan på nettoomsättningstillväxt. Resultat: Resultatet från studien visar att andelen skulder och eget kapital för de båda undersökningsgrupperna är relativt lika. Likt tidigare studier indikerar resultatet på att det interna kassaflödet inte räcker för att finansiera tillväxt. Extern finansiering blir därför avgörande för att skapa tillväxt. För företag med positiv tillväxt är de externa finansieringskällorna med störst positiv betydelse eget kapital och långfristiga skulder. För företag med negativ tillväxt är kortfristiga skulder den externa finansieringskällan med störst positiv betydelse. Slutsatsen är att det interna kassaflödet är av störst betydelse för huruvida externa finansieringskällor har en positiv eller negativ påverkan på nettoomsättningstillväxt. Denna studie fann att mikroekonomiska faktorer påverkar SME. Den aktuella studien fann att yngre SME har högre tillväxt. Storleken påverkar tillväxten positivt. Av de makroekonomiska faktorerna som användes i studien är det enbart konjunktur som är signifikant. Resultatet från studien indikerar på att pecking order-teorin bättre kan tolka resultatet än trade off-teorin, men det går att argumentera för att båda teorierna är relevanta för att förklara SMEs finansieringskällor.

Titel: Sambandet mellan finansiell kris och bolags kapitalstruktur Författare: Nancy Nasrat och Valentina Daoud Bakgrund: Den finansiella krisen 2008 hade stor effekt på små och medelstora bolags kapitalstruktur och dess förändring inom den finansiella branschen. Orsaken till krisen var investeringsbanken Lehman Brothers kollaps. Under krisen var det egna kapitalet lågt bland finansiella bolag. Bolagen förlorade kapital och det egna kapitalet de hade var inte tillräckligt att täcka förlusterna. Detta bidrog till att bolagens externa kapital ökade och innebar att bolagens sårbarhet ökade i den finansiella branschen. Syfte: Beskriva och analysera om det finns ett samband mellan den finansiella krisen 2008 och kapitalstrukturen hos ett urval onoterade bolag. Metod: En kvantitativ metod tillämpades som innebär en mätning av variabler. Studien bygger på ett deduktivt tillvägagångsätt som analyserar kapitalstrukturen hos onoterade små och medelstora bolag inom bank-, finans- och försäkringsbranschen. Den analytiska metoden som användes var regressionsanalys. Analysen utfördes med hjälp av databaserna Retriever Business och SPSS. För att utföra regressionsanalysen valdes en beroende variabel och tre oberoende variabler. Den beroende variabeln som valdes var skuldsättningsgrad. De oberoende variablerna var soliditet, eget kapital och avkastning på total kapital. Resultat och slutsats: Resultatet visar att medelvärdet på skuldsättningsgraden var högre under den globala finansiella krisen än efter krisen. Skuldsättningsgraden minskade efter krisen vilket gjorde att de finansiella riskerna minskade, detta kunde ses som en positiv förändring. I förhållande till skuldsättningsgraden hade soliditet störst inflytande på kapitalstrukturen. I enlighet med regressionsanalysen hade soliditet störst varians gentemot skuldsättningsgraden i jämförelse med resterande studerade variabler. / Title: The relationship between a financial crisis and a company's capital structure. Author: Nancy Nasrat and Valentina Daoud Background: The financial crisis of 2008 had a major effect on the capital structure of small and medium-sized companies and its change within the financial industry. The cause of the crisis was the collapse of the investment bank Lehman Brothers. During the crisis, equity was low among financial companies. The companies lost capital and the equity they had was not enough to cover the losses. This contributed to the companies' external capital increasing and meant that the companies' vulnerability increased in the financial industry. Purpose: The aim of the study is to escribe and analyze whether there is a connection between the financial crisis of 2008 and the capital structure of a selection of unlisted companies. Method: A quantitative method was applied which involves a measurement of variables. The study is based on a deductive approach that analyzes the capital structure of unlisted small and medium-sized companies in the banking, finance, and insurance industries. The analytical method used was regression analysis. The analysis was performed using the databases Retriever Business and SPSS. To perform the regression analysis, one dependent variable and three independent variables were selected. The dependent variable chosen was debt-to-equity ratio. The independent variables were equity ratio, equity and return on total capital. Results and conclusion: The result shows that the average value of the leverage ratio was higher during the global financial crisis than after the crisis. The leverage ratio decreased after the crisis, which meant that the financial risks decreased, this could be seen as a positive change. In relation to the debt-to-equity ratio, the equity ratio had the greatest influence on the capital structure. In accordance with the regression analysis, solvency had the largest variance compared to the debt ratio in comparison with the remaining studied variables.

Bakgrund och problem: Beträffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier gällande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. För bolag med hög skuldsättningsgrad som vill utnyttja hävstångseffekten blir lånat kapital viktigt, men om nu möjligheten till att finansiera sig är begränsad, vilka alternativa finansieringsformer finns då mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara bättre för bolagen att enbart använda sig av eget kapital för att slippa räntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pågående eurokrisen tvingats strama åt sin kreditgivning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur förändrats över en angiven period samt beskriva tänkta bakomliggande orsaker. Avgränsningar: Studien har avgränsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgränsats till bolag som varit börsnoterade på Stockholmsbörsen från 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad på fastighetsförvaltning och uthyrning. I de bakomliggande orsakerna till de alternativa finansieringsformerna har studien avgränsats till risk, finanskrisen, eurokrisen och val av strategi. Finansieringsformer inom ”off-balance sheet” har inte behandlats eftersom dessa inte har någon påverkan på kapitalstrukturen. Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har studien valt att använda en kvantitativ undersökning på Sveriges 11 största fastighetsbolag. Med hjälp av respektive bolags årsredovisningar har studien funnit nödvändig information. Innan den empiriska undersökningen i årsredovisningarna genomfördes gjordes en litterär förstudie. Resultat och slutsatser: Studien har kommit fram till att allt fler bolag tenderar att söka sig till alternativa finansieringsformer mot den traditionella bankkrediten. Slutsatsen av detta är att bankernas kreditåtstramning och nya direktiv är en bidragande faktor. Förslag till fortsatta studier Att utföra en liknande forskning fast på bolag i en annan bransch. Hur skulle utvecklingen av kapitalstrukturen se ut för bolag med större andel immateriella tillgångar. Exempelvis ett It-bolag och undersöka hur utvecklingen kring deras egna- och räntebärande kapital sett ut och varför. Nyckelord: finansiering, kapitalstruktur, trade-off teorin, pecking order teorin, soliditet, bankkredit, obligationer och främmande kapital

Det låga ränteläget som råder i samhället har skapat möjligheter för svenska företag att finansiera sig genom att emittera företagsobligationer. Obligationslån har under senare år blivit en allt vanligare finansieringsform och har i viss utsträckning ersatt traditionella banklån. Studien undersöker marknadsreaktionerna när ett börsnoterat svenskt företag annonserar om en obligationsutgivning och om företagsspecifika faktorer kan påverka eventuella marknadsreaktioner. För att undersöka marknadens reaktioner vid meddelande om obligationsutgivning användes en eventstudie där icke-finansiella svenska börsnoterade bolag under åren 2000-2015 undersöktes. Resultaten av eventstudien kan inte visa att det sker en marknadsreaktion i perioden före eller i samband med att en obligationsemittering offentliggörs. Däremot sker en negativ marknadsreaktion i perioden efter meddelandet. Vidare indikerar studien på att företagens storlek och bransch, men inte andelen materiella tillgångar och förändring i skuldsättningsgrad, kan påverka hur stark reaktionen blir.

This thesis examines capital structure theories and debt level determinants to develop a better understanding, and to establish the most appropriate theory to explain the behaviour of firms‟ debt and equity choices. It tests three major capital structure theories (e.g. the trade-off, pecking order and market timing theories) using static and dynamic statistical models and 13 capital structure determinants, based on three major capital structure theories. The study uses 4,598 sample companies from 11 countries and 27 industries over a 20 year period. This method provides a clear insight into firms‟ debt and equity choice behaviours. The static trade-off theory is tested by first searching for similarities and differences between industries, countries and time periods and, second, by observing whether firms change their capital structures towards optimal levels and whether the coefficient signs are the same as the predictions. The "stock price effect‟ on debt levels is used to examine the pecking order and market timing theories. The pecking order theory is likewise tested by confirming whether firms issue debt when they face a financial deficit. Furthermore, these theories are tested using cluster analyses. The sample examines 11 different characteristics, which include firm size, debt level, and bankruptcy probability. As each characteristic is related to one or more capital structure theories, the most appropriate theory can be derived, based on such characteristics. There are five main findings. First, firms which are financial stable issue relatively more debt. Second, they have a preference for moderate debt levels and thus limit their bankruptcy probability. They also try to exploit opportunities from overestimated stock price by issuing stocks to increase cash inflows. Third, the effects from bankruptcy costs are greater than transaction costs in terms of capital structure adjustment. Fourth, during the sample period, firms continuously decrease leverage levels. Fifth, firms‟ characteristics and macro-economic factors affect their capital structure. There are three main conclusions. First, the behaviour of firms appears generally aligned with the trade-off theory, although the pecking order and market timing theories also partially explain the equity issuance condition. Second, the "equity and debt choice modes‟ can likewise be explained by the use of a theoretically combined approach, using the three major capital structure theories. In this approach, firms increase their value by both increasing debt for tax benefits and low adverse selection costs, and by issuing equity when the stock price is high. Third, this second conclusion implies that the trade-off, pecking order and market timing theories can be combined on the assumption that firms maximise their values under conditions of the existence of asymmetric information, tax shields and bankruptcy probability.

Tests of the static trade-off theory that posits that firms move towards the optimum capital structure necessitate a joint hypothesis test - whether firms adjust toward target leverage, and whether the proxy used for target leverage is the true target leverage. Prior studies use the time-series mean leverage for each firm, the industry median leverage, an estimated cross-sectional leverage, and a tobit estimated leverage using the factors suggested by the static trade-off theory as proxies for the target leverage. In this dissertation, I examine whether these proxies are equivalent and test the consistency of the proxies with the theorized behavior of the true target leverage. My results indicate that the four proxies we examine have significantly different distributions and this holds across most industries. Further, the industry median leverage is the proxy which best exhibits behavior consistent with the true target leverage. Firm value is higher for firms closer to the industry median and lower for firms away from the industry median. A robustness check using Kmeans cluster analysis confirms the superiority of the industry median leverage over the other proxies of target leverage. This study complements the previous studies on the pecking order theory and the trade-off theory. The main purpose of this study is to investigate three issues that are not considered in the previous studies. The adequacy of the specification and the assumptions of the models used in testing the trade-off and the pecking order theory. The second issue examined in this study is the validity to putting the pecking order and the trade-off theories in a horse race. The final issue examined in this study is the factors driving firms to issue (repurchase) debt or equity or combination of both and simultaneously the factors affecting the size of issue (repurchase)