No description available.

The real estate industry is one of the oldest sectors in the world, having existed almost as long as humans have roamed around the earth. Despite the social system in place, the ownership of land and buildings has always been a great source of prosperity to their owner. In addition to creating profit, the real estate sector also contributes to the health of the economy and to the well-being of people by providing necessities such as properties to organizations and individuals and by facilitating economic activities. This panel data study fills a knowledge gap by examining the development of large Swedish real estate companies’ capital structures between the years 2009 and 2017. The research tries to comprehend how the structures have changed during the business cycle following the financial crisis. The sample, consisting of 901 large stock companies, also tries to explain why these changes have occurred by analyzing which factors determine the development of the capital structure. Variables Return of Equity (ROE), Return of Assets (ROA), Assets, Number of Employees, Cost of Debt, Debt Coverage ratio (ICR), Interest Rates, and Stock Index are statistically tested in order to identify relationships between leverage and the given variables. The findings concerning the development of leverage ratios indicate that the Swedish firms, regardless of the amount of debt they possess, are deleveraging. Although the growth trend changes are subtle, they give evidence against the common belief that firms are packing up more debt. Relationships between the variables were all significant except for the relationships between Leverage/Interest Rates and Leverage/Stock Index which yielded conflicting results. Positive relationships were identified between Leverage/Assets, Leverage/ROE, Leverage/ICR, and Leverage/Interest Rates. The associations between the variables Leverage/Employees, Leverage/ROA, Leverage/Cost of Debt, and Leverage/Stock Index were negative. Although most results are in line with the previous research, some surprises were also discovered. Considering the fact that the Swedish market is relatively poorly understood, the area of real estate capital structure determinants still requires further research to understand what truly drives firms to change their debt and equity composition.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:25:43Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Glauber Marques Correa.pdf: 337100 bytes, checksum: 19695eed2adc47b95d5ca491faeae6db (MD5) Previous issue date: 2011-12-22 / Fundo Mackenzie de Pesquisa / The way companies are financed has been an object of study, mainly after the 1958 theorem from Modigliani e Miller was published, in wich the authors stated that,under certain circumstances, a company´s value is unaffected by how it is financed capital structure irrelevance hypothesis. Thereafter, there have been many studies on the subject, enabling the emergence of several theories that intend to explain how companies search for their optimal capital structure.Among those theories, there is the very influential Pecking Order, also called Hierarchy of Sources Structure. It is an important proposal that aims to explain the decisions concerning funding and the capital structures of companies. Assuming the asymmetry of information between managers and investors (since managers know more about the prospects, risks, and values of their respective companies than external investors). Myers and Majluf (1984) claim that the formation of capital structure by companies is based on a hierarchy of sources called Pecking Order Theory, in wich the investment is financed primarily by internally generated funds (mainly reinvested); then for new issues of debt securities; and finally, for new issues of shares.This paper, by using a data template in which companies are grouped according to their size, profitability and growth, aims to verify if in financing the financial debt of Brazilian companies listed on BMF&BOVESPA the expected results of the Pecking Order Theory will be present.The results show that none of the samples showed adherence to the predictions of theory, and the sample of large companies was the one closest to this condition. There was also a low level of a secondary emission of shares, indicating that may be other ways of funding the financial shortfall that not only debt and equity. / A forma de financiamento das empresas tem sido objeto de estudo, com maior enfoque, desde a publicação do artigo de Modigliani e Miller em 1958, no qual afirmavam que, sob determinadas circunstâncias, o valor da empresa não era afetado pela sua estrutura de capital. A partir desse artigo pioneiro, muitos estudos foram efetuados, permitindo o surgimento de diversas teorias que pretendem explicar como as empresas buscam o seu nível adequado de financiamento. Dentre essas teorias, destaca-se a Pecking Order, também denominada Hierarquia das Fontes. Trata-se de uma importante proposta que visa explicar as decisões de financiamento e as estruturas de capital das empresas. Pressupondo-se a assimetria de informação entre gestores e investidores (uma vez que os gestores sabem mais acerca das perspectivas, riscos e valores das suas respectivas empresas do que os investidores externos), Myers e Majluf (1984) afirmam que a formação da estrutura de capital por parte das empresas está baseada em uma hierarquia de fontes denominada como Pecking Order Theory, na qual o investimento é financiado, em primeiro lugar, por fundos gerados internamente (principalmente lucros reinvestidos); em seguida, por novas emissões de títulos de dívida; e finalmente, por novas emissões de ações.Utilizando um Modelo de Dados em Painel, através do agrupamento das empresas segundo seu tamanho, rentabilidade e crescimento, esse artigo propõe-se a verificar se o financiamento do déficit financeiro das empresas brasileiras listadas na BMF&BOVESPA segue as previsões da Pecking Order Theory.Os resultados obtidos demonstram que nenhuma das amostras apresentou aderência às previsões da Teoria, sendo que a amostra de grandes empresas foi a que mais se aproximou dessa condição. Também se verificou um nível baixo de emissão secundária de ações, indicando que pode haver outras formas de financiamento do déficit financeiro que não apenas dívida e emissão de ações.

Past literature attempts to resolve the issue of the motivation behind managers' choice of a given capital structure. Despite several decades of intensive research, there is still no consensus about which theory dominates capital structure decisions. The present study empirically investigates the relative importance of two prominent theories of capital structure- the trade-off and the pecking order theories by exploring the conditions under which each theory can explain the financing choices of firms. These conditions are defined along two dimensions: (i) a firm's degree of information asymmetry, and (ii) its observed leverage relative to target leverage. The results show that, in the short-run, pecking order theory has more explanatory power in explaining the financing choices of firms. The target leverage theory assumes limited importance: Over-leveraged firms, when faced with low adverse information, are more inclined to adapt to the trade-off policies. In the presence of high information asymmetry, however, firms appear to be more concerned about adverse selection costs and make financing decisions that are more consistent with the pecking order theory. An analysis of the market reaction to seasoned equity issuances during announcement periods reveals that firms with high information asymmetry are penalized more than firms with low information asymmetry. This may explain the contradiction when over-leveraged firms continue to issue debt. However, the situation is reversed in the long run. Firms' long term financing goals appear to follow the leverage re-balancing theory. An analysis of financial activities over a five-year period, subsequent to security issuance decisions when they appear to be inconsistent with trade-off theory, reveals that firms follow an active policy of moving closer to the target leverage. In sum, the notion of target capital structure appears to exist. In the short-term, the management's financing decisions are consistent with the modified version of the pecking order theory, leading to tactical deviations from the optimal capital structure. However, long-term analysis indicates that the pecking order effect is largely transitory in nature and firms actively pursue strategic reversals towards an optimal capital structure.

Small business entrepreneurs face high failure rates, yet the success of local, state, and national economies relies on the success of small business. With a lack of capital commonly cited as a reason for failure, entrepreneurs must find ways to predict business survival. Grounded in pecking order and enactment theory, the purpose of this correlational study was to examine the efficacy of bootstrap financing and numbers of employees in predicting business survival, measured by the business age. The research question was answered by using a predictive correlational quantitative research method with a cross-sectional survey design. The central question was whether the amount of bootstrapping financing, measured by a bootstrapping survey, and numbers of employees significantly predicts firm success, measured by firm age in years. Study participants (n = 111) were owners of small businesses in the state of New Hampshire who had been in business for a minimum of 5 years. The results of the multiple linear regression analysis indicated that bootstrap use and number of employees did not significantly predict business survival. Results indicate support for the pecking order theory of financing with minimal evidence of entrepreneurs enacting their environment. The majority of entrepreneurs surveyed used at least one method of bootstrap finance to support the business. Bootstrapping methods with the highest rate of use were offering the same conditions of all customers, negotiating the best payment terms with suppliers, and buying used equipment over new equipment. The implications for positive social change include the potential to provide New Hampshire small business entrepreneurs with information for making informed financial decisions and creating financial models.

<p>Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser.</p><p>För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutisk</p><p>kunskapssyn.</p><p>Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,</p><p>finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat – finansiell bootstrapping.</p><p>Vi har angripit studiens problem – hur finansiell bootstrapping används av företag – med en abduktiv forskaransats. Detta då initiala teorigenomgångar inte gett tillräckligt utförliga svar varpå vi fortsatt vårt sökande efter relevant teori.</p><p>Resultatet av studien har visat på att finansiering av starten och driften av ett turismföretag på en mindre ort, är mångfacetterad, samt att finansiell bootstrapping är en viktig faktor i detta. Studien visar att bootstrapping används på olika sätt, men att egenfinansiering tycks vara vanligt förekommande. Vidare visar studien på svårigheter att använda sig av kontakter/nätverk på rätt sätt och att detta till viss del kan bero på kompetens- och kommunikationsproblem mellan såväl turistentreprenörer som offentliga aktörer.</p>

<p>Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfällen skapas av små företag. I takt med att studier visar att små företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt ökar intresset kring små företags problem att erhålla externt kapital. En betydande del av de små företagen behöver extern finansiering, men har svårt att få finansiering på ett traditionellt sätt. Det föreligger därmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare, där en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har många gånger förklarats med att företagares val av finansieringskällor sker i en hierarkisk preferensordning. Små företag försöker undvika extern finansiering och istället fokusera på att öka de internt genererade medlen. När små företag har denna tveksamma attityd till extern finansiering och har en ovilja att lämna ifrån sig kontrollen av företaget, benämns detta som kontrollaversion. Den kontrollaverta attityden påverkar därmed valet av finansiering. Då det har visat sig att små teknikbaserade företag har blivit den viktigaste källan till att skapa arbete och ekonomisk tillväxt utgör de en betydelsefull roll i utvecklandet och spridningen av innovationer. Utifrån detta har vårt problem fokuserats på vilka omständigheter som ligger till grund för att små teknikbaserade företag väljer att överge eller behålla sin kontrollaversion vid valet av finansiering. Ett syfte har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar små teknikbaserade företags kontrollaverta attityd vid valet av finansiering. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt genom att vi utförde fyra personliga intervjuer med respondenter som var både grundare och delägare i sina respektive små teknikbaserade företag inom IT-branschen. En av studiens slutsatser är att små teknikbaserade företag kan tänka sig att överge sin kontrollaverta attityd för att erhålla det mervärde som externt kapital kan tillföra, främst i form av kontaktnät och kompetens. En ytterligare slutsats är att små teknikbaserade företag tenderar att behålla sin kontrollaverta attityd till externt kapital på grund av dess benägenhet att vilja styra och påverka sitt eget arbete, utan extern påverkan. Små teknikbaserade företags behov styr huruvida de överger eller behåller den kontrollaverta attityden vid valet av finansiering.</p>

<p>Uppsats behandlar företags kapitalstruktur d v s fördelning mellan främmande och eget kapital. Det finns teorier kring ämnet som menar att ett företags värde påverkas av sammansättningen mellan skulder och eget kapital. Detta föranledde vår problemformulering om att närbesläktade verksamheter uppvisar en likartad skuldsättning. Syftet var att jämföra skuldsätt-ningsgraden mellan kapitalintensiva branscher och kapitaltunna branscher. Utifrån detta ställdes vår hypotes upp om att kapitalkrävande branscherna fastighet och tunga maskiner har en högre skuldsättningsgrad än branscherna läkemedel och tjänster. Vår studie omfattar 52 företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi har utgått från en kvantitativ ansats och empirin är hämtad från företagens årsredovisningar samt en enkätundersökning. Med hjälp av teorier som Modigliani och Millers berömda proposition MMI och MMII, Trade Off och Pecking order har vi försökt finna orsakerna till företagens skuldsättningsgrad. Resultaten i vår under-sökning kunde inte stärka vår hypotes, varpå den förkastades. Vidare kunde inget mönster urskiljas i skuldsättningen för de valda branscherna.</p>

<p><strong>Bakgrund och</strong><strong> problem </strong>Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket<strong> </strong>bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största låntagarna hos bankerna. När bankerna drabbas av kreditförluster är det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmåga. Fastighetsbolag är generellt högt belånat, och lån ses som ett incitament vars syfte är bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strävar efter en balans av finansieringsmedel vilket är förhållandet mellan eget kapital samt lånat kapital, benämnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) väljer företag i första hand att finansieras av kvarhållna vinster, utifrån vinsterna distribueras utdelningar. Förändringar i utdelningar talar om företagets finansiella ställning men förklarar inte varför företag ger ut utdelningar enligt Black (1996).<strong> </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Syfte </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och utdelningar inom fastighetsbolag, samt om de utvalda indikatorerna påverkar utdelningar respektive skuldsättningsgraden.</p><p><strong>Avgränsning </strong>Studien omfattar svenska börsnoterade fastighetsbolag på Stockholmsbörsen som är kategoriserade i segmenten large cap samt mid cap. Tidsramen för undersökningen är mellan 2002-2007.</p><p><strong>Metod </strong>I undersökningen användes en kvantitativ samt en kvalitativ ansats. Kvantitativ data samlades in från fastighetsbolagens årsredovisningar för att beräkna de berörda variablerna som ingick i de statistiska beräkningarna. Spridningsdiagram utformades för att ta reda på hur de olika indikatorerna förhåller sig till skuldsättningsgraden och utdelningsandel. Därefter utfördes en multipel regressions analys och en korrelationsanalys för att undersöka om eventuella samband kan bekräftas. Kvalitativa data baseras på en surveyundersökning där telefonintervjuer genomfördes med syftet att få en djupare förståelse kring fastighetsbolagens resoneringar i val av kapitalstruktur samt utdelningspolicy.</p><p><strong>Resultat och<em> </em>slutsats </strong>Undersökningen resulterade i att ingen av förklaringsvariablerna påverkade skuldsättningsgraden och utdelningar. I och med det kan vi säkerställa att det inte finns något statistiskt signifikant samband, det vill säga att kapitalstrukturen inte påverkar fastighetsbolagens utdelningar. Andra faktorer som fastighetsbolagen beaktar vid bestämmande av utdelningspolicy samt finansieringsmedel är aktieägare, kapitalstruktur och konjunkturläget.</p><p> </p>

<p>In this paper we study the pecking order and tradeoff theories of capital structure on a sample of 121 Swedish, non-financial, listed firms over the period between 2000 - 2009. We find that the Swedish firms’ financing behavior appears to have features consistent with the predictions of both theories. The evidence shows a preference for a financing behavior consistent with the tradeoff theory for the whole sample and for a sample of small firms, whereas large firms appear to follow a pecking order on their financing decisions. We show that under sufficient conditions both theories might be seen as “reconciled” and not mutually exclusive, and we find evidence for the large firms of our sample consistent with this notion.</p>