The aim of this study is to examine how digital tools are used and perceived by students with dyslexia and their teachers within a number of English classrooms in the Swedish upper and lower secondary school. The study is based on five interviews. Two of the interviews were conducted with students from upper secondary school and three with teachers from lower and upper secondary school. The background section defines and describe terms such as dyslexia, ADD/ADHD and digital tools that are helpful for students with dyslexia. The method chosen for this paper is qualitative. The conclusion of this research paper is that the students’ and teachers’ perceptions of digital tools are mostly positive and that they find them helpful when it comes to coping with dyslexia.

No description available.

<p>Sammanfattning Det övergripande syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om lärarna är medvetna om varför de ska arbeta med 10-kamraterna och om hur medvetna eleverna själva är om varför de bör kunna 10-kamraterna. För att ta reda på detta genomfördes en intervju med 3 olika lärare angående deras arbete kring 10-kamraterna. Resultatet av intervjuerna visar att alla lärare arbetade med 10- kamraterna och har gjort det ett tag. Men alla arbetade inte exakt på samma sätt med 10- kamraterna. Enligt lärarna bör eleverna lära sig 10-kamraterna för det är användbart i många delar i matematiken. Det är en grund man bör behärska för att få en bra taluppfattning. Det genomfördes dessutom en elevundersökning, där det ingick några uppgifter som handlade om talkamraterna och två frågor. Resultatet av undersökningen visar att av 24 elever var det 67 % som kunde talkamraterna helt. De 33 % som hade fel, hade bara några enstaka fel. För att få en fördjupad inblick inom ämnet har även relevant litteratur till syftet och frågeställningen tagits upp. Eftersom styrdokumenten ska belysa det väsentliga som bör finnas i skolan tas det upp vissa punkter upp som stämmer in på undersökningen.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en tradi¬tionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmärksamheten dels mot hur strukture¬ring och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i ob¬servationerna utgör in¬ramning och användning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger på ett induktivt an¬greppssätt där en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frågeställningarna. Datama¬terialet har i huvudsak samlats in med hjälp av obser¬vatio¬ner och intervjuer. Till analysen har teorin och resultaten från observationsschemat och inter¬vjuerna använts. Un¬derlag för våra slutsatser utgörs av analyskapitlet. Vi har kommit fram till att organisationen av rummen i den traditionella för¬skolan skiljer sig från förskolor Reggio Emilia och Montessori. Aktiviteterna är i hög grad bundna av plane¬ringen. Barnen får lite makt över inne¬hållet och över vad de vill göra. Materialet är placerat synligt men inte alltid tillgängligt för barnen. Vi anser att Reggio Emilia och Montessori förskolorna har många gemensamma tankar om hur barn lär sig genom eget arbete samt de vuxnas respektfulla in¬ställning till barnen. Detta påverkar pedagogiken och förhållningssättet till barnen, vilket åter¬speglas i hur rummen, tiden och materialen organiseras. Miljön anpassas efter barnen och tiden används mer flexibelt än i den traditionella förskolan. Även utbudet av material är mer varie¬rat än i den traditionella förskolan. Allt material är placerat synligt och tillängligt för barnen. Barnen har större möjlig¬heter att välja sina aktiviteter och utföra dem på egna villkor.</p>

No description available.

<p>Idag är stress ett stort problem som hotar människans hälsa. Allt fler skolbarn drabbas av stress och mår dåligt av det. Syftet med vårt examensarbete är att få en bättre förståelse och kunskap om barns stress. Därför har vi valt att göra en undersökning för att se hur eleverna upplever sin arbetssituation och arbetsmiljö i skolan och vilka faktorer som orsakar stress hos dem. Vidare vill vi ta reda på om det finns skillnader mellan flickor och pojkar, samt skillnader mellan svenska elever som inte har utländsk bakgrund och de elever som har utländskt påbrå.</p><p>I vår undersökning använder vi oss av metoden enkät, som består av 22 frågor och en följdfråga, med 118 elever i tre gymnasieskolor. Undersökningen visar att många ungdomar idag upplever arbetssituationen och arbetsmiljön i skolan som stressande. Faktorer som orsakar stress är många, men för höga krav från omgivningen, föräldrar och lärare samt konkurrens om betyg förekommer i stor skala. Det finns många stressignaler hos eleverna. Irritation och aggression, glömska, koncentrationssvårigheter, depression, trötthet, ont i kroppen, huvudet och magen samt sömnproblem är mest förekommande. De vanligaste symptomen hos flickor är irritation och aggression. 94 % av flickorna anser sig ibland eller ofta bli lätt irriterade och arga på sina kompisar eller på sina föräldrar. Medan det mest påfallande symtomet hos pojkar är glömska. 97 % av alla pojkar glömmer ibland eller ofta saker som de måste göra eller att ha med sig. Glömska är det vanligaste symptomet hos svenska elever med eller utan utländsk bakgrund. Mer än 90 % av eleverna anser sig alltså ibland eller ofta glömma saker som de måste göra eller att ta med sig. 88 % av elever oavsett bakgrund känner irritation och aggression.</p><p>I våra styrdokument kan vi urskilja tre huvudmål kunskap, omsorg och fostran. Om vi ska kunna utföra vårt uppdrag måste vår kunskap om studenternas upplevelser av sin arbetsmiljö i skolan öka. Vi hoppas att vår studie ska ge oss en så tydlig bild som möjligt just om hur våra studenter upplever sin vardag i synnerhet i skolmiljön.</p><p>Det finns ett stort behov av kunskap och förståelse om barns stress i skolan. Det krävs också en större insats och mer resurser för att skapa en tryggare och lugnare miljö för ungdomarna i skolan.</p><p>___________________________________________________________________________</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur mycket, vad och när elever på fordonsprogrammet läste på sin fritid. Resultatet har framkommit genom intervjuer med åtta pojkar som går tredje och sista året på fordonsprogrammet. Resultatet visar att tiden på fritiden och attityden till läsning avgjorde om eleverna läste eller ej. Läsningen utgörs till största delen av tidningar och väldigt lite böcker. Det fanns många aktiviteter på elevernas fritid som konkurrerade om deras uppmärksamhet. Elevernas val av litteratur styrs ofta av deras intresse för bilar. Slutsatserna är att samtliga elever läser på sin fritid men i varierande omfattning och att innehållet i texterna ofta styrs av intresset för bilar.</p><p>Nyckelord: yrkesförberedande program, , fordonsprogram, läsvana, läsintresse</p>

No description available.

<p>Early Intervention for Children in Preschool – General and Specific Support</p><p>The aim of this study was to examine special pedagogical methods that are applied in preschool for children in need of special support. In this study the concept children in need of special support refers to children with identified disabilities and so-called grey-zone children. The definition of grey-zone children is “children without identified disabilities that preschool teachers perceive to be in need of extra support”.</p><p>The study has a mixed methods design based on 571 questionnaires and 34 deep-interviews with preschool teachers. A systematic literature review is also included in the study. The literature review shows that there is little research about pedagogical methods in preschool. The methods that exist are seldom evaluated or criticized. The interviews show that preschool teachers use several pedagogical methods. The results show six categories of pedagogical methods focused on language, motor activity, activities to express oneself, special programs, support from professional personnel and more time with teachers. Pedagogical methods that develop language were those that were most used in preschool. However, are methods based on language always best practice?</p><p>In the questionnaire preschool teachers expressed their need of inservice-training focused on work with children in need of special support, but felt that they could not find time for this education. Inservice-training is necessary in order to develop preschool teacher’s reflections on how to review and criticize their own practice. It is important that the preschool teachers get the opportunity to observe and reflect on pedagogical methods used in preschool in order to develop the profession and the practice. Through a strong theoretical base and experience, documentation, and inservice training preschool teachers professional competency and the preschool environment is developed.</p><p>Key words: Early childhood intervention, pedagogical programs, systematic literature review, pedagogical methods, preschool, children in need of special support, gray-zone children, inservice training.</p>

<p>Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka hur vi som pedagoger kan arbeta med värdegrunden och använda sagan som verktyg i det arbetet. Vi har gjort en kvalitativ undersökning i en klass med elever i årskurs ett. Denna undersökning pågick före, under och efter arbetet med sagan. Detta i tre olika moment då vi vart deltagare, observerat och analyserat det som skett. Det första momentet var en värderingsövning då vi ville ta reda på vilka värderingar barnen hade innan vi startade vårt arbete med sagan. Moment två bestod av arbetet med och kring sagan och moment tre var ännu en värderingsövning som utfördes för att avgöra om barnens värderingar förändrats. Resultatet visar att eleverna hade relativt klara värderingar, både före och efter arbetet med sagan. Man kan även se hur de under boksamtal lever sig in och relaterar till det som sker i sagan. Vår slutsats är att samtal kring värderingar fungerade bra men tiden var inte tillräcklig, ”processen fungerade” men vi kan inte säga att vi kan se några tydliga förändringar. Undersökningen vi gjort utfördes under några få veckor och vi anser att arbetet med värdegrunden kräver tid då det är något som mognar in med tiden hos barnen och kräver olika lång tid för olika individer att bearbeta.</p>