<p>Skolan har ett demokratiuppdrag såväl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning från Skolverket visade det sig att elever från praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. Vår studie syftade till att undersöka hur demokrati framställs och problematiseras i fyra samhällskunskapsläroböckers demokratiavsnitt där två används på praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt två som används på teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).</p><p>Läroböckerna i denna studie är exempel på brukstexter som har både en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrån den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhället. Till undersökningen valde vi att tillämpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati läroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Den kunskapskritiska analysen bygger på tre kunskapsområden som anses väsentliga för medborgarkunskaper: demokratins grundläggande innebörd, demokratiska rättigheter och friheter samt demokratins problem. Utifrån den kunskapskritiska analysen jämförde vi läroböckerna i en komparativ analys.</p><p>I den komparativa analysen framkom det inga större skillnader mellan läroböckerna i förhållande till programinriktning då de framställer demokrati ur olika perspektiv. Den stora skillnaden är att läroböckerna som används på teoretiska program ställer högre krav på förkunskaper än läroböckerna som används på praktiska program. Samtliga läroböcker uppfyller den teoretiska delen av demokratiuppdraget samt kunskapsuppdraget, eleverna möter demokrati som teori men vi ställer oss frågande till om de får tillräckliga kunskaper för att aktivt delta i demokratin.</p>

No description available.

<p>Denna uppsats handlar om användandet av sociala berättelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berättelser är små korta berättelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förståelse kring en social situation. De syftar också till att ge stöd för att ändra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berättelse kan vara skriven med illustrationer, innehålla endast text eller endast innehålla bilder. Detta för att möta den berörda individen där dess förståelse finns.</p><p>Den svenska forskningen om detta ämne är begränsad, vilket leder till min uppsats. Jag vill visa på användandet av sociala berättelser utanför autismspektra. Aktionsforskning har jag funnit som lämplig metod, eftersom jag haft tillträde till forskningsarenan som lärare i olika skolor. I mitt insamlande av material har Birgitta Anderssons bok Bygga upp ett erfarenhetsbibliotek genom sociala berättelser och seriesamtal (2000) varit vägledande. Birgitta Andersson är den som har introducerat användandet av sociala berättelser i Sverige. Mitt empiriska material har insamlats från tre olika fall där eleverna varit i olika situationer, haft olika förutsättningar, befunnit sig i olika åldrar och deras problembild har sett olika ut.</p><p>Effekten av de tre använda sociala berättelserna har delvis varit måluppfyllande, och slutsatsen är att sociala berättelser kan användas utanför de autistiska spektra som det tidigare forskats kring. Jag anser att sociala berättelser är ett verktyg som kan användas som problemlösare i många situationer och med stor mångfald hos användarna.</p>

<p>Gymnasieskolan är precis som sina elever i ständig förändring. Snart får vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lärare själva om de beslut som fattas om deras framtid och hur påverkas de? Här möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lärare som berörs direkt av dem.</p>

No description available.

<p>I den här uppsatsen tittar vi närmare på vad som inbegriper begreppet dyskalkyli, dels har vi gjort en redogörelse för vad matematiksvårigheter är utifrån forskning och skolpersonal. Syftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida skolpersonal och forskning erkänner dyskalkyli som ett problem och hur de ser på denna företeelse i allmänhet. Vi har även tittat på hur och vad som är en diagnos. Vi avslutar med en undersökning ute bland specialpedagoger och speciallärare på skolorna. Undersökningen har skett med intervjuer med fem speciallärare och pedagoger där vi har utgått ifrån sex gemensamma frågor. Vi har kommit fram till att det råder oenighet kring begreppen inom forskningen, det finns ingen tydlig definition av dyskalkyli. Specialpedagogerna har sin bestämda uppfattning kring hur diagnosens styrkor och svagheter ser ut. I förhållandet till dyskalkylin känner pedagogerna att forskningen inte ger tillräckligt stöd och försvårar därmed arbetet inom området.</p>

<p>1989 there was a big strike among teachers in Sweden. The strike lasted for over five weeks and got a lot of space in the media. In this study the author has focused on the Swedish press opinion about the strike and the striking teachers. The study is comparative one between Non-socialists press and press connected to the Socialists. The author has used a form of qualitative text analysis to examine the data which consists of editorials from six different morning papers. The conclusion of the study is that the papers connected to the Socialists disagreed with the striking teachers and wanted the strike to have an quick ending. They also stood up behind the employer, in this case the Socialists government The non-Socialists papers on the other hand were much more positive to both the strike in general and the striking teachers. They also gave a lot of critic to the Socialists government and their way of running the Swedish school in general. The result is surprising because the Socialists in normal cases take the side of the employees and non-Socialists the employer's side.</p>

<p>The purpose of the essay is to study and create understanding to the bilingual students' perspective on their linguistic skills and the use of them as resources in a scholastic context. A qualitative method has been used to collect empirical data, based on the experiences and perspectives of the students. Bilingualism is defined and past research, which has shown how their bilingualism has influenced them, has been linked with this study. Definition of mother tongue and the meaning of mother tongue tuition for student immigrants' development have been discussed. This research has shown that the students feel their bilingualism is a natural occurrence. A feeling of importance for their mother tongue is expressed, considering the aspect to preserve their cultural fellowship. They look at bilingualism as an opportunity for development and learning and not as an obstacle. Despite the positive attitudes towards their linguistic situation they feel that they have been forced to overlook this competence in scholastic context. Another problem though, is that the mother tongue tuition is experienced as a separate occurrence outside the syllabus of the school, instead of being a part of it.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Läroplanen (Lpo 94) kräver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsättningar för att på bästa sätt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning på området betonar även den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan är uppbyggd efter grupper vilket försvårar detta krav/målsättning. Kunskapsskolan är en skolan som växt upp till följd av Lpo 94 och har som mål att skapa en individuell lärandemiljö. Med utgångspunkt i detta är mitt syfte att undersöka hur medvetenheten är hos lärare på Kunskapsskolan gällande individuellt lärande. Jag har använt en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem olika lärare. Resultatet pekar på att individuellt lärande handlar om att skapa trygghet, motivation och meningsfullhet i undervisningen. Lärandet i sig går inte att påverka utan det är i undervisningen du som lärare ska nå eleverna. Det är i undervisningen goda lärandemiljöer skapas, efter var och ens egna unika förutsättningar. Detta är inte alldeles enkelt. Adolescensens inverkan, gruppens påverkan och den psykosociala arbetsmiljön är faktorer som du som lärare måste ta hänsyn till i din undervisning. Personlig relevans och motivation är viktiga pusselbitar för att skapa goda lärandeförutsättningar. Lust att lära är ett begrepp som samlar ihop dessa bitar. Personlig relevans skapar meningsfullhet hos eleven, motivation nås genom att anknyta och anpassa undervisningen till elevens personliga mognad, kunskapsnivå och genom detta skapa flow.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka vad som karakteriserar ämnet medieteknik på Södertörns högskola genom att vi använder oss av begreppet högskolemässighet. Syftet är också att arbeta fram ett antal kriterier som gör det möjligt att analysera högskolemässigheten inom ämnet. Genom att undersöka medietekniken utifrån dessa kriterier vill vi också utreda hur högskolemässigheten kan öka inom ämnet. Våra frågeställningar är: Hur tar sig högskolemässigheten inom ämnet uttryck inom varje kriterium? Hur kan högskolemässigheten utifrån dessa kriterier öka inom ämnet? Vi genomförde denna undersökning genom att ställa upp ett antal kriterier för högskolemässighet. Dessa kriterier grundar sig på en rapport utgiven av Högskoleverket; ”Ribban på rätt nivå – sju inlägg om högskolemässighet”, en c-uppsats författad av Ingrid Widäng; ”’Högskolemässighet’ Karakteristika för utbildning och undervisning vid högskola och universitet – ur ett lärarperspektiv” samt Högskoleverkets kvalitetsaspekter. Det framkommer i dessa rapporter att det som är mest utmärkande för en högskolemässig utbildning bland annat är graden av forskningsanknytning, graden av vetenskaplighet, studenternas möjlighet till att utveckla ett kritisk tänkande och förmågan att värdera sina kunskaper gentemot andras. De kriterier vi utifrån detta valde att ställa upp är: forskningsanknytning, teori och praktik, självstudier och kritiskt tänkande, infrastruktur, internationalisering och utvärderingar. Genom att dels studera dokument som scheman, litteraturlistor och kursplaner samt genom frågor till kursansvarig för ämnet tog vi reda på hur högskolemässigheten tog sig uttryck inom dessa kategorier. Högskolemässigheten varierar mellan och inom kriterierna. Tittar man på forskningsanknytningen inom ämnet ser man att denna är låg. Skulle medietekniken bedömas enbart utifrån detta kriterium anser vi att den inte skulle leva upp till kravet på högskolemässighet. Men väger man in samtliga kriterier anser vi att medietekniken kan betraktas som högskolemässig. Vi drar slutsatsen att de ansvariga för ämnet bör stärka högskolemässigheten genom att till exempel öka forskningsanknytningen och ge större plats för diskussioner mellan lärare och elever. </p> / <p>The purpose of this essay has been to investigate what the characteristics are for the subject Mediatecnique (medieteknik) that is held by Södertörns högskola, by using the term högskolemässighet1. The purpose is also to work out a number of criterias, that will make it possible to analyse högskolemässigheten within the subject. Our questions has been: Is Mediatecnique högskolemässig according to our criterias? and How can högskolemässigheten be increased? We carried out this investigation by working out a number of criterias for högskolemässighet. These criterias are based on a report published by The National Agency for Higher Education; “Ribban på rätt nivå – sju inlägg om högskolemässighet” , an essay written by Ingrid Widäng; ”’Högskolemässighet’ Karakteristika för utbildning och undervisning vid högskola och universitet – ur ett lärarperspektiv” and The National Agency for Higher Educations qualityaspects. What seems to be the four top characteristics are the degree of researchconnection, the degree of scientific approach, the students opportunities to develop a critical thinking and their ability to measure their knowledge towards others. Our criterias are: Research connection, Theory and Practice, Selfstudy and Critical thinking, Infrastructure, Internationalization, and Evaluations. By studying documents such as schedules, bibliography and curriculum and by asking questions by e-mail to the person responsible for Mediatecnique we have been investigating how högskolemässigheten is expressed within these categories. Högskolemässigheten varies within and between these categories. The researchconnection is low. If you would judge Mediatecnique only by this criteria it would not live up to the demand on högskolemässighet. But if you consider all criterias you can say that Mediatecnique is högskolemässig. Our conclusion is that the ones responsible for the subject should strengthen högskolemässigheten by increasing the researchconnection and give more room to discussions between teachers and students. </p>