Syftet med denna studie är att bidra till kunskapandet om förskolebarns möjligheter till att skapa frizoner för egeninitierade lekaktiviteter. Förskolans hall utgör ett exempel på en sådan frizon och vi vill därför bidra till diskussionen om vad detta rum kan erbjuda. De frågeställningar som har väglett studien är ”vad och hur leker barnen i förskolans hall?” samt ”på vilket sätt använder de hallens materialiteter i sina lekaktiviteter?”. För att undersöka detta har vi genom en minietnografisk studie observerat lekaktiviteter i en förskolas hall och samtalat med barn och pedagoger. Vid analysen av det insamlade datamaterialet har vi använt oss av de teoretiska begreppen materialitet, performativa agenter och agens från den intra-aktiva pedagogiken. Begreppen har synliggjort hur olika faktorer påverkar varandra och med hjälp av dem kunde vi se hur de påverkade barnens egeninitierade lek. Resultatet i vår studie visar att barnen förvandlar sin omgivning, och materialet i den, till det de behöver i sin lek. Det materiellt-diskursiva såsom pedagogernas förhållningssätt, ramar och outtalade regler skapade ett handlingsutrymme för barnen som påverkade lekaktiviteterna. Studien synliggör att hallen, eller frizoner för barn, ger möjligheter för barnens egeninitierade lekar i livet på förskolan.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om hur 1–3 åriga barn i förskola utforskar naturmaterial naturvetenskapligt och vilken potentialitet som kan uppmärksammas vid utforskandet i en inomhusmiljö. Studien genomfördes som en observationsstudie, utifrån en kvalitativ och deduktiv ansats där jag utgick ifrån agentisk realism som teoretisk utgångspunkt. Observationen genomfördes semistrukturerat utifrån en förståelse om att jag var deltagande observatör där 10 barn från två förskolor i ålder 1–3 deltog. Datamaterialet bearbetades, analyserades och tolkades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser visade att material som kunde förändras och användas olika genom barnens handlingar var de som innehade störst potentialitet i det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapen uppstod i mötet mellan barnen och materialen sinsemellan genom deras sätt att vara och kunskapa där potentialiteten stod i relation till deras olika sätt att utforska. De utforskade kroppsligt, mentalt, verbalt, icke-verbalt, koncentrerat eller förstrött en eller flera materialiteter på ett sinnligt eller lekfullt sätt. Olikheter i varandras utforskande kunde inspirera men också få dem att sluta utforska. Pedagogen kunde vidga och skapa meningsfullhet vid känslomässig och aktiv närvaro.

Plastikkirurgi av kosmetiska skäl, även kallat kosmetisk intimkirurgi, av det kvinnliga könsorganet har de senaste åren blivit uppmärksammat av medier i Sverige. Dels på grund av det blir allt vanligare bland svenska kvinnor, dels eftersom kosmetisk intimkirurgi är ett ingrepp som väcker diskussioner kring varför kvinnor vill göra ett riskfyllt ingrepp för att förändra sitt könsorgan. Mitt intresse väcktes kring ämnet och vid en närmare undersökning av tidigare forskning upptäckte jag att det inte finns forskning eller studier som undersöker hur kvinnor talar/skriver om och konstruerar det kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi med varandra i en vardaglig interaktion. För att kunna fylla denna kunskapslucka blev mitt syfte med denna uppsats att genom en kritisk diskurspsykologisk analys undersöka hur svenska kvinnor i 13 trådar på Plastikoperationsforum och Familjelivs forum skriver om det kvinnliga könsorganet och behovet/icke-behovet av att förändra könsorganet genom kosmetisk intimkirurgi. Med hjälp av Nigel Edleys kritiska diskurspsykologi som ligger som grund för teori och metod så har resultatet visat på hur kvinnorna i internetforumen använder sig av tolkningsrepertoarer kring det kvinnliga könsorganet för att antingen legitimera eller avfärda kosmetisk intimkirurgi. Det visade även på hur konflikter och skillnader mellan tolkningsrepertoarerna kring kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi ser ut och hur det påverkas av ideologi. Kvinnorna i internetforumen positionerade sig själva och andra kvinnor för att kunna handla och övertyga om sin konstruktion av det kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi. Som ett tillägg till den kritiska diskurspsykologin har även Judith Butlers teori om görandet av genus i diskurser genom performativa handlingar undersökts i materialet, vilket visade på att kvinnornas görande av genus i internetforumen är en produkt av rådande tolkningsrepertoarer och subjektspositioner som kvinnorna använder sig av.

Submitted by Cecilia Retamoza (cecilia.retamoza@gmail.com) on 2017-03-09T20:05:18Z No. of bitstreams: 1 Dissertação Cecilia Retamoza.pdf: 3939852 bytes, checksum: 28ea3cd33f04176549c9fef5a3cbcedd (MD5) / Approved for entry into archive by Ednaide Gondim Magalhães (ednaide@ufba.br) on 2017-03-10T12:26:58Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação Cecilia Retamoza.pdf: 3939852 bytes, checksum: 28ea3cd33f04176549c9fef5a3cbcedd (MD5) / Made available in DSpace on 2017-03-10T12:26:58Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação Cecilia Retamoza.pdf: 3939852 bytes, checksum: 28ea3cd33f04176549c9fef5a3cbcedd (MD5) / Fapesb – Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado da Bahia / RESUMO A presente investigação de mestrado desenvolve um estudo teórico-prático com enfoque numa abordagem corporal através da educação somática para a pedagogia com máscara neutra e máscara expressiva. As referências centrais do uso da máscara são Lecoq (1997) e Contin (2003) que apresentam princípios pedagógicos e corporais específicos sobre este assunto. A partir da educação somática o estudo centraliza em fundamentos do método Feldenkrais (1977) e do Sistema Laban/Bartenieff (2006) que permitem um aprofundamento na compreensão corporal através da ênfase de princípios somáticos em comum. A experimentação prática deste estudo utiliza uma metodologia relacionada à Prática como Pesquisa (Practice as Research) através da Abordagem Somático-Performativa. Portanto, este estudo apresenta, de forma significativa, a realização da sua experimentação prática por meio de relatórios que expõem reflexões e descobertas processuais. / ABSTRACT The present master’s research develops a theoretical and practical study focused on bodywork and movement through somatic education pedagogy using neutral mask and expressive mask. The main references for the use of mask are Lecoq (1997) and Contin (2003), who provided specific pedagogical principles and body language on this subject. Following from somatic education, this study focuses on fundamentals of the Feldenkrais method (1977) and also Laban/Bartenieff Movement Analysis (2006) that allows a deeper understanding of body movement with emphasis on common somatic principles. The practical experimentation of the present study uses a methodology related to Practice as Research with a Somatic-Performative Approach. Therefore, this research shows, significantly, the achievement of practical experimentation via reports which expose reflections and procedural findings.

Studien undersöker hur implementeringen av Robotic Process Automation (RPA) påverkat de fyra storbankerna i Sverige: Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, rutiner på lånesidan. Lånesidan står för cirka 50 procent av storbankernas tillgångar på koncernnivå och utgör därmed en betydande del av deras verksamhet. Nya digitala aktörer hotar bankerna och de behöver därför effektivisera processer och beskära kostnader. RPA är ett softwareprogram som tar över manuella processer som tidigare utförts av människor och kan hjälpa företag att beskära kostnader samt effektivisera processer. För att studera förändringarna av rutiner gjordes en flerfallstudie där empirin analyserades genom Feldman och Pentlands teori om rutiner och Pentland och Feldmans modell. Efter intervjuer med de fyra storbankerna kunde det konstateras att samtliga banker implementerat RPA. Tre av de fyra storbankerna har implementerat RPA på lånesidan. RPA har ändrat låneprocessen genom att: Effektivisera den, gjort den mer enhetliga, möjliggjort för de anställda att fokusera på kunder och utföra mer avancerade arbetsuppgifter samt gjort den mer detaljstyrd. Den ostensiva aspekten har blivit starkare i låneprocessen medan den performativa aspekten fått mindre utrymme och vid processer som helt ersatts av RPA har den ostensiva aspekten och den performativa aspekten blivit ett.

I detta självständiga arbete undersöks nio barnböckers framställning av pojkar, flickor och icke-binära samt vilka effekter könsnormer i barnlitteratur kan ha på barns identitetsskapande. Studien utgår från en kvalitativ metodansats i form av en diskursanalys. Böckerna har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på normaliseringsprocesser. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för vilka budskap om könsnormer som framträder i barnlitteratur på förskolor och hur de kan påverka förskolebarn. För att analysera vilka egenskaper karaktärer tillskrivs i de valda böckerna har Nikolajevas (2004) genusschema använts som analysverktyg. Schemat ger en tydlig överblick på stereotypiska maskulina respektive feminina attribut som Nikolajeva (2004) menar ofta tilldelas pojkar och flickor i barnlitteratur. I resultatet framkommer en reproduktion av stereotypiska könsnormer i övervägande delen av böckerna. I böcker som visar sig inneha andra könsnormer än det heteronormativa finns mer könsneutrala karaktärer men det skymtas fortfarande en stor andel maskulina egenskaper och vissa stereotypiska inslag. Ett av studiens centrala resultat visar att äldre barnböcker visar sig ha starkare stereotypiska könsnormer än nya barnböcker. Dock visar tidigare forskning att det kan behövas barnlitteratur med en variation av könsnormer så att alla förskolebarn får möjligheten att finna meningsskapande i sitt läsande av barnböcker.

CoordenaÃÃo de AperfeiÃoamento de Pessoal de NÃvel Superior / Conselho Nacional de Desenvolvimento CientÃfico e TecnolÃgico / A presente dissertaÃÃo tem por interesse principal as pornografias contemporÃneas, ou as novas pornografias, ou ainda: as pornografias realizadas recentemente e, em geral, divulgadas por meio da Internet e em festivais especÃficos. Para tal, ela toma, como objeto de anÃlise, os primeiros trabalhos do portuguÃs Antonio Da Silva â realizador radicado em Londres â, produzidos entre os anos de 2011 e 2013, e que se expressam em pornografia junto a demais linguagens fÃlmicas e discursivas. Esta anÃlise toma singularmente os trabalhos de Antonio para pensar, de modo mais geral, como as atuais produÃÃes em pornografia se apropriam de outras formas de falar do sexo, da sexualidade e da prÃpria pornografia. Ao mesmo tempo, encarando, como fundamental a presenÃa do corpo do pesquisador como espectador de sua constituiÃÃo. Nesse sentido, traz como metodologia a escrita performativa, que permite o uso em primeira pessoa, e a utilizaÃÃo de modos de escrever e de falar do tema alÃm do escrever e do falar acadÃmicos. Esta anÃlise tem, por base teÃrica, a vinculaÃÃo da imagem pornogrÃfica à noÃÃo de performatividade, com base nos trabalhos de J. L. Austin (1990), Jacques Derrida (1991) e Judith Butler (1988, 1997). Sobre a pornografia que se discute, o trabalho toma autores como Feona Attwood (2007, 2011), Nuno CÃsar Abreu (1996), Linda Williams (1989, 1991, 2004, 2014) e Katrien Jacobs (2004), dentre outros. Juntam-se, ao texto acadÃmico e dissertativo, confissÃes, memÃrias e poemetos, que vÃo compondo a anÃlise performativa dos trabalhos de Antonio, com base na escrita performativa, teorizada e apontada, aqui, por Alexandre Beigui (2011). Ao fim das contas, o principal interesse à interpretar o que à o pornogrÃfico, tanto do ponto de vista da linguagem como do espectador, e, por isso, à trazida à tona a noÃÃo de performatividade, ajudando-nos, escritor e leitor, a pensar sobre uma possÃvel performatividade pornogrÃfica no lugar de uma pornografia como algo dado e identificado a princÃpio.

Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan förstås genom posthumanistisk teoribildning. Denna studie är en kvalitativ etnografisk fältstudie där observationerna har utförts på en förskola i Stockholm med hjälp av en filmkamera. Syftet med den pedagogiska måltiden står delvis utan uttalat mål men är samtidigt till brädden fylld med intentionen att äta. Vid första anblick är det som om ”bara man får i sig mat så är det bra” men vår analys visar att måltiden är mer invecklad än så. Måltiden är komplex och fylld av motsägelser. När man tittar på måltiden med våra teoretiska utgångspunkter framträder mellanmänskliga förhandlingar. Vi menar också att de krispiga nachochipsen, den halvätna broccolin, det kladdiga, rapar – allt kan tolkas som medförhandlande till vad som blir måltiden. Sammanfattningsvis visar vår studie att en pedagogisk måltid kan förstås som ett nätverk där normer, pedagoger, barn och ting tillsammans skapar måltiden i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan förstås genom posthumanistisk teoribildning. Denna studie är en kvalitativ etnografisk fältstudie där observationerna har utförts på en förskola i Stockholm med hjälp av en filmkamera. Syftet med den pedagogiska måltiden står delvis utan uttalat mål men är samtidigt till brädden fylld med intentionen att äta. Vid första anblick är det som om ”bara man får i sig mat så är det bra” men vår analys visar att måltiden är mer invecklad än så. Måltiden är komplex och fylld av motsägelser. När man tittar på måltiden med våra teoretiska utgångspunkter framträder mellanmänskliga förhandlingar. Vi menar också att de krispiga nachochipsen, den halvätna broccolin, det kladdiga, rapar – allt kan tolkas som medförhandlande till vad som blir måltiden. Sammanfattningsvis visar vår studie att en pedagogisk måltid kan förstås som ett nätverk där normer, pedagoger, barn och ting tillsammans skapar måltiden i förskolan.

Syftet med denna studie är att utifrån ett posthumanistiskt perspektiv observera och belysa materialet och hur det liksom människan har likvärdig betydelse för vad som sker i lek i en naturmiljö. Detta gjorde vi genom att observera de meningar som uppstår i intra-aktion mellan och inom de performativa agenterna. Studiens empiriska material är producerad genom partiellt deltagande videoobservationer och är analyserad genom Karen Barads agentiella realism. De begrepp som användes i bearbetningen av analysen är: intra-aktion, transformation, mening och performativ agent. Studiens resultat visar på hur agenterna samhandlar och att leken tar olika vägar beroende på vilket material, vilken miljö och vilka barn som för stunden sammanflätas. Det framgår att platsen och dess naturmaterial står i ständig transformation med de andra performativa agenterna som de intra-agerar med och bör på så sätt ses som medskapare av leken. Resultatet visar även på vikten av en närvarande pedagog som hjälper barnen att materiellt artikulera de nya meningar som uppstår.