Genom en eventstudie undersöks möjligheten att uppnå positiv kumulativ marknadsjusteradavkastning genom blankning av aktier i samband med att de blir föremål för publicering avblankningsrapporter av blankaraktivister. Studien omfattar även undersökning av skillnader imarknadens reaktion baserat på företagens periodiseringskvalitet. Resultaten visar att det ärmöjligt att uppnå positiv kumulativ marknadsjusterad avkastning i samband med att dessarapporter blir tillgängliga offentligt, där effekten är större på företag med sämreperiodiseringskvalitet. Dessutom visar resultaten att marknadsreaktionen initialt är snabbareför företag med lägre periodiseringskvalitet, men att det tar längre tid för marknaden att fulltut prissätta informationen för dessa företag.

Tidigare forskning på den amerikanska marknaden visar att det finns en anomali beträffande periodiseringskvalitet och att det därmed är möjligt att utveckla investeringsstrategier baserat på detta. Denna studie tar vid metod från tidigare studier på den amerikanska marknaden för att se om resultaten skiljer sig på de nordiska marknaderna. Finansiell information från företag i Sverige, Norge, Danmark och Finland från 2003 till 2023 används i studien. Periodiseringskvalitet mäts genom standardavvikelsen av företagens diskretionära periodiseringar och företagen kategoriseras i kvintiler baserat på periodiseringskvalitet för att skapa investeringsportföljer. Avkastningen mäts över både kortare och längre placeringshorisonter. Portföljernas prestation utvärderas med Jensens alfa och Sharpekvoter. Vi finner signifikant positivt alfa över samtliga placeringshorisonter för portföljer med hög periodiseringskvalitet. Resultaten tyder på att en strategi som investerar i företag med hög periodiseringskvalitet kan fungera över både kortare och längre placeringshorisonter. Vi finner inga tecken på att en hedge-strategi som köper aktier i kvintilen med högst periodiseringskvalitet och blankar aktier i kvintilen med lägst periodiseringskvalitet fungerar.

Denna studie undersöker om det går att få överavkastning genom att använda periodiseringskvalitet som en investeringsstrategi. Studien utförs på 91 noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden Q1 2012 - Q4 2019. Tidigare studier på den amerikanska marknaden har visat ett positivt samband mellan periodiseringskvalitet och framtida avkastning samt att det utgör en övertygande anomali (Fama och French, 2008; Sloan, 1996). Denna anomali innebär att det varit möjligt att få överavkastning med en investeringsstrategi baserat på periodiseringskvalitet, vilket Bandyopadhyay et al. (2017) bekräftar i sin studie. För att mäta överavkastningen kopplat till periodiseringskvalitet skapar vi en hedgeportfölj som går lång i portföljen med högst periodiseringskvalitet och kort i portföljen med lägst periodiseringskvalitet. Hedgeportföljen ombalanseras kvartalsvis på periodiseringskvalitet och vi tar hänsyn till riskjusterad överavkastning genom Jensens alfa. Vi finner en underavkastning på 0,8 procent utan signifikans för hedgeportföljen. Studiens resultat ger tecken på att periodiseringskvalitet inte utgör en anomali på den svenska marknaden och att det således inte går att få överavkastning med denna investeringsstrategi.

Denna studie undersöker om periodiseringskvalitet är en prissatt riskfaktor för nordiska företag som är noterade på en reglerad marknad under perioden 2010–2019. Tidigare studier menar att periodiseringskvalitet utgör en proxy för informationsrisk, men olika författare framställer olika slutsatser i frågan huruvida periodiserings­kvalitet är en prissatt riskfaktor eller inte. Med den av McNichols (2002) modifierade Dechow & Dichev modellen (2002) mäter vi periodiseringskvalitet som standard­avvikelsen av residualer från regressioner som kopplar periodiseringar till kassaflöden. Vi mäter riskpremien genom att dela in företagen i kvintiler baserad på periodiseringskvalitet och tillämpar en likaviktad portfölj som säljer företagen i de två kvintilerna med högst periodiseringskvalitet och köper företagen i kvintilerna med lägst periodiseringskvalitet. Vi finner en signifikant negativ koefficient i en två-stegs tvärsnittsregressionen som visar att periodiseringskvalitet inte utgör en prissatt riskfaktor för nordiska företag. / This study investigates if accruals quality is a priced risk factor for Nordic countries being traded on a regulated market in the Nordic countries during 2010–2019. Earlier studies argue that accruals quality is a proxy for information risk, but different authors find different results regarding whether accruals quality is a priced risk factor or not. By using the Dechow & Dichev model (2002), modified by McNichols (2002), we measure accruals quality as the standard deviation of regressions that match accruals to cash flow. We measure the risk premium by dividing the entities into quintiles and use an equal-weighted portfolio that sells the stocks in the two quintiles with the highest accruals quality and buys the two quintiles with the lowest accruals quality. We find a significant negative coefficient in a two-stage cross-sectional regression which shows that accruals quality is not a priced risk factor in the Nordic countries.