<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka om möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang samt huruvida kön och ålder påverkar dessa relationer. Studien genomfördes på kadetter genom en enkätundersökning. Enkäten bestod av bakgrunds frågor, yrkesrelaterade möjliga själv (The Possible Selves Statements Test), personlighet (The Five Factor Personality Inventory) och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar att kluster (K-means) av personlighetsprofiler inte skiljer sig signifikant åt vad gäller möjliga själv, däremot uppvisades skillnader mellan personlighetsprofilerna vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv. Liknande resultat erhölls avseende relationen mellan KASAM och möjliga själv. Kön och ålder påverkar inte dessa relationer.</p> / <p>The aim of this thesis is to study if possible self is related to personality and sense of coherence, and if gender and age has any influence on those relationships. A questionnaire was distributed to cadets. It contained background, work related possible selves (The Possible Selves Statements Test), personality (The Five Factor Personality Inventory) and sense of coherence (KASAM). The results showed that different clusters (K-means) of personality profiles do not differ significantly in possible selves. Differences were found between the personality profiles considering feelings and expectations around possible selves. Similar results were found considering the relationship between sense of coherence and possible selves. Gender and age didn’t influence those relationships.</p>

<p>Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen. Flera lärare utryckte tillit, trygghet samt öppenhet som viktiga komponenter i relationsbyggandet. Dessutom påtalas vikten av att våga vara personlig och mänsklig i förhållandet till eleverna. Positiv inställning och känslor hjälper till att underhålla den ömsesidiga respekten i relationen.</p>

The thesis has basis in the question some have to the usefulness of education in traffic safety prevention. The eighties were dominated by optimism concerning safety education, which was followed by pessimism in the nineties. The two studies in the thesis include young drivers and motor cyclists. Theoretical aspects are more in focus in the first study, while practical education is emphasized in the second. Both theory and the two studies illustrate the possibility to utilize education in traffic safety work. Discussion subjects in the thesis are - how education can be designed in order to achieve desired results, whether man is rational, and whether education can influence road user’s overestimation of their own skills and performance. Recommendations for future studies are e.g. the safety research would benefit from extending the traditional cognitive focus to include theory on emotion and individual differences; one should emphasize safety, mastery and how things work; theory can bring important ideas on how road users can develop realistically expectations of management and control. Together, the results indicate a relation between education and safety. The relation is influenced of the person’s thoughts, feelings, behaviour, and earlier experiences, in addition to the social context. Variables studied are education, personal variables (attitudes, personality, self concept, and social norm), risk behaviour, near accidents and accidents. It is a difference between men’s and women’s explanatory models for both groups (motor cyclists and drivers). The study of young drivers indicates that education has a varying effect on attitudes, social norms and self concept, and where the largest effect is on self concept. The significance of education on risk is mainly through driver’s risk perception. The study of motor cyclists emphasizes technical training. The results indicate that technical training may have more importance than theoretical education. The technical training seems to have significant influence on the motor cyclist’s interests, perception of challenges and experiences of flow. Similarly to the drivers, the education of motor cyclists has an indirect effect on accidents via the person’s behaviour and near accidents. Near accidents and accidents are influenced of both feelings and thoughts, in addition to the individual differences among the motor cyclists. / Utgangspunktet for avhandlingen er at enkelte har uttrykt skepsis til nytten av opplæring for å fremme trafikksikkerhet. På 80-tallet var det optimisme med hensyn til troen på sikkerhetsopplæring som fulgtes av pessimisme på 90-tallet. De to undersøkelsene i avhandlingen er av bilførere og motorsyklister. Hos bilførerne er det lagt mest vekt på teoretiske deler av opplæringen, mens hos motorsyklistene er den praktiske opplæringen mer i fokus. Både teori og egne undersøkelser belyser muligheten for å utnytte opplæringen bedre i trafikksikkerhetsarbeidet. Tema som diskuteres er hvordan opplæringen kan utformes for å gi gode resultater, om mennesket er rasjonelt, hvorvidt opplæring kan ha innvirkning på trafikanters overdrevne tro på egne ferdigheter. Anbefalinger for framtidig forskning er eksempelvis: sikkerhetsforskningen vil være tjent med å utvide et tradisjonelt kognitivt fokus til å omfatte teori med vekt på emosjoner og individuelle forskjeller; det bør legges mer vekt på sikkerhet, mestring og hvordan ting fungerer; teori kan gi nyttige innspill til hvordan vi kan skape realistiske forventninger om mestring. Samlet sett tyder resultatene på at det er sammenheng mellom opplæring og sikkerhet. Sammenhengen mellom opplæring og ulykker er påvirket av personens egne tanker, følelser, atferd og tidligere erfaringer, i tillegg til de sosiale omgivelsene. Variable som studeres er opplæring, personlige variable (som selvoppfatning, holdninger, sosial norm, personlighet), risikoatferd, nestenulykker og ulykker. Det er forskjell på menn og kvinners forklaringsmodeller både for motorsyklistene og bilførerne. Studien av unge bilførere tyder på at opplæring har varierende effekt på variable som holdninger, sosiale normer og selvoppfatning, og hvor den største effekten er på selvoppfatning. Betydningen av opplæring på risiko går i første rekke via førernes risikopersepsjon. Studien av motorsyklister har stor vekt på teknisk trening. Resultatene tyder på at teknisk trening kan ha større betydning enn teoretisk opplæring. Den tekniske treningen synes å ha stor betydning for motorsyklistenes indre motivasjon - slik som interesser, oppfatning av utfordringer og følelse av flyt. Likeledes som for bilførne, så har opplæringen av motorsyklistene en indirekte innvirkning på ulykker via personens atferd og nestenulykker. Nestenulykker og ulykker er påvirket både av motorsyklistenes følelser og tanker, i tillegg til individuelle forskjeller mellom førerne.

Varje år tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och så många som 650 studenter läser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i Gävle (HiG). Vi är själva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebär blandade känslor av både förväntan och oro. Orsaken till denna osäkerhet är till stor del det faktum att vi inte vet vad som förväntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lärt oss under vår utbildning och vad förväntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna fråga har vi intervjuat före detta studenter från HiG, varav en man och en kvinna från den privata sektorn samt en man och en kvinna från den offentliga sektorn. Vi intervjuade även en näringslivsutvecklare på Gävle kommun och olika arbetsgivare. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur väl ekonomutbildningen vid HiG svarar mot arbetsgivarnas kompetenskrav. Genom intervjuerna uppkom förslag på förbättringar av ekonomutbildning, såsom att praktik och beteendevetenskap bör vara en del av utbildningen. Utifrån intervjuerna med arbetsgivarna fann vi, till vår förvåning, att de allra flesta rekryterare lägger störst fokus på de personliga egenskaperna. De före detta studenterna förstärkte detta budskap då de förde fram liknande åsikter, samtidigt som utbildningen utgör en viktig teoretisk grund så är det personligheten som avgör huruvida en person blir anställd. Detta medför att det borde vara mer eller mindre självklart att HiG utökade antalet personlighetsutvecklande moment i ekonomutbildningen. Med utgångspunkt i empirin sökte vi efter lämpliga teorier för att kunna styrka eller dementera de argument och åsikter som framkom under intervjuerna, där bland teorier som berör rekrytering och praktik. Vi fann att de flesta teorierna stämde bra överrens med resultatet från vår empiridel, som exempel kan nämnas att även teorin visade att de personliga egenskaperna har en viktig del vid rekrytering. Vid genomförande av förbättringar såsom praktik, fler personlighetsutvecklande moment i kurserna och beteendevetenskap, så anser vi att ekonomstudenter vid HiG skulle vara bättre föreberedda för arbetslivet, men att det även skulle ge en viktig konkurrensfördel gentemot andra ekonomstudenter i Sverige. / Every year 5000 students in Sweden take their bachelor degree in business administration and as many as 650 students attend to the economic education at the University of Gävle. We ourselves study economics at the University of Gävle and are soon ready to take part in the labour market, for us this means mixed feelings of both anticipation and concern. The cause of this concern is partly the fact that we don’t know what is expected of us when we graduate. What have we really learned during our education and what does the employers expect of us? To answer this question we have interviewed former students from the University of Gävle, one man and one woman from the private sector as well as one man and one woman from the public sector. We also interviewed a developer of the labour market in Gävle and different employers. The purpose with the essay has been to examine how well the economic education at the University of Gävle answers to the qualification set by the employers. Suggestions to improve the economic education appeared during the interviews, such as practical training and behavioural science. From the interviews with employers we learned, to our surprise, that most recruiters pay most attention to the personality. The former students had similar opinions; while the education serves as an essential foundation, it is more or less the personality that the recruiter focuses on when he/she decide whether or not to hire the person. Due to this, it is obvious that the University of Gävle should increase elements of personal development in their economic education. We tried to find suitable theories to strengthen or contradict the arguments that appeared to us during the interviews. What we found was theories which included for example recruitment and practical training. Most of these theories matched our empirical results, for example both showed that the personality played an important part for recruiters. Improvement such as practical training, more elements of personal development in the courses and behavioural science would prepare students of economics at the University of Gävle better for the labour market. We also think that it would give an important competition advantage against other students of economics in Sweden.

Sammanfattning Studien söker svar på om psykologilärares ämneskunskaper i psykologi är en tillgång i lärarrollen. Det finns mycket litteratur om psykologins betydelse i lärarrollen, men någon empirisk forskning kring dess praktiska effekt är minimal. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, där intervju används för att finna svar på frågeställningarna. I den tematiska analysen definieras sex teman: Medvetet förhållningssätt, Omedvetet förhållningssätt, Trygghet, Personlig utveckling, Personlighet, Analysen. Respondenterna visar genom sitt medvetna och omedvetna förhållningssätt att de praktiserar sina ämneskunskaper i psykologi i mötet med eleverna. Slutsatser som kan dras är att kunskaper i psykologi är en tillgång i läraryrket. Framförallt är en essentiell kunskap hos respondenterna deras förmåga att analysera mötet mellan elever, och elev, lärare. Genom analysen blir respondenterna bl.a. klara över sina och andras känslor och behov. Känslan av trygghet och medvetenheten om sina känslor är viktig i kontakten med eleverna, för att skapa en meningsfull undervisning (Imsen 2006). Enligt respondenterna är personligheten en mycket betydelsefull faktor för hur människor förhåller sig och handlar gentemot sin omgivning. Samtidigt menar respondenterna att psykologin har bidragit till respondenternas personliga utveckling, men att det finns många andra tillvägagångssätt för att nå insikt. Nyckelord: Psykologi, Personlighet, Trygghet, Personlig utveckling, Analysen. / Abstract The study seeks conclusions about if the psychology doctrine in subject knowledge psychology has a supporting role in teaching. There is a vast amount of literature about psychologies importance in the teaching role, but any empirical approach about psychologies practical effect, is very minimal. The study originates from a qualitative approach, where interviews are employed to finding answers to problem questions. The thematic analysis is defined by six themes: Conscious Attitudes, Unconscious Attitudes, Security, Personal Development, Personality, Analysis. Respondents show through their conscious and unconscious manner that they practice their knowledge in psychology in their meetings with students. The conclusions which can be drawn are that knowledge in psychology is an aid in the teaching profession. Above all it is essential the respondents knowledge in the ability to analyse the meetings between students, and students and teachers. Through the analysis the respondents become clear in their feelings and needs and also of those of others. The feeling of security and consciousness of ones feelings is an important factor in dealing with contact with students to create a meaningful educational environment (Imsen, 2006). According to the respondents personality is an important aspect to how people interact in their environment. However the respondents mean that psychology has contributed to their personal development, but mean that there are many other possibilities to achieve enlightenment. Key words: Psychology, Personality, Security, Personal Development, The Analysis.

Personlighet och dess betydelse för beteende har under lång tid varit ett lika aktuellt som välundersökt forskningsområde. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten förväntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl. a. mellan Extraversion och konventionell musik samt Öppenhet för erfarenheter och traditionell, komplex musik. Deltagarna (107) svarade på ett webbaserat formulär avsett att mäta musikpreferenser    och    personlighetsdrag.    Musikpreferenstestet utgjordes av 22 genrer varav 20 ingick i en analys resulterandes i sex musikdimensioner. Resultaten visade bl.a. att Öppenhet för erfarenheter    korrelerade    positivt    med    musikdimensionerna Amerikansk traditionell och Europeisk traditionell och Extraversion korrelerade positivt med Konventionell musik. Vidare fanns även könsskillnader vad gällde musikpreferenser. Resultaten följde tidigare forskning trots vissa metodologiska skillnader, vilket ger ytterligare tyngd åt kopplingen mellan musikpreferenser och personlighetsdrag.

Varje år anmäls ca 10 000 sexualbrott i Sverige. Forskning har visat att sexualbrottslingar är en heterogen grupp i fråga om personlighet. Studier visar dock på att de ofta har hög aggressivitet och mycket ångest, något som de får utlopp för genom sin sexualitet. Forskare har även påvisat en hög förekomst av Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) i barndomen hos sexualbrottslingar. Syftet med föreliggande undersökning var att undersöka förekomst av ADHD i barndomen, personlighet och samband mellan ADHD och personlighet hos dömda sexualbrottslingar (N = 30). Undersökningen syftade även till att undersöka uppväxt- och brottsbelatsning hos sexualbrottslingar. Resultaten visade att undersökningsdeltagarna i huvudsak inte skiljde sig från normalpopulationen i personlighet. Resultaten visade även att 30% av undersökningsdeltagarna hade ADHD i barndomen. Vidare visar resultaten att det råder samvarians mellan förekomsten av ADHD i barndomen, uppväxtbelastning och brottsbelastning. Detta är i linje med tidigare forskning som funnit en överrepresentation av ADHD bland kriminella.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang samt huruvida kön och ålder påverkar dessa relationer. Studien genomfördes på kadetter genom en enkätundersökning. Enkäten bestod av bakgrunds frågor, yrkesrelaterade möjliga själv (The Possible Selves Statements Test), personlighet (The Five Factor Personality Inventory) och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar att kluster (K-means) av personlighetsprofiler inte skiljer sig signifikant åt vad gäller möjliga själv, däremot uppvisades skillnader mellan personlighetsprofilerna vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv. Liknande resultat erhölls avseende relationen mellan KASAM och möjliga själv. Kön och ålder påverkar inte dessa relationer. / The aim of this thesis is to study if possible self is related to personality and sense of coherence, and if gender and age has any influence on those relationships. A questionnaire was distributed to cadets. It contained background, work related possible selves (The Possible Selves Statements Test), personality (The Five Factor Personality Inventory) and sense of coherence (KASAM). The results showed that different clusters (K-means) of personality profiles do not differ significantly in possible selves. Differences were found between the personality profiles considering feelings and expectations around possible selves. Similar results were found considering the relationship between sense of coherence and possible selves. Gender and age didn’t influence those relationships.

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer. Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden. Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål. Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik. Arbetssökande i den kategorin ska i en högre grad vara strukturerade och noggranna.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns något samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 män, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frågeformulär om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vänlighet, samt stress och samvetsgrannhet. Vidare förelåg det ett negativt samband mellan kontroll och neuroticism. Ett positivt samband fanns mellan kontroll och öppenhet. Slutligen fanns det ett negativt samband mellan socialt stöd och neuroticism. Det förelåg positiva samband mellan socialt stöd och extroversion, socialt stöd och vänlighet, samt socialt stöd och samvetsgrannhet. Studien visar att socialt stöd, upplevd kontroll, samt personlighetsdimensionerna påverkar hur individer upplever stress. / The purpose with the present study was to study if there were any correlations between stress, personality, perceived control, and social support. In this study 135 people participated, 58 men, 71 women, and 6 participants did not answer which sex they belonged to. All of the participants answered questionnaires about the variables stress, personality, perceived control, and social support. The results showed that there was a positive correlation between stress and neuroticism. There were negative correlations between stress and extroversion, stress and agreeableness, and stress and conscientiousness. There was a negative correlation between control and neuroticism. There was a positive correlation between control and openness. Finally there was a negative correlation between social support and neuroticism. There was positive correlation between social support and extroversion, social support and agreeableness, and social support and conscientiousness. The study shows that social support, perceived control, and the personality-dimensions affects how individuals perceive stress.