In order to get a better understanding of the interaction between employees and their technical work tools one needs to know what factors influence the interaction. The purpose of this study was to examine if there is a correlation between the personality traits Extraversion (E) and Neuroticism (N), tested with Eysenck Personality Inventory (EPI), and experience of the new Intranet among employees at The Swedish National Transport Administration (SNTA), and also to gather information of employees’ opinions about the new Intranet. A survey, containing questions about the Intranet and a personality test (EPI), was posted on SNTA’s Intranet for eight workdays (N = 88, females = 53, males = 35). A Multiple Regression showed no significant correlations between personality traits (E/N) and experience of the new Intranet. Considering the study’s low Power (.34) one cannot draw any conclusions of the statistical tests. A majority of the participants did not think that the new Intranet is better than the old one, and thought it was difficult to find necessary information on the Intranet at first. However, they did not think this had a negative effect on the time it took to accomplish their work tasks. For upcoming studies more participants are required (preferable more than 200) and the survey should not only be available via computers in order to reach people who is not frequent users of computers.

<p>Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer.</p><p>Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden.</p><p>Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål.</p><p>Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik. Arbetssökande i den kategorin ska i en högre grad vara strukturerade och noggranna.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det visuella intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen. Efter genomförd deklaration har användarna fått fylla i en enkät där de ombetts uppskatta olika aspekter av agentens beteende. Försöket har avslutats med en intervju. </p><p>Resultatet visar att närvaron av en agent påverkade användarens upplevelse av att deklarera. Agentens utseende och agentens personlighet var för sig påverkade olika aspekter av användarensupplevelse av till exempel tillit och attraktionsvärde. Dock kunde inga tydliga skillnader konstateras när agentens personlighet inte passade ihop med det visuella intryck agenten gav.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Färdigheter utvecklas gradvis vid träning och fördelarna som erhålls är många. Utförandet går snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av färdigheter kan dock påverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten på teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mängd träning. Prestation mättes med svenska klätterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som används vid uppklättring för topprepskort. Antalet deltagare var 60 personer (27 kvinnor, 33 män). Deltagarna var uppdelade på två grupper, varav ena gruppen hade tränat i två timmar och den andra hade tränat i fyra timmar. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan de båda grupperna avseende de undersökta variablerna förutom att de som gått den kortare kursen rapporterade ett starkare socialt stöd än de som gått den längre kursen. De undersökta variablerna krav, kontroll och socialt stöd samt de två personlighetsvariablerna visade sig inte ha någon relation till resultatet på det teoretiska provet. Ju högre krav försökspersonerna rapporterade desto bättre resultat uppvisades dock på det praktiska provet. Tidigare forskning har entydigt visat att dessa variabler har signifikanta relationer till prestation. Avseende studiedesign finns dock vissa metodologiska skillnader relativt denna studie. För att utröna vilka relationer som finns mellan träning gällande klättring, prestation, upplevda krav, kontroll, socialt stöd och extraversion respektive neuroticism skulle det vara önskvärt med en mer omfattande studie.</p><p>Nyckelord: Träning, Stress, Personlighet, Prestation, Topprepsklättring</p> / <p>Abstract</p><p>While training, skills are developed gradually and the received advantages are numerous. The performance increases, gets more correct, and the cognitive burden is believed to decrease. Development of the skill can be affected by the individual´s personality as well as factors known to be related to stress and performance. This study examines the relation between experienced demand, control and social support according to a theoretical model developed by Karasek and Theorell and revised by Perski and personality (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) regarding results of theoretical and practical performance, respectively, after various amount of training. Performance was measured by the Swedish climbing society’s practical and theoretical standard test used at examinations for top rope certificate. There where 60 participants in the study (27 women and 33 men). The participants where divided into two groups, of which one group practiced for two hours and the other group practiced for four hours. The results showed no significant differences between the two groups regarding the observed variables, with an exception for reports of a stronger social support among the participants of the shorter course. The observed variables; demands, control, social support, and the two personality variables showed no correlation with the result of the theoretical exam. Although, participants reporting higher demands scored higher on the practical exam. Earlier research has unambiguously shown that these variables have significant correlations with performance. However, there are some methodological differences with respect to the research design relatively to this study. To investigate the relations between training in climbing and the studied variables, it would be desirable to conduct a more extensive study.</p><p>Key words: Training, Stress, Personality, Performance, Top rope climbing</p>

<p>Objectives. The aim of the present study was to examine the relationship between the personality variables Multidimensional Health Locus of Control (MHLC), Negativ affect and Social inhibition (the D-personality), and health behavior and attitudes toward keep-fit measures.</p><p>Methods. The participants in this study were 170 embloyees at a regional social insurance office in a midsize town in the south of Sweden. Scales concerning health behavior and attitudes toward keep-fit measures were constructed and the participants completed these scales as well as those of MHLC and D-personality.</p><p>Results. Participants with strong beliefs that other people, such as doctors or family-members, are responsible for their health, showed a more positive attitude as to keep-fit measures than those with a belief that health is controlled by themselves. The D-personality was significantly related to negative health behaviors.</p><p>Conclusions. This study suggest that different personality-types show different health behavior and attitudes toward keep-fit meausures and therefore are in need of different kinds of support in order to promote a good health. This is especially relevant for persons with a high level of negativ affect and social inhibition.</p>

Studier i Sverige har visat att skådespelare rapporterar högre nivåer av upplevd stress, ångest och fysisk smärta än generell population, men lägre nivåer av psykisk ohälsa och depression. Studiens syften var att undersöka upplevd stress, coping och personlighetsdrag hos teaterarbetare och jämföra med generell population, samt utreda betydelsen av anställningsförhållanden och yrkesutövning för upplevd stress och coping. Brief COPE, Perceived Stress Scale och Swedish universities Scales of Personality användes. De 304 respondenterna självskattade högre nivåer av upplevd stress och neuroticism än generell population, men lägre nivåer av aggression. Yrkesutövning, anställningsförhållanden och coping hade ingen effekt på upplevd stress. Signifikanta skillnader avseende copingstrategier upptäcktes, där frilansande scenartister i högre utsträckning använde sig av både dysfunktionella och funktionella copingstrategier. Vidare forskning behövs för att klargöra vilka faktorer som fungerar som skydd mot stress hos olika individer, och omvärdera vilka kombinationer av copingstrategier som skapar effektiv stresshantering bland teaterarbetare.

Forskningen kring sambandet mellan ADHD och olika personlighetsdrag är fortfarande begränsad. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka skillnader inom de fem personlighetsdimensionerna (Big Five) mellan personer med en ADHD diagnos och de utan diagnos i Sverige. De personer med ADHD förväntades uppvisa lägre grad av Conscientiousness och Agreeableness samt högre grad av Neuroticism än de utan denna diagnos. Totalt 140 unga vuxna med eller utan ADHD problematik fyllde i ett Big Five test. Resultaten visade att de med ADHD rapporterade signifikant lägre grad av Agreeableness och Conscientiousness men högre grad av Neuroticism än de utan denna nedsättning. Resultaten var i linje med tidigare forskning och studiens begränsningar diskuterades samt förslag på vidare studier inom detta område.

The purpose of this study was to investigate the relationship between students’ academic motivation and personality in different classes at a university in central Sweden. The study was conducted on students of economics and nursing, who were asked to answer a paper questionnaire. The questionnaire of consisted two parts, the first part was a TIPI test which measured personality traits using the Big Five theory and the second part was an AMS test that measured academic motivation. A total of 106 students participated in the study, including 50 from economics and 56 from nursing. The main result showed that the strongest significant correlation was between the personality trait conscientiousness and internal motivation. This relationship was found to completely rely on the nursing students replies, giving an indication that the nursing students who were self-disciplined and targeted were motivated by internal factors. This relationship was not found in the replies from the economics students. There was some difference between the two study specializations. / Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan akademisk motivation och personlighet hos studenter med olika studieinriktningar på en högskola i Mellansverige. Studien genomfördes på studenter från ekonom- och sjuksköterskeprogrammet som fick besvara en pappersenkät. Enkäten bestod av två delar, varav den första var ett TIPI-test som mätte personlighetsdimensioner med hjälp Big Five-teorin och den andra var ett AMS-test som mätte akademisk motivation. Totalt deltog 106 studenter i undersökningen, varav 50 från Ekonomprogrammet och 56 från Sjuksköterskeprogrammet. Huvudresultatet visade att det starkaste signifikant sambandet var mellan personlighetsdimensionen samvetsgrannhet och intern motivation. Detta samband visade sig helt bäras av sjuksköterskestudenternas svar, vilket gav en indikation på att de sjuksköterskestudenter som var självdisciplinerade och målinriktade motiverades av interna faktorer. Detta samband återfanns över huvudtaget inte hos ekonomstudenterna. Det förelåg en viss skillnad mellan de två olika studieinriktningarna.

Bakgrund: Det finns ett begränsat utbud av vetenskaplig forskning omrevisorsassistenter, men av tillgänglig forskning framgår att revisorsassistentergenomför en stor del av revisionens granskning. Okunskap om hur revisorsassistenternasjälva upplever sin arbetssituation - handlingsutrymme och comfort - motiverar vårstudie. Syfte: Syftet med vår uppsats är att utforska relationen mellan revisorsassistentersupplevda handlingsutrymme och comfort. Metod: För att uppnå vårt syfte utfördes tio semistrukturerade intervjuer. Åtta av dessaintervjuer utfördes med revisorsassistenter och två stycken med före dettarevisorsassistenter som lämnat yrket inom det senaste året. Slutsats: Vi kommer fram till att det framförallt är erfarenhet, personlighet ochstructure/kontroller som påverkar relationen mellan revisorsassistenters upplevdahandlingsutrymme och comfort / Background: The research regarding audit associates is limited, but available researchshows that audit associates perform a great deal of the audit. Our study is motivated bythe lack of research concerning the audit associates own experience of their worksituation, discretion and comfort. Purpose: To explore the relationship between audit associates perceived discretion andcomfort. Method: We performed ten semistructured interviews. Eight of these with auditassociates and two with former audit associates who left the occupation the latest year. Conclusion: We conclude that the main factors that affect the relationship betweenaudit associates perceived discretion and comfort is experience, personality andstructure/controls.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen. Flera lärare utryckte tillit, trygghet samt öppenhet som viktiga komponenter i relationsbyggandet. Dessutom påtalas vikten av att våga vara personlig och mänsklig i förhållandet till eleverna. Positiv inställning och känslor hjälper till att underhålla den ömsesidiga respekten i relationen.