Akne är en hudsjukdom som förekommer främst hos tonåringar. Ungefär en tredjedel har så uttalade besvär att behandling krävs. Behandling av akne rekommenderas efter svårighetsgrad av hudsjukdomen. Vid svår akne används läkemedlet Roaccutan (isotretinoin). Det har visat sig vara ett mycket potent läkemedel mot akne, men orsakar ofta biverkningar. Roaccutan är teratogent och det har även dykt upp en del rapporter som antyder samband mellan Roaccutan och psykiska reaktioner såsom depression och självmordstankar. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka om behandling med Roaccutan kan orsaka psykiatriska symptom och leda till självmord. En sökning i databasen PubMed gjordes för att hitta sex väsentliga studier. De flesta studier som har granskats i detta arbete tyder på att det inte finns något samband mellan Roaccutanbehandling och psykiatriska symptom såsom ångest, depression och självmordstankar. Det verkade snarare som att aknebesvären påverkar patienternas livskvalitet negativt. För att frågeställningen ska kunna besvaras med säkerhet krävs mer forskning kring ämnet, framförallt hur Akne är en hudsjukdom som förekommer främst hos tonåringar. Ungefär en tredjedel har så uttalade besvär att behandling krävs. Behandling av akne rekommenderas efter svårighetsgrad av hudsjukdomen. Vid svår akne används läkemedlet Roaccutan (isotretinoin). Det har visat sig vara ett mycket potent läkemedel mot akne, men orsakar ofta biverkningar. Roaccutan är teratogent och det har även dykt upp en del rapporter som antyder samband mellan Roaccutan och psykiska reaktioner såsom depression och självmordstankar. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka om behandling med Roaccutan kan orsaka psykiatriska symptom och leda till självmord. En sökning i databasen PubMed gjordes för att hitta sex väsentliga studier. De flesta studier som har granskats i detta arbete tyder på att det inte finns något samband mellan Roaccutanbehandling och psykiatriska symptom såsom ångest, depression och självmordstankar. Det verkade snarare som att aknebesvären påverkar patienternas livskvalitet negativt. För att frågeställningen ska kunna besvaras med säkerhet krävs mer forskning kring ämnet, framförallt hur Akne är en hudsjukdom som förekommer främst hos tonåringar. Ungefär en tredjedel har så uttalade besvär att behandling krävs. Behandling av akne rekommenderas efter svårighetsgrad av hudsjukdomen. Vid svår akne används läkemedlet Roaccutan (isotretinoin). Det har visat sig vara ett mycket potent läkemedel mot akne, men orsakar ofta biverkningar. Roaccutan är teratogent och det har även dykt upp en del rapporter som antyder samband mellan Roaccutan och psykiska reaktioner såsom depression och självmordstankar. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka om behandling med Roaccutan kan orsaka psykiatriska symptom och leda till självmord. En sökning i databasen PubMed gjordes för att hitta sex väsentliga studier. De flesta studier som har granskats i detta arbete tyder på att det inte finns något samband mellan Roaccutanbehandling och psykiatriska symptom såsom ångest, depression och självmordstankar. Det verkade snarare som att aknebesvären påverkar patienternas livskvalitet negativt. För att frågeställningen ska kunna besvaras med säkerhet krävs mer forskning kring ämnet, framförallt hur de biologiska aktiviteterna i kroppen påverkas av läkemedlet.

Bakgrund: Autism är ett medfött funktionshinder som innebär symtom inom tre huvudområden; bristande social förmåga,kommunikationssvårigheter och upprepade stereotypa rörelser. Idag saknas effektiv behandling för dessa komplexa symtom, något som förbryllar forskarna. Oxytocin är ett neurohormon i kroppen som påverkar våra relationer till andra människor på olika sätt, hur väl vi knyter an, litar på och förhåller oss till andra. Studier som testat oxytocinets effekter på olika sociala beteenden har väckt intresse för huruvida oxytocin kan vara användbart för behandling av autism. Syfte: att med hjälp av randomiserade kliniska studier undersöka på vilket sätt oxytocin kan vara användbart för behandling av autism. Resultat: Oxytocin hade goda effekter på de olika autistiska symtom som det i studierna testades förså som repetitiva beteendemönster, förmåga att läsa av känslor hos andra, förmåga att uppfatta känslomässigt innehåll i tal och påverkan på det sociala beteendet. Dessutom fann man i en studie att barn med autism generellt hade lägre halt oxytocin i blodet än friska barn i samma ålder och att det förekom avvikelser i hur halten oxytocin hängde samman med olika färdigheter. Slutsats: Det som är intressant för behandling av autism är oxytocinets förmåga att både stärka det sociala engagemanget och samtidigt dämpa de repetitiva beteendena. Dock verkar det inte vara så enkelt som att oxytocin ensamt ligger bakom hela orsaken och att låg halt oxytocin inte alltid är associerat med autism. En egen spekulation om möjlig orsak till autism är att det skulle kunna vara en form av oxytocinresistens inblandad som innebär att receptorerna inte fungerar normalt och således kan inte effekten medieras på ett adekvat sätt. Produktionen ökar därför som kompensation men utan att för den skull öka effekten. Det är viktigt att komma ihåg att oxytocin ingår i ett komplext system som arbetar tätt tillsammans med ett stort antal olika signalsubstanser. Resultat från forskningen visar dock att oxytocin onekligen verkar spela en viktig roll i etnologin bakom autism vilket gör den intressant för framtiden.

Att känna sig ledsen, olycklig och nedstämd ibland är helt naturligt. För att nedstämdheten ska kallas depression ur medicinsk synvinkel krävs att man dagligen under minst två veckor känner sig nedstämd och upplever minskad glädje och intresse för vanliga aktiviteter. I dag behandlas depression med kognitiv terapi eller medicinering. Några exempel på läkemedelsgrupper är Monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare), Tricykliska antidepressiva (TCA) och Selektiva Serotoninåterupptagshämmare (SSRI). SSRI-läkemedlen verkar genom att hämma återupptaget av serotonin i CNS-neuronen. Några av de vanligaste preparaten är Sertralin, Fluoxetin, Paroxetin och Citalopram. Preparaten används som förstahandspreparat för mildare form av depression hos vuxna och ungdomar. Dock kan läkemedlen ge biverkningar i form av illamående, muntorrhet, huvudvärk, sömnstörning, ångest och sexuell dysfunktion. Biverkningsbilden skiljer sig något mellan de olika SSRI-preparaten. Syftet med detta arbete är att uppmärksamma den problematik, som ses i samband med utsättning av SSRI hos patienter som blivit diagnostiserade med depression. Detta arbete är baserat på vetenskapliga artiklar tagna från databasen PubMed och Google Scholar. MeSH. termen som användes under sökning var " SSRI AND discontinuation AND withdrawal". Inklusionskriterierna var att studien skulle vara skriven på engelska, vara baserad på människor och att studien skulle belysa problematiken med utsättning av SSRI preparat. Utifrån de studier som användes framkom att det finns problem kring utsättning av SSRI, men också att det finns en variation mellan de olika SSRI preparaten. Vidare kunde bevisas att nedtrappning under en längre period minskade utsättningssymptomen jämfört med tvärt avbrott. Slutsatsen av detta arbete är att tvärt avbrott med SSRI preparat ger utsättningssymptom. Utsättningssymptomen är icke dosberoende och skiljer sig mellan de olika SSRI preparaten. Minst besvär fås av preparat med lång halveringstid som t.ex. fluoxetin. Även nedtrappning under längre period har visats minska utsättningssymptomen.

During the last decades, the production enterprises have gone through a strong global change in terms of shorter product life cycles, fluctuations in the order income and increased demand of customized products. Basically, a company needs to develop appealing products in terms of cost and quality that are brought to the market in timely manner. As many studies show that over 70% of the total life cycle cost of a product is determined at the early design stage, this thesis work are focused on analyzing how the total cost of robot families can be affected in the early design stage through changing the component commonality level. More specifically, a cost estimation model in excel has been built to see how the total costs of robot family IRB 6640 are affected when choosing different gears for joints one, two and three. Also, a more general analysis has been done where it is investigated how ABB can take benefit of a product configuration system integrated with a robot platform and cost estimation model.The result of this study shows that the traditional opinion on “higher commonality means lower costs” is not applicable in all cases. For instance, considering the commonality of gears within a robot family, the optimal solution out of a cost perspective do no longer exists at the highest commonality possible but at a slightly lower commonality level, lying between 0,7<CI<0,9 using the measurement commonality index (CI). This is because the gears tend to be over dimensioned, and thereby more expensive for certain joints when commonality increases. The analysis also shows that fix and variable costs are not linear to each other, which complicates the situation when trying to describe the change of total costs with one commonality index. Consequently, two different commonality indices are needed: CI to describe the fix costs and CIC (component part commonality index) to describe the variable costs.

No description available.

No description available.

No description available.

Inledning Familjär amyloidos med polyneuropati (FAP) är en genetisk sjukdom som påverkar deperifera nerverna i kroppen. FAP utbryter pga. en mutation i TTR-genen som kodar förtransthyretin (TTR). Den vanligaste TTR-mutationen heter Val30Met. TTR har entetrametrisk struktur, men när TTR-genen är muterad kommer denna tetramer att brytas upp. Till följd av att tetrameren faller sönder, bildas en onormal substans som heter amyloid. Amyloid lagras i kroppens perifera nerver och orsakar skada. Idag finns två etableradebehandlingar: Levertransplantation och behandling med substansen tafamidis. Idag forskasdet på en ny behandling med substansen diflunisal. Diflunisal är ett NSAID och finns inte på marknaden i Sverige. Syfte Syftet med denna litteratur studie är att undersöka hur familjär amyloidos medpolyneuropati behandlas idag. Frågeställningarna är följande: Hur effektiv är levertransplantation vid familjär amyloidos med polyneuropati? Hur effektiv är tafamidis vid familjär amyloidos med polyneuropati? Har behandling med diflunisal någon effekt motFAP? Vilken verkningsmekanism har diflunisal mot FAP? Metod En litteraturstudie gjordes för att få svar på frågeställningarna. Åtta originalartiklar hittades i databasen PubMed. Filter “Clinical trial” , “human” och “5 years” användes för att begränsa antalet träffar. Sökningar gjordes också i web of science där en originalartikel hittades. Tre hemsidor hittades med hjälp av sökord på Google.se, som användes till inledningen. Resultat Kaplan-Meiers analys användes i tre av studierna för att mäta överlevnadsgraden hos patienter med FAP som genomgått en levertransplantation (LTx). Kontrollgrupper togs medför att jämföra med LTx grupperna. En betydligt högre överlevnadsgrad kunde ses i en LTxgrupp jämfört med en kontrollgrupp. Patienter som genomgått en levertransplantation i sendebut (≥50år) har en lägre överlevnadsgrad än patienter som fått sjukdomen tidigt. Studierna som mätt tafamidis effekt vid FAP visade på en minskad neurologisk försämring, bevarande av funktionen hos små- och stora fibrer samt bevarad quality of life (QOL). Behandling med tafamidis hos patienter som har en sen debut av sjukdomen och en mer avancerad sjukdomsbild gav ej någon effekt. Patienter som fick diflunisal jämfört med placebo i 2 år, visade en minskad progression av neurologisk försämring. De hade även en bevarad livskvalitet. Diflunisal binder till T4 på TTR tetramern. Uppbundit TTR stabiliserasoch kommer inte att brytas upp och starta amyloidgenesen. Diskussion/slutsats Levertransplantation är en bra behandlingsmetod då stora skillnader kan ses mellan LTxgrupper och kontrollgrupper. Tafamidis ger bättre effekt vid FAP än diflunisal och tafamidishar färre biverkningar. Både tafamidis och diflunisal kan stabilisera TTR tetramerer, men iolika grad. Tafamidis kunde stabilisera en högre grad (%) tetramerer. Slutsatsen avresultaten från de beskrivna studierna i detta arbete blir att det är tveksamt att ta in diflunisalsom behandling mot FAP eftersom andra behandlingsmetoder är bättre.

Inledning: Det sker en enorm ökning i konsumtion och användning av läkemedel itakt med att världens population ökar och nya läkemedel upptäcks och framställs.Detta innebär att större mängder läkemedel även hamnar i avfall och avloppsvatten.Reningsprocessen kan skilja sig lite beroende på vilken kommun det gäller och vartvattnet tas ifrån. Aktivt kol är det mest utbredda ämnet i världen som används vidreningsverk, men trots det används det varken i Stockholm, Umeå eller i Ylitornio(Finland), de orter som studien utgår ifrån. Syfte: Syftet med laborationen är att konstruera tre olika experimentellauppställningar med renande funktion, och jämföra effektiviteten vad gäller elimineringav läkemedel i vatten. Detta för att eventuellt få fram ett förslag till framtida åtgärder idagliga reningsverk. Dessutom kommer dricksvatten från tre olika orter att analyserasför att ta reda på läkemedelshalterna samt diskutera vad läkemedel i naturen har förkonsekvenser för människor och djur. Metod: en del av studien fokuserar på de tre olika experimentella uppställningarna där man låtit spikat vatten med kända koncentrationer av vissa utvalda läkemedel (12st), rinna igenom och låta vattnet renas. Det utgående vattnet har sedan analyserats iett LCLC/MSMS-instrument för att se de utvalda läkemedlens nya koncentration, dvs.hur mycket som renats, och vilken uppställning som varit effektivast.Den andra delen av laborationen bestod av analys av dricksvatten från tre olika orterför att ta reda på om det överhuvudtaget finns några läkemedelsrester i vattnet vidricker, men också om det skiljer sig mellan olika delar av landet. Även här gjordesanalysen med hjälp av LCLC/MSMS-instrumentet. Resultat: Enbart sand samt sand och jord renar faktiskt en stor del av läkemedlen ochmarken i sig fungerar som ett enda stort filter, men det som ändå var effektivast medatt reducera läkemedelshalterna var uppställningen med aktivt kol.Vad gäller dricksvattnet på de olika orterna så visade det sig att Stockholmsvattnetinnehöll många fler läkemedelsretser (6 st) medan Umeås och Ylitornios vatteninnehöll en enda läkemedelsrest. Läkemedelshalterna var även de betydligt högre i Stockholmsvattnet. Diskussion: Trots att vattnet renas i vattenreningsverk så finner man ändåläkemedelsrester i dricksvattnet. Anledningen till att det skiljer mellan Stockholm ochUmeå samt Ylitornio, vad gäller läkemedelsrester och halterna av dessa, beror till stordel på att vattnet i Mälaren är mycket orenare än grundvattnet. Aktivt kol skulleförmodligen rena vattnet bättre om det tillsattes i dagens reningsverk, menenergikrävande återvinning av kol samt bristande förmåga i att eliminera det allrahydrofilaste läkemedel måste vägas in i besluten. Striktare åtgärder krävs dock snarastmöjligt, framförallt när det gäller rening av östrogenläkemedel, som bland annat hämmar fiskarnas fortplantning. Slutsats: Mycket av reningsarbetet gör naturen själv, partiklar och molekyler filtrerasav bl.a. sand och jord, men tillsats av aktivt kol är snäppet bättre. Halterna avläkemedelsrester skiljer sig i olika delar av landet. I dagsläget är halterna avläkemedelsresterna så pass låga att människor inte tar skada, men för vissa högpotentaläkemedel bör en striktare rening eftersträvas på grund av förödande konsekvenserinom djurlivet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka synen på felanvändning av receptfria läkemedel jämfört med receptbelagda hos vuxna som använder läkemedel i Sverige. Detta utfördes med hjälp av en fysisk enkätundersökning i Väla köpcentrum som ligger ungefär sju till åtta kilometer nordost om Helsingborg. Deltagarna valdes ut på ett icke-slumpmässigt sätt vilket begränsade generaliserbarheten.Av de 100 enkätdeltagarna var 53 stycken män och 47 kvinnor. Medelåldern för män var 35,2 år (standardavvikelse (SD): 17,8 år) och för kvinnor 33,0 år (SD: 18,2 år). 13 procent av deltagarna hade grundskoleutbildning, 59 procent gymnasial och 28 procent postgymnasial. Lite över hälften av männen och kvinnorna hade fått läkemedel förskrivna av läkare under de senaste sex månaderna. Läkemedelsförskrivningen ökade med sjunkande utbildningsbakgrund. Hälften av de med gymnasial utbildningsbakgrund hade fått läkemedel förskrivna under de senaste sex månaderna. 75 procent av deltagarna använde receptfria läkemedel varav ungefär lika stor andel utgjordes av båda könen. Majoriteten av dessa (tre femtedelar) använde receptfria läkemedel en eller flera gånger i månaden. De flesta (fyra av nio) deltagare använde paracetamol innehållande läkemedel. Korrekt användningsindikation för det mest använda receptfria läkemedlet angavs av nästan tio av tio deltagare. Kvinnor yngre än 65 år läste bipacksedeln för receptbelagda läkemedel oftare än för receptfria. Generellt kunde en ökad tolerans för felanvändning observeras för receptbefriade läkemedel. Det framträdde ingen klar attitydskillnad mellan de båda klassificeringarna när deltagarna uppskattade konsekvenserna av daglig felanvändning. Fler studiedeltagare kände någon som fel använde ett receptfritt läkemedel (två femtedelar) än ett receptbelagt(en tredjedel). Deltagarna uppskattade allvarligare konsekvenser av alkoholintag tillsammans med receptbelagda läkemedel än när receptfria läkemedel användes tillsammans med alkohol. En liten skillnad i läkemedelsförvaring gick att iaktta hos deltagare yngre än 31 år, det kan dock finnas en attitydskillnadstrend som inte är uppmätbar med hundra deltagare. / The aim of the thesis was to examine difference in attitudes within the Swedish population for the misuse of over-the-counter (OTC) medication compared to prescription drugs in adults using medication.An increasing amount of prescription drugs are becoming available as OTC medication and at the same time the overall consumption of OTC drugs are increasing all over the world. This might increase the amount of drug-drug interactions, abuse, misuse and other adverse events related to OTC medication.  The method used to answer the question formulated in this thesis was conduction of a physical survey inside Väla shopping center with non-random selection of participants. 100 individuals with almost equal proportion males and females (53 vs 47) answered the survey. The mean age for men was 35,2 years (SD: 17,8 years) and 33,0 for women (SD: 18,2 years). 13 percent of the participants had primary school education, 59 percent had secondary and 28 percent had higher education. More than half of the men and women had been prescribed medication in the last six months by a physician. The prescription level increased with lower education level. Half of those with secondary educational background had been prescribed medication in the last six months. 75 percent of the participants used OTC drugs with the ratio of men and women being almost the same. The majority of these people (three out of five) used OTC drugs one or more times a month.Most participants (four out of nine) used OTC drugs containing paracetamol and specified the correct usage indication almost ten out of ten times. The medication leaflet is more often read for prescription drugs than for non-prescription drugs by women. Men older than 18 years read the information inside the leaflet equally often for OTC and prescription drugs.  A more relaxed view on misuse could be seen for OTC drugs in the results. Misuse of OTC drugs was more common than misuse of prescription drugs. Every third participant knew someone who misused a prescription drug whereas two out of five participants knew someone who misused an OTC drug. Participants assumed more severe adverse effects when prescription drugs are consumed with alcohol than when OTC drugs are consumed with alcohol. A difference could be seen in the safekeeping of prescription drugs vs OTC medication in participants younger than 31 years for both men and women.