No description available.

No description available.

No description available.

Maternal depression drabbar mellan 5-10 % av alla gravida kvinnor. Det är vanligare än man tror att drabbas av depression under graviditeten och sjukdomen kan vara farlig för både mamman och fostret. Ungefär 2 av 3 kvinnor som tidigare har varit deprimerade har en ökad risk att drabbas av depression under graviditeten. En obehandlad långvarig depression kan vara skadlig för barnets kognitiva utveckling och ökar risken för att barn ska födas prematur eller födas med låg födelsevikt. Den bakomliggande orsaken till maternal depression är en långvarig exponering av stresshormoner som leder till att neurotransmittorer minskar. Fler möjliga orsaker är miljöfaktorer, bakomliggande sjukdomar, samt hormonförändringar. Behandlingen av maternal depression är inriktad mot samtalsterapi (KBT), kognitiv psykoterapi och farmakologisk behandling där ett noggrant övervägande av risk och nytta måste göras. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om exponering av SSRI preparat (selektiva återupptags hämmare) under graviditeten ökar risken för prematur födelse och risk för låg neonatal födelsevikt. Sex studier granskades och hämtades från PubMed och One Search. Samtliga studier är prospektiva eller retrospektiva observationsstudier. Fem av studierna visade att det fanns en ökad risk för prematur födsel när kvinnor som behandlats med SSRI preparat under graviditeten jämfördes med kvinnor som varken var deprimerade eller behandlats med något SSRI preparat. I en studie påvisades ingen ökad risk för prematur födelse hos kvinnor med depression som avslutat SSRI behandlingen före den andra trimestern och kvinnor som behandlats med SSRI under hela graviditeten med kvinnor som inte behandlats med någon form av antidepressiva läkemedel minst 2 månader före befruktning. Två studier visade ingen ökad risk för minskad födelsevikt hos barnet, medan tre studier visade en ökad risk för lägre födelsevikt hos barnet. Den ena studien utförds även en subanalys som inte påvisade ökad risk för lägre födelsevikt hos barn som exponerats av selektiva serotonin återupptagshämmare jämfört med de barn som inte exponerats. Sammanfattningsvis ska ett noggrant övervägande mellan nytta och risk beaktas innan man ger SSRI till gravida kvinnor. Det vore intressant att se i framtida forskning större studier med specifika doser och specifika SSRI preparat för att klargöra associationen mellan exponering av selektiva serotonin återupptags hämmare under graviditeten med ökad risk för prematur födsel och låg födelsevikt hos spädbarnet. / Maternal depression is common for newly delivered mothers. In addition, about 1/5 of all pregnant women suffer from depression and about 2 out of 3 women who become depressed during pregnancy have been depressed before. The disease can be dangerous for both mother and infant. The mother may risk getting deeper depression which can lead to self-harm and suicide. The child's cognitive ability and language development may be impaired due to the central nervous system is constantly evolving during pregnancy. When the fetus is exposed to the mother's high stress levels in the body, the neonatal development may be affected and the gestational age and birth weight may be lower. It is therefore very important that women are recognized and get the right treatment in time. Many factors can cause depression, including external stresses, hormonal changes, which include elevated levels of stress hormones, and low levels of neurotransmitters. Treatment options for depression is focused on cognitive behavioral therapy (CBT), cognitive psychomotor therapy, light therapy and pharmacologic treatment. The purpose of this study was to study the effects of exposure to antidepressants, serotonin reuptake inhibitors (SSRIs) during pregnancy and the risks of premature birth and low birth weight at the time of delivery. The studies which are reviewed in this literature study were taken from PubMed. Six studies were selected and all studies are observation studies. Five studies showed an increased risk of premature birth in women who used SSRIs during pregnancy compared to women who did not use SSRIs during pregnancy or had been depressed. Compared to women who had not been medicated with SSRIs during pregnancy but were depressed also showed an increased risk of giving birth preterm. In study 1 and 3 there was an increase of 50% to preterm birth and study 4 showed 20 % increased risk in women treated with SSRIs during pregnancy. In study 2, there was no association between SSRI use during pregnancy and preterm birth. In study 2 and 3, there was an increased risk of giving birth to children with lower birth weight of those women who had been medicated with SSRIs throughout pregnancy compared to women who did not use SSRIs during pregnancy and had not been depressed. Study 6 showed an increased risk of low birth weight in the population analysis, but after having compiled a family-analysis longer seen no increased risk. Study 5 examined the risk of SGA (small for gestational age < 2500 grams) instead of the birth weight, and it showed no increased risk of SGA. In summary, it is difficult to prove whether there is any association between SSRI treatment during pregnancy and increased risk of lower birth weight and increased risk of premature birth. Because studies show different associations and do not support each other, it is therefore difficult to draw concrete conclusions. For that reason it would be interesting to see more research in this area to clarify if there is any association between SSRI use during pregnancy and increased risk of preterm birth and lower birth weight.

Några faktorer om är av stor vikt för en lyckad läkemedelsanvändning är patientens följsamhet och delaktighet i sin behandling. Kunskapen om patientens roll för en framgångsrik läkemedelsbehandling har länge varit ett relativt outforskat område. Syftet med denna studie är att via intervjuer undersöka hur patienter, ordinerade flera olika läkemedel, ser på värdet av delaktighet och följsamhet i deras läkemedelsbehandling och hur de upplevt den läkemedelsinformation de fått. En kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod har använts för att besvara frågeställningen. Studien genomfördes på hjärtavdelningen på Kalmar länssjukhus. Åtta inlagda patienter med hjärtproblem intervjuades. De flesta av respondenterna upplevde att den information som de fått var bristfällig. När det gällde motivation för att följa läkemedelsordinationerna fanns det en samstämmighet bland patienterna i att adekvat information motiverade dem. För vissa patienter var det enormt viktigt att få vara delaktiga i beslut som berörde behandlingen, och att få möjlighet att uttrycka sina åsikter och tankar. För andra patienter var det inte lika avgörande. Det är viktigt att förskrivare är medvetna om patienters individuella behov av delaktighet i beslut som berör behandlingen för att uppnå en bra följsamhet till ordinationer (concordance). Samtidigt är det viktigt att patienter är medvetna om att deras delaktighet och följsamhet i behandlingen inte enbart är förskrivarens och sjukvårdens ansvar. Patienter behöver ställa krav om de vill uppnå ett bra behandlingsresultat. Förbättringar behövs för att patienternas följsamhet och delaktighet i läkemedelsbehandlingen ska öka.

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en etablering i Tyskland kan gå till och undersöka vilka problem som kan uppstå. Vidare är syftet att ta fram en lathund som ska hjälpa företag med planeringen av sin etableringsprocess.   Metod: Uppsatsen har använt en fallstudie över etableringsprocessen mellan Tyskland och Sverige. Primärdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter kunniga om etableringsprocessen. Den teoretiska referensramen består av internationaliseringsprocessen, etableringshinder och kulturella skillnader. Ramen har använts för att kunna analysera uppsatsens empiri och dra slutsatser.   Slutsats: Uppsatsens slutsats är att Tyskland erbjuder en marknad med stor potential och det kan konstateras två sätt som är vanliga vid etablering i Tyskland. Det är antingen genom förvärv eller gradvis uppbyggnad av ett dotterbolag. För att lyckas med sin etablering bör företag tänka på att genomföra marknadsanalyser, utvärdera sin affärsidé ur tyska ögon samt att antigen rekrytera tillräcklig kompetens eller anlita konsulter. Det här för att undvika problem i form av byråkratiska myndigheter, skatteproblematik, bolagsregistrering och den heterogena marknaden som råder i Tyskland. / Purpose: The purpose with the essay is to investigate how a business establishment works and which problems that may arise. The goal is to present a checklist how to make a successful process of the establishment. Methodology: This thesis has used a case study of the establishment process between Germany and Sweden. Primary data were collected through qualitative interviews with respondents knowledgeable about the establishment process. The theoretical framework consists of the internationalization process, entry barriers and cultural aspects. The framework has been used to analyze the empirical material.   Conclusions: The essay concludes that Germany offers a market of great potential. It also concludes that two ways are commonly used when establishing companies in Germany. One is through acquisition another company and the other through gradual development of a subsidiary. To succeed in its establishment companies should conduct marketing analysis. They must also evaluate their business idea through German eyes and if the company lack knowledge they must recruit sufficient expertise or hire consults. This is to avoid problems in the form of bureaucratic authorities, tax issues, company registrations and the heterogeneous market that exists in Germany.

No description available.

Bakgrund: Från växtriket och örten Artemisia annua har antimalarialäkemedlen artemisinin och dess derivat kunnat framställas. Många rankar dessa läkemedel som de effektivaste vapnen som finns i kampen mot malaria idag. Malaria är en sjukdom som varje år skördar en miljon människors liv och orsakar stort lidande för oerhört många människor. Syftet med detta arbete är att besvara frågan hur effektiva artemisinin och dess derivat är vid okomplicerad falciparum malaria samt att belysa problematiken som behandling med artemisininer kan tänkas innebära vad gäller resistens och förekomst av falska läkemedelskopior. Metoder: Projektet utgjordes av en litteraturstudie där forskning som utvärderar effekt av olika antimalarialäkemedel studerades. Utvärderingen av effekten och studieupplägget skulle vara enligt WHO:s riktlinjer och effektmåttet ACPR (adequate clinical and parasitological response), vilket innebär andelen patienter som var botade både kliniskt och parasitologiskt efter en uppföljning på 28 dagar. Den form av malaria som studerades var okomplicerad malaria orsakad av Plasmodium falciparum. Studier med både barn och vuxna patienter i Afrika och i Asien inkluderades. Resultat: Artemisinin och dess derivat uppvisar värden på genotypjusterad ACPR som ligger på 76% och högre. I de flesta fall ligger värdet över 90 %. Motsvarande värde för läkemedel som ej innehåller artemisinin är som lägst 54%, men även här ligger talen ofta högre. Inga tydliga skillnader mellan de olika läkemedlen innehållande artemisinin och dess olika derivat kunde påvisas. Geografiska skillnader i behandlingsresultat kan ses i flera studier. Resistens för artemisinininnehållande läkemedel har påvisats i Kambodja. Förfalskade läkemedel förekommer i både Afrika och Asien. Slutsatser: Artemisinin och dess derivat har mycket god effekt när det gäller att behandla okomplicerad falciparum malaria i både Asien och Afrika. I delar av världen där resistens ej råder mot äldre malarialäkemedel har dessa lika god effekt som artemisinin och dess derivat. För att att få bästa effekt av artemisinin och dess derivat är det viktigt att ha kunskap kring hur de bäst används. Monoterapi bör inte ske alls både för att få ut bästa effekt och för att minska risken för resistensutveckling. Anpassningar av behandling måste ske utifrån läget i det aktuella området. Studier visar att falska läkemedelskopior förekommer och orsaken till detta finns nog delvis i det faktum att artemisinin och dess derivat fortfarande hör till de dyraste malarialäkemedlen.

HPV är en grupp av över 100 olika virustyper varav 40 kan infektera könsorganen. Dessa virus orsakar den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige och även i övriga världen. Personer med kvarstående HPV-infektion har en ökad risk att på sikt få cellförändringar och cancer, framför allt livmoderhalscancer. HPV-typ 16 och 18 är de typer som oftast orsakar livmoderhalscancer (omkring 70 % av fallen). Införandet av program för regelbundna gynekologiska cellprovskontroller har under de senaste 40 åren minskat insjuknandet i livmoderhalscancer med drygt 60 procent i Sverige. Dessutom bidrar vaccination mot HPV-infektionerna, vilket ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet sedan den 1 januari 2010, till att förebygga livmoderhals­cancer.  Det finns idag två vacciner som skyddar mot HPV- infektion. Båda dessa vacciner är riktade mot HPV 16 och 18. Det ena vaccinet, Gardasil, ger även skydd mot kondylom som orsakas av HPV- typ 6 och 11 och det andra, Cervarix, ger ett visst skydd mot några andra HPV-typer som kan orsaka cancer i livmoderhalsen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket av vaccinerna Gardasil eller Cervarix  som är mest effektivt, vilket mäts som halten vaccinspecifika antikroppar. Immunogeniciteten av en eller två doser av vaccinen gentemot tre doser har också undersökts och dessutom har effekten av alternativa doseringsschema i förhållande till standarddoseringsschema undersökts för både Cervarix och Gardasil.   Arbetet är en litteraturstudie omfattande sex studier över effekter av Gardasil och Cervarix. I två av artiklarna jämfördes vaccinen med varandra, medan resterade fyra behandlades skillnaden mellan tre kontra två doser och hur alternativa scheman för HPV-vaccinen fungerar jämfört med avsedda vaccinationsscheman. De båda profylaktiska vaccinerna, Cervarix (HPV-16/18 vaccinet) och Gardasil (HPV-6/11/16/18 vaccinet), mot HPV är effektiva och tolereras väl. Cervarix-vaccinet har dock generellt högre immunogenicitet än Gardasil och var signifikant bättre i alla åldersgrupper (p <0,0001). Vid studier av olika doseringsscheman, visar det sig att den tredje vaccindosen kan administreras när som helst mellan månad 6 och 12 efter den första dosen för båda vaccinen. Den andra dosen av Gardasil kan administreras enligt standardschemat, dvs vid månad 2 eller enligt alternativt schema vid månad  3 eller månad  6.  Det går utmärkt att bortse från den tredje dosen av Cervarix eftersom två-dos alternativet är mycket effektivt för att förebygga infektioner orsakade av HPV 16 och 18. Data tyder på att samma gäller för Gardasil, men inga studier har utförts specifikt för att jämföra tre kontra två doser av detta vaccin. Flexiblare doseringsschema med 2-dos-regim kan minimera kostnaderna, öka möjligheterna för fler att vaccineras och minska frekvensen av livmoderhalscancer.