Climate change has already had an impact on the environment; this impact is expected to increase in the future. The Polar Regions are highly vulnerable to climate change because of polar amplification. Large amounts of carbon are stored in permafrost in the form of organic matter. Climate change and changes in land-use can destabilize these carbon reservoirs. This can lead to large emissions of greenhouse gasses to the atmosphere, and with that, increase the rate of climate change. It is crucial to know the effects of climate change on permafrost. This thesis uses the CoupModel5 to model the effects of climate change on the permafrost at the UNISCALM site, Adventdalen, Svalbard. Next to that, the effect of the presence of organic matter in relationship to climate change is investigated. High-resolution hydro-climatic data from the UNISCALM site is used as boundary conditions in the model set-up. The model is run for the period 1976-2013. The results are validated with sub-surface temperature data. After that, the same model set-up is used and the temperature is increased according to the temperature data from the Representative Concentration Pathways (RCPs) scenarios: RCP2.6,RCP4.5, RCP6.0, and RCP8.5, for the period 2014-2100. It is investigated how the thermal state of the permafrost and the active layer thickness (ALT) will be affected. Two alternate scenarios areinvestigated; (S2) 10 cm organic matter layer, and (S3) 50 cm organic matter layer. All RCPs show an increase in sub-surface temperature. For S1, until 2050 the RCPs follow a similar pattern, after that they start to diverge. RCP2.6 experiences only a slight increase until 2100. RCP4.5 and RCP6.0 are relatively similar until approximately 2080, from that point on the ALT from RCP6.0 plots consistently below RCP4.5. RCP8.5 shows a steady increase in temperature from 2050-2080. Around 2080 the permafrost starts to collapse and the permafrost degradation occurs rapidly. The different organic matter scenarios follow roughly the same pattern, but differ in magnitude and timing. When more organic material is present, the ALT varies less over time. Next to that, the response time is slower if organic material is present. The mean annual temperature for RCP8.5 is above 0 °C from2080. This indicates that the mean annual temperature plays a significant role in permafrost degradation. The projected temperatures for RCP4.5 and RCP6.0 are expected to be above 0 °C in the 22nd century, indicating that the permafrost will collapse under every climate change scenario, apartfrom RCP2.6. The different reactions to change in climate for the organic matter scenarios can be attributed to the difference in thermal conductivity between organic matter (low thermal conductivity) and mineral soils (high thermal conductivity). This indicates that permafrost areas where organicmaterial is present will react less to fluctuations in temperatures than when no organic material is present. Overall, it can be concluded that climate change will have an enormous impact on permafrost and that it is crucial to include it in the global climate models.

Stockholmsområdet har länge varit ett industrisamhälle och idag finns det tusentals områden som potentiellt är förorenade av de tidigare verksamheterna. Dessa områden har ofta höga halter av både tungmetaller och organiska miljögifter. I regeringens miljömål Giftfri miljö finns delmål gällande förorenad mark där målet är att det år 2020 inte ska finnas några områden som riskerar att hota hälsa eller miljö. Gäddviken, som är ett av dessa förorenade områden, ligger i Nacka kommun ungefär 3,5 km sydöst om Stockholms innerstad. Området har ett attraktivt läge vid vattnet och nära city och därför ska en ny stadsdel byggas där trots föroreningssituationen vilket kräver sanering av marken. Gäddviken har tidigare varit värd åt både beckbruk, oljedepåer, oljebergrum, en superfosfatfabrik med tillhörande svavelsyrafabrik samt ett kafferosteri. Syftet med studien var att ge en förtydligande bild över delar av föroreningssituationen i området. Detta genom att ta reda på om det borde finnas dioxiner eller tributyltenn (TBT) samt var dessa i så fall bör vara koncentrerade. Dessa föroreningar har inte analyserats vid tidigare provtagningar. Studien, som endast har varit litteraturbaserad, har haft en naturgeografisk och kvartärgeologisk aspekt innehållande kartanalyser för att studera de naturliga förutsättningarna i området samt hur de har förändrats med tiden. Dataset med given provtagningsdata har analyserats och delvis illustrerats i ArcMaps. Statistiska korrelationer baserade på provtagningsdata har även analyserats. Studien har inte gett några indikationer på att det skulle finnas några högre halter av TBT eller dioxiner. Dock kan TBT finnas i högre halter i andra delar av Svindersviken baserat på båtverksamheterna. Om provtagningar ska göras för att fastställa tesen bör de gällande dioxiner göras i närheten av fosfatfabrikens gamla laboratorium med tanke på experimenten som utförts där. Provtagningar av TBT skulle kunna göras längs med strandkanten där skeppen har legat förtöjda och några även har sjunkit. Prover skulle också kunna göras mellan Gäddviken och Hästholmssundet för att se om TBT har spridit sig från varvsverksamheterna norr om sundet. Det skulle även kunna göras en provtagning mitt i Gäddviken i någon av punkterna där höga halter av metallerna zink, koppar, bly samt arsenik överlappar. Då för att säkerställa om det är superfosfatfabriken om orsakat metallhalterna eller om det spridit sig från varven och båtverksamheterna i området. / The Stockholm area has been an industrial society for a long time resulting in thousands of polluted areas. These areas are characterized by high concentrations of heavy metals and organic toxins. The Swedish environmental goals include a specific paragraph assigned for polluted areas stating that in the year of 2020 there should be no areas that affects the environment or the health of the population. Gäddviken, which is one of these polluted areas, is situated in Nacka municipality approximately 3.5 km southeast of Stockholm inner city. The area has an attractive locality for building a new city district as it is situated by the sea and close to the city. Because of the polluted grounds, however it has to be decontaminated. Gäddviken has earlier been host to a pitch mill, oil depots both above ground and within the rock, a superphosphate plant, a sulfuric acid plant as well as a coffee roastery. The purpose of this study was to give a picture of the situation regarding organic toxins by studying if there are presumptions for enhance concentrations of dioxins or tributyltin (TBT) and, if so, where higher concentrations in should be situated. These two organic toxins have not been analyzed in earlier samples. The study, which has been based on literature, has an aspect of physical geography and quaternary geology including studying of maps to describe the natural settings in the area and how it has changed over time. A dataset of earlier analysis has been analyzed and partly illustrated in ArcMaps. Statistical correlations of the samples have also been done. The result of the study is that none of the industrial activities have polluted Gäddviken with dioxins or TBT. Higher concentrations of TBT, however, should be expected in other places around Svindersviken due to the high boats activities. If new samples where to be collected to confirm the results of this thesis the following is recommended. Samples for dioxins would be collected near the superphosphates old laboratory based on the experiments made there. Samples for TBT would be collected along the shoreline where many ships have been situated and also been sunken. Samples could also be collected in the sediments between Gäddviken and Hästholmssund to determine whether TBT have spread from boat activities north of the study area. Finally, a sample could be collected in the center of Gäddviken where high concentrations of zinc, copper, lead and arsenic overlaps. This would confirm whether it is the superphosphate plant that is the cause for the concentration of these metals or if these have been spread from the surrounding boat activities.

A 147cm sediment core from Lake DV09, northern Devon Island, Nunavut, Canada (75° 34'34"N, 89° 18'55"W) contains annually-laminated (varved) sediments, providing a 1600-year record of climate variability. A minerogenic lamina deposited during the annual thaw period and a thin deposit of organic matter deposited during the summer and through the winter, together form a clastic-organic couplet each year. The thinnest varves occur from AD800-1050, and the thickest from AD1100-1300, during the Medieval Warm Period. The relative sediment density is also highest during this period suggesting increased sediment transport energy. The coldest period of the Little Ice Age appears to be during the AD 1600s. Varve widths over the past century indicate climate warming in the region.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp utifrån en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrån positivismens kvantitativa inriktning kartlägga hur ungdomar i ”övergångsåldern”, åldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser på sin framtid utifrån faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. Två metodologiska utgångspunkter har valts för undersökningen, detta för att nå en djupare kunskap och förståelse. Den valda metoden för undersökningen var enkät med ett visst utrymme för fria svar.

Abstract The main goal of this study is to examine mechanisms controlling valley asymmetry development at two locations with distinctly differing environmental parameters and to develop a model for the two locations. As a secondary aim the knowledge gained from the main goal is thought to help understand the very uncertain glacial past of the high Drakensberg as it can be compared to the much accepted glacial history of Abisko. Parameters studied were slope angle, landforms, vegetation cover, block abundance, available moisture, bedrock characteristics, temperature and soil moisture. Some parameters were not studied in the field due to time issues; these were instead gathered by literature study. These parameters were structural weakness, soil depth and glaciation. Results show that the environmental differences noted between each sites north and south facing slope are clear. The side facing the equator is at both locations less steep, warmer and has more diverse vegetation. Temperature development with elevation was statistically analyzed and showed no correlation or not statistically significant correlation on all slopes. The expectation the south facing side of the Sani Pass transect showed where a statistically significant decline in temperature with elevation. The main conclusion drawn is that valley asymmetry development at both locations is controlled by the increased intensity of denudational processes on the side facing the equator as a result of the larger input of radiative energy there. It is also suggested that internal feedback mechanisms are related to the hastening of asymmetric development. The main constraint of the study is that not large enough data sets were gathered and that some important parameters like soil depth could not be included in the study. More research is needed in the field of vegetation’s role in interacting with physical processes on mountain slopes. The role of vegetation as an enhancer or retarder of geomorphic processes is not sufficiently understood. / Sammanfattning Denna studies huvuduppgift var att undersöka de mekanismer som kontrollerar uppkomsten av dalgångsasymmetri vid två områden som innehar vitt skilda naturliga förutsättningar och att skapa en modell för platserna. Informationen som ges från huvuduppgiften tros kunna hjälpa förstå den osäkra glaciala historien för Sani Pass eftersom den då direkt kan jämföras med Abiskos väldokumenterade historia. Undersökta parametrar vid båda platserna är sluttningsvinkel, landformer, vegetation, blockmängd, vattenmängd, berggrundskaraktär, temperatur och markfukt. Vissa parametrar kunde inte mätas i fält och fick därför hämtas från facklitteratur. Exempel på sådana parametrar är svagheter i berggrunden, jorddjup och glacial historia. Resultaten visar att det finns tydliga skillnader mellan nord och sydsluttningarna vid båda platser. Den sida som vetter mot ekvatorn har lägre sluttningsvinkel, är varmare och har mer varierande vegetation. Temperaturutveckling vid ökande höjd över havet undersöktes statistiskt där resultaten inte påvisade någon signifikant korrelation mellan ökande höjd och lägre temperatur vid alla områden utom en. Denna plats, Sani Pass nordliga sluttning, påvisades en statistiskt signifikant sänkning av temperaturen med stigande elevation. Den huvudsakliga slutsatsen som utgår från studien är den att utvecklingen av dalgångsassymetri vid båda platserna är kontrollerad av den ökade intensiteten av de nedslitande processerna på den sida som vetter mot ekvatorn. Detta sker på grund av den större mängd solenergi som denna sida mottar. Interna feedback processer verkar även vara kopplade till skapandet av dalgångsasymmetri. Den största motgången i denna studie är att inte nog med data har samlats samt att vissa viktiga parametrar som jorddjup inte kunnat studeras. Mer forskning behövs inom vegetations roll i interaktionen med fysiska processer på bergssluttningar. Om vegetation intensifierar eller motverkar dessa geomorfiska processer är inte tillräckligt förstått.

Sammanfattning.   Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan.   Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten. Kronisk syrebrist och bildande av giftigt svavelväte på stora delar av Östersjöns djupare bottnar blir konsekvensen. Denna syrebrist förhindrar effektivt allt liv ovanför bakterienivå i dessa områden. Detta får även en ekonomisk konsekvens eftersom torsken är beroende av dessa djupområden för sin reproduktion. En annan ekonomisk konsekvens hänger ihop med den estetiska effekten. Algblomningarna med sina sjok av grumligt illaluktande gulgrönt vatten inträder oftast under tursitsäsongen varför även denna industri drabbas.   Uppsatsen analyserar trender och framtidsprognoser för tre indikatorer som påverkar frekvensen av algblomningarna i Östersjön. De tre indikatorerna är; utsläpp av kväve och fosfor, temperatur-förändringar och förändringar beträffande antalet soltimmar över Östersjön. Algblomningarna, som egentligen är blomningar av cyanobakterier, styrs av dessa tre parameterar. Uppsatsens frågeställning är hurvida problemet kommer att förvärras i framtiden eller om vår kunskap och insikt i problemet burit och kommer att bära frukt i form av effektiva åtgärder mot eutrofieringen med minskad frekvens av algblomningar som följd?   Uppsatsens analys visar att de tre indikatorerna pekar åt lite olika håll. Klimatet kommer med all sannolikhet fortsätta bli varmare varför denna indikator tenderar verka förstärkande i framtiden. Den andra indikatorn, antalet soltimmar, kommer enligt modeller endast att öka svagt. Detta innebär att även denna indikator kommer förstärka problematiken i framtiden, om än svagt. Den tredje indikatorn, utsläppen av närsalter, pekar i olika riktningar. Trenden för den vattenburna andelen av tillskotten till Östersjön pekar på en minskning i framtiden. Det luftburna tillskottet kommer däremot troligen att öka i framtiden. Då den vattenburna delen är den största är det troligt att tillskottet av närsalter till Östersjön kommer minska något framöver. Denna indikator verkar således i motsatt riktning kontra de två förstnämnda. Uppsatsens slutsats förutspår en svagt förbättrad situation för Östersjön ur ett eutrofieringsperspektiv. Inte minst den insikt som i dag finns hos politiker och allmänhet stödjer denna slutsats. De positiva förändringarna kommer att gå långsamt men den negativa trenden torde vara bruten.

No description available.

Despite its large volume, Lake Baikal has been experiencing recent changes within its limnological and biological structure, as well as changes within lake water nutrient and dissolved organic carbon concentrations. The biological changes within Lake Baikal include alterations within the distribution and abundance of major phytoplankton and zooplankton groups. These limnological changes are likely to be from both climate warming and anthropogenic impact, particularly over the last few decades. Recent shoreline observations in the South and North regions of Lake Baikal have found large blooms of filamentous green algae, which has been associated with nutrient enrichment from surrounding settlements and growing tourism. This highlights the question as to whether the pelagic regions are similarly showing any signs of anthropogenic driven nutrient enrichment. The aim of this thesis was to examine if pelagic Lake Baikal is showing any evidence of eutrophication and/or response to climate warming. The main themes of the research were to assess the modern-day limnological condition of Lake Baikal in the summer (August 2013) and winter (March 2013) months,and to examine Baikal’s phytoplankton response to nutrient enrichment via the construction of mesocosm experiments. High-resolution limnological change was then reconstructed from sediment cores across the lake. Sites were chosen within pelagic regions, bays and shallow waters nearby river inflows, and palaeolimnological records were used to assess primary production changes and floristic changes over the last few centuries. This timespan enables both natural variability within the system to be explored, and more recent changes pre and post known human influence within the catchment area (c. 1950 AD). The main palaeolimnological techniques applied for primary production proxies were sedimentary algal pigments, stable isotope analysis of bulk organic carbon and diatom valve concentrations. Mercury analyses was also applied to water samples and sediment cores as a pilot study to explore toxic metal pollution at Lake Baikal, due to mining activity along the Selenga River, and examine historic levels of mercury contamination, and examine historic levels of mercury contamination. Both modern-day limnological surveys and palaeolimnological records seem to be showing increasing algal biomass (chlorophyll-aconcentrations) over the last 60 years, with decreasing trends in diatom production (from diatoxanthin pigment concentrations and diatom valve concentrations) in the South basin. Spatial survey data represents a snap shot in Baikal’s limnology in late summer (August 2013), and shows higher than expected concentrations of total phosphorus within the mixing layer, which fall within the meso-eutrophic range. Dissolved organic carbon concentrations seem to now be higher within Lake Baikal’s waters, and both nitrate and silicate concentrations appear to be similar to known previous concentrations at Lake Baikal. A pilot study of mercury concentrations within Lake Baikal waters and sediments, show no signs of mercury contamination from mining activity along the major river inflows, and atmospheric deposition. Experimental results show that within the pelagic regions of Lake Baikal, nitrogen, phosphorus and silicon are influencing algal communities, with Si addition stimulating diatom growth, nitrogen and phosphorus addition stimulating chlorophyte growth, although overall nutrient treatments did not increase chlorophyll-a yield. Interestingly, experimental findings also highlight the potential influence of picocyanobacteria populations on silicon cycling. Concentrations of sedimentary chlorophyll-a concentrations (plus its derivatives) rise prior to major industrial influence within the Baikal catchment region, and stable carbon isotope records show a positive correlation with chlorophyll-a concentrations in the South basin, Selenga and Maloe More sites. Total phosphorus concentrations could be a result of both anthropogenic nutrient pollution, entering into the lake via the Selenga River, and climate driven changes in lake stratification and nutrient utilisation by algae. Results from limnological surveys and palaeolimnological records are thus likely to be reflecting both recent anthropogenic impact and climate change (rising lake water temperatures, declining ice cover thickness and duration and increasing river inflow from permafrost thaw), within the pelagic regions, especially given that recent work provides evidence of toxic cyanobacterial and chlorophyte blooms within the shallow waters of Lake Baikal. For the Maloe Moresite, which is a bay of the Central basin, results show a rise in sedimentary chlorophyte pigments post 1950 AD, suggesting that this bay region of Lake Baikal is currently being affected more than deeper water sites, by human influence, showing signs of eutrophication due to a switch in algal community composition.

I Sölvesborgs kommun har det genom åren utförts två vägprojekt längs väg E22. Det skiljer 20 år mellan de båda vägprojekten. Denna uppsats avser att undersöka dessa vägprojektens miljökonsekvensbeskrivningar för att se ämnets utveckling. Miljökonsekvensbeskrivningen för det första vägprojektet publicerades år 1988 och för det andra vägprojektet år 2008. Uppsatsen avser att besvara två frågeställningar samt att lägga en nödvändig faktagrund att förankra resultat-, analys- och diskussionskapitlena i. Faktagrunden utgörs av information kring ämnets historia internationellt och nationellt, ämnets process, utformning och inblandade personer samt hur det bör tillämpas i vägprojekt. De två frågeställningarna: Hur speglas Sveriges MKB-utveckling i uppsatsens fallstudier? och Hur har vägsträckorna påverkat människorna i närområdet? besvaras med fakta och intervjuer. Intervjuer har gjorts med tätorternas invånare längs den berörda vägen samt författaren till båda vägprojektens miljökonsekvensbeskrivningar. Enligt både författaren och litteratur i ämnet har det skett en tydlig utveckling av ämnet under de 20 år som skiljer vägprojekten åt. År 1988 var processen för MKB i ett tidigt stadium. Det saknades tydliga och omfattande direktiv för hur en bra MKB skulle vara utformad. År 2008 fanns det betydligt mer omfattande direktiv för processen vilket har resulterat i en bättre MKB. Intervjuerna med invånarna har som avsikt att besvara uppsatsens andra frågeställning. De intervjuade personerna har fått svara på frågor om hur vägen har påverkat omgivningen och vardagen. Trots en del kritik riktat mot båda vägprojekten har vägen medfört mer positiva egenskaper än negativa.

Volume Changes of the Glaciers in Sarek and Kebnekaise since the End of the Little Ice Age Linus Engqvist  Since the end of the little ice age in the middle of the 19th century  the glaciers in the north of Sweden has experienced extensive melting and net loss of volume, but are all glaciers experiencing equal loss of volume or are there differences between them?  The purpose of this study is to examine 53 different glaciers in the Sarek and Kebnekaise regions in the North of Sweden and by using remote sensing techniques calculate the relative volume changes of the glaciers and then examine if there any differences between them with regards to massifs, historical area and ablation zone. The conclusion is that even though there are differences in loss between massif and ablation zone location the most significant factor to relative volume loss is the glaciers original area, but because of the limitations in the study further research is needed to better estimate the volume of the individual glaciers.