The purpose of this study was to examine teachers’ views on physics in general and physics in pre- school in particular. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with working pre- school teachers and child-carers in two different municipalities. This method was chosen in order to give the educators an opportunity to exemplify from their own experiences and thoughts regarding physics. The result show that only a small group of the teachers had been offered or received any further training in physics. They therefore considered themselves lacking inspiration regarding how they can work with this in pre-school, moreover they meant that simple activities could be of great importance. The results revealed that knowledge is not the key issue for performing meaningful ac- tivities with the children. Instead it is more about being co-scientists in the children’s learning, and to explore things together with them. Furthermore, the results show that pre-school physics to a lar- ge extent involves various experiments. The children’s spontaneous questions was also regarded as an important part of their exploration of the subject. / Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på fysik och fysik i förskolan. Genomförandet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare och barnskötare i två mindre kommuner i Mellansverige. Metoden valdes för att ge pedagogerna möjlighet att kunna berätta utifrån sina egna erfarenheter om sina tankar kring fysik. Resultatet visar att endast en liten del av pedagogerna hade fått gått eller någon gång blivit erbjuden fortbildning inom fysik. De ansåg sig därför sakna inspiration kring hur de kan jobba med ämnet i förskolan och menade att enkla aktiviteter kunde vara av stor vikt. Det framkom att kunskap inte är det viktigaste för att kunna genomföra meningsfulla aktiviteter med barnen. Det handlade istället om att vara medforskare i barnens lärande och ta reda på saker tillsammans med dem. Resultatet visade även att fysik i förskolan till stor del handlade om experiment. Barnens spontana frågor var även något som ansågs spela stor roll i deras utforskande av ämnet.

I det här arbetet undersöks olika sätt att arbeta med fysik utifrån litteratur. Metoden har varit att intervjua förskollärare och en kontaktperson ifrån projektet Lilla bokbryggan, samt att genomföra litteraturanalyser. Resultatet visar på olika arbetssätt, fysikaliska fenomen som finns tillgänglig i barnens litteratur, vad pedagogerna anser vara lämplig litteratur och exempel på hur litteraturen kan göras interaktiv. I diskussionen så diskuteras vad som egentligen kan räknas som litteratur, olika sätt att använda litteraturen i pedagogiskt arbete med fysisk, likheter mellan dessa arbetssätt, lämplig litteratur och genus, samt hur allt knyter an till syftet. / In this study different ways to work with physics through literature are researched. The method was to interview preschool teachers and a representative from the project Lilla bokbryggan, and literature analyzes. The result shows different approaches, Physical phenomena available in children’s literature, what the teachers consider suitable literature and examples on how to make literature interactive. In the discussion I discuss what is actually considered literature, different ways of using the literature in an educational approach in regards to physics, similarities between the different approaches, suitable literature and gender equality, and also how it all ties together with the purpose.

The purpose of this study is to gain understanding of when and how the preschool teacher is working with physics in preschool, and if there is any difference in the work depending on the age of the children. The survey was conducted with qualitative interviews with ten preschool teachers. The result of the survey showed that there are some differences and similarities in the work of physics in preschool depending on the age group you are working in. The activities chosen to make physics visible to the children, and how to help each other in different departments to get tips and advice for work with physics was different. The teachers of toddlers section (1-3) saw physics in everyday situations and tried to take advantage of these situations and they felt lonely in their planning of work with physics. While large children's departments (3-5) had planned activities and took advantage of physics in everyday situations with the work with physics and they had more collaboration between different departments. All teachers see the time they go to the forest as the planned time they have focused on natural sciences and physics. But physics is not usually visible during this time. / Syftet med detta examensarbete är att få en uppfattning om när och hur förskollärare arbetar med fysik i förskolan och om det är någon skillnad i arbetet beroende på vilken ålder det är på barnen i den barngrupp man arbetar. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer med 10 förskollärare. Resultatet av undersökningen visar att det finns vissa skillnader och likheter i arbetet med fysik i förskolan beroende på vilken åldersgrupp man arbetar i. Vilka aktiviteter man väljer för att synliggöra fysik för barnen och hur man tar hjälp av varandra på olika avdelningar för att få tips och råd inför arbetet med fysik skilde sig åt. Pedagogerna på småbarnsavdelning(1-3) såg fysik mestadels i vardagen och försökte ta tillvara på dessa situationer och de kände sig ensamma i sin planering kring arbetet med fysik. Storbarnsavdelningarna(3-5) hade däremot planerade aktiviteter men tog också tillvara på fysik i vardagen i arbetet kring fysik och de hade mer samarbete mellan avdelningar. Samtliga pedagoger ser den tid de går till skogen som den planerade tid som de har inriktad mot naturvetenskap och fysik. Men fysik synliggörs vanligtvis inte under denna tid.

The purpose of this study was to increase knowledge how preschool children act to explore and managing scientific phenomena. The phenomenon´s that was chosen for this study is magnetism and friction, the study was conducted through qualiative semi-structured interviews in group. By interviewing the children while the experiments were carried out their thoughts and reflections about the chosen phenomena made visible. To deepen the children´s learning in a pleasurable and inspiring way Information and Communication Technology (ICT) was intergraded, with help of a computer where the children got to watch the education program Tiggy test. By the children's act during the experiments you can see that the children follow a certain pattern when they explore and manage scientific phenomena. The children exploratory go through three different phases the "experience phase", the "study phase" and the "reflection phase". The phases build on each other and for the children to reach the final "reflection phase" they need support from the teacher (Fischer and Leicht Madsen, 2004). Furthermore the result indicates that children have ability to reflect, discuss and develop hypotheses in science. / Syftet med min studie är att få ökad kunskap om hur förskolebarn agerar för att utforska och hantera naturvetenskapliga fenomen. I studien valdes de fysikaliska fenomenen magnetism och friktion att utforskas, metoden som användes var semistrukturerade gruppintervjuer. Genom att intervjua barnen samtidigt som barnen genomförde experiment synliggjordes barnens tankar och reflektioner om de utvalda fenomenen. För att fördjupa barnens lärande på ett lustfyllt och inspirerande sätt integrerades informations-och kommunikationsteknik (IKT), med hjälp av en dator fick barnen titta på utbildningsprogrammet Tiggy testar. Genom barnens agerande under experimenten kan man se att barnen följer ett visst mönster när de utforskar och hanterar naturvetenskapliga fenomen. Barnens utforskande genomgår olika faser, upplevelse-upptäckarfasen, undersökningsfasen och reflektionsfasen, faserna bygger på varandra och för att barnen ska nå den slutliga reflektionsfasen behövs stöd från pedagogen (Fischer & Leicht Madsen, 2004). Vidare visar resultatet att barnen har en förmåga att reflektera, resonera och utveckla hypoteser inom naturvetenskapliga ämnen.

Syftet med undersökningen är att se på fysik med de minsta barnen på förskolan, hur det uppfattas och hur det arbetas med. Har man bra material för att arbeta med fysik och känner man att man kan det? Metoden som används i undersökningen är intervjuer av det kvalitativa slaget. Fyra förskollärare och två förskolechefer intervjuades utifrån 2 frågescheman som skiljde sig lite åt ifall man var förskollärare eller förskolechef.  Resultatet visade att förskollärarna ansåg att de inte hade så jättemycket kunskap inom fysikområdet och att det kan vara lite knepigt att arbeta med. Att se vilket material som passar att använda i en fysiksituation sågs inte som superlätt av två stycken medans två ansåg att det mesta gick att använda. / The purpose with this survey is to look at physics with the smallest children at the preschool, how it is perceived and how it is worked with. Do they have good materials to work with physics and do they feel that they can work with it? The method that is being used in this survey is interviews of the qualitative style. Four preschool teacher and two preschool directors was interviewed according to a schedule that was different if you were a preschool teacher or a preschool director. The result showed that the preschool teachers considered that they didn’t have that much knowledge in physics and that it was a little bit tricky to work with. To see which material that would fit best to use in a physics situation was perceived as hard by two teachers while two teachers thought that most materials could be used.

The purpose of the study is to determine how pre-school children between the ages of four and six perceive electricity. The study used observation as a method and a field study equipped with a video camera. A semi-structured interview was also conducted to capture the pre-school teacher’s experiences and perceptions of the study. The observation took place on three different occasions: a gathering, a lesson and a reading session. The material used was a fact-based children’s book with associated experimental material and tutorials. The result of the study showed that the children related their knowledge of what electricity is to their daily lives. They could distinguish whether things required electricity,and there was some knowledge that electricity has a source and of electricity's dangers. During the study, pre-school teachers raised both opportunities and challenges to design activities with electricity. The children showed great dedication and general knowledge of electricity and thought that the subject was interesting. There is a need for further education within physics and natural sciences for pre-school teachers. The goal for the pre-school teachers is to create a balance so that each and every child is offered meaningful education. / Syftet med studien är att ta reda på vilka uppfattningar förskolebarn i åldern 4-6 år har om elektricitet. Studien använde observation som metod, en fältstudie med videokamera som redskap. En semistrukturerad intervju utfördes också för att kunna fånga upp förskollärarnas erfarenheter och uppfattningar om studien. Observationen gjordes under tre olika tillfällen: en samling, en undervisning och en lässtund. Materialet som användes var en faktasaga med tillhörande experimentsats och handledning. Resultatet i studien visar att barnen relaterar sina kunskaper om vad elektricitet är genom att förhålla sina svar till deras vardag. De kan skilja på saker som kräver elektricitet eller inte, det finns viss kunskap i att elektricitet har ett ursprung och om elektricitetens fara. Under studien lyfter förskollärarna både möjligheter och utmaningar i att genomföra en aktivitet om elektricitet. Barnen visar ett stort engagemang och breda förkunskaper om elektricitet och tycker att ämnet är intressant. Det finns ett behov av ytterligare utbildning inom fysik och naturvetenskap för förskollärare. Att skapa balansen så att förskollärare kan ge alla barn och erbjuda varje barn en meningsfull undervisning för dem blir målet.

The aim of the study is to provide knowledge about how children explore, understand and reason about the physical phenomenon of friction. This study have been based on the younger children’s exploring. The method of the study has been observation in order to get as close to the environment that’s being investigated and to bring attention to the younger children’s actions. A nonparticipating observation was also used for the observer to influence the children as little as possible. The observations that have been made have taken place over two days and have been video recorded to ensure documentation of children's reasoning, body language and actions. The result shows how the children focused on overcoming the friction to get an object to slide instead of getting stuck. The participants’ interaction also emerged in the result as central to driving the exploration further. The conclusions drawn after the study is that the result can be linked to the preschool’s curriculum, which addresses the fact that the children should be given the opportunity to explore, discuss and develop understanding of physical phenomena. The study has also highlighted that hills can be used as a tool for teaching and exploring the phenomenon of friction.

Abstract The purpose of the study is to contribute knowledge about working with physics in preschool, and how the youngest children perceive natural science phenomena, and to make visible how educators work with the subject of physics. Our focus is forces, and we therefore designed and allowed the children and educators to conduct experiments on, gravity, static electricity and magnetism. The study involved 19 children, aged 1 to 3 and 5 educators.  The data collection method for this study consists of observations of the children when they experiment, as well as semi-structured with the educators. We used video recording when conducting the experiments and voice-recording when interviewing the educators. The interviews used a phenomengraphic methodological approch in order to capture preschool teachers different experiences of physics.  The youngest children expressed themselves with body movements, mimicry and the older children also expressed hypotheses and reasoning. The results of the interviews show that educators to a large extent feel unsafe when it comes to science in preschool. Unsure about how and what to say, and how to perform spontaneous physics aktivities, and unsure what level is appropriate for the younger children.

The aim of this study was to investigate seven in-service preschool teachers’ conception of their competence in physics, needs in further educational training and their perceptions around conditions surrounding physics education in preschool. The study is based on a phenomenographic approach where individual interviews have been conducted.The study shows that most of the preschool teachers feels that physics is difficult and something they are struggling with, both when it comes to teaching and understanding the subject themselves. Everyone in the study does not share these thoughts. The conception that also appears is that they do have good knowledge in the subject but not in teaching it. Most of the teachers are open minded in their needs of professional development. They express that they want education in the form of workshops, that both has a basic theoretical and practical approach. A minority feels that they can seek further development themselves through various types of literature. The study shows that there are many aspects of underlying conditions for why they do not teach preschoolers in physics. Perception that stands out are time-economic circumstances, their lack of knowledge in physics, lack of interest in the subject and arguments that indicate that they also use the preschoolers’ lack of interest as a defending argument. / Syftet med studien är att undersöka sju verksamma förskollärares uppfattningar kring deras egen kompetens, behov av fortbildning och deras uppfattningar kring förutsättningar för fysikundervisning i förskolan. Studien grundar sig på fenomenografisk teori och metodologi och semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod.Studien visar att majoriteten av förskollärarna uppfattar sina kunskaper i fysik som mindre bra och upplever fysikämnet som svårt. De få som anser sig ha goda kunskaper i fysik uttrycker trots goda kunskaper i ämnet osäkerhet kring hur de ska undervisa i fysik. Studien visar att förskollärarna i allmänhet känner att de behöver kompetensutveckling framförallt i hur de ska undervisa i fysik i förskolan. Majoriteten av förskollärarna i studien vill ha fortbildning i form av workshops eller föreläsningar som har både teoretiska och praktiska inslag. Förskollärarnas uppfattningar om förutsättningar för fysik i förskolan visar på en mängd hinder för utvecklande av fysikundervisningen. De lyfter speciellt det tidsekonomiska begränsningar som finns, bristande kunskaper i fysik, bristande intresse i fysik och använder också barnens intressen som starkt argument till att de inte arbetar med fysik i förskolan.