<p>Syftet med detta arbete är att ge en ökad förståelse för problematiken kring skiftarbete, och då främst vad gäller sömn på oregelbundna tider och hur stress påverkar kroppen. Förståelsen ska ge de personer arbetar/kommer att arbeta i skift kunskap att själva förebygga ohälsa. Faktorer som skiftarbete påverkar, t.ex. dygnsrytmen behandlas. Under nattpass försämras vår reaktionsförmåga, räkneförmåga och förmåga att lösa problem. Den försämringen motsvarar den man får av måttlig alkoholkonsumtion. Skiftarbetare löper dubbelt så hög risk att råka ut för hjärt - och kärlsjukdomar. Efter 20 års skiftarbete kan risken vara 3 gånger så hög. Första dygnet utan sömn ger halverad prestationsförmåga. Efter andra dygnet utan sömn är prestationsförmågan i botten. Trötthetsnivån den första vaknatten vid 05-tiden på morgonen är betydligt svårare än den man får av en normaldos med sömnmedel. Den svenska befolkningen sover mellan 7-9 timmar / dygn. Ett par procent av befolkningen är naturliga långsovare som behöver 10-11 timmars sömn för att bli utvilade. Kvällsmänniskor är mer “flexibla” i sina sovvanor och klarar av nattarbete bättre än morgonmänniskor. Idag är 7 procent av Sveriges befolkning sjukskrivna pga. stress och andra psykiska påfrestningar. Hur vi upplever en situation, hur stressade vi blir, beror på hur hjärnan tolkar situationen. Den i sin tur påverkas av tidigare erfarenheter, utbildning, personlighetsdrag och stöd i omgivningen.</p>

<p>Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. Vår framtid som polis kommer att ställa höga krav på fysisk hälsa och förmågan att hålla skärpan under längre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnå detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gå in djupare på detta ämne. Vi ska förmedla samt lära ut enkla sätt att stegvis förbättra och bli mer medveten om sin kosthållning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svårt att sköta kosten på ett tillfredsställande sätt. Det finns olika teorier hur man bör äta nattetid och vi redovisar en del av dessa i arbetet. Vi beskriver kroppens näringsämnen och deras individuella uppgifter i kroppen för att läsaren skall få en bred kunskap i ämnet kost. Vätskans betydelse för att människokroppen skall fungera optimalt har också behandlats. Kosttillskott och måltidsersättare är något som många hört talas om, men inte riktigt vet vad det innebär och vi har försökt reda ut begreppen. För att visa på vad vi anser är exempel på bra kost har vi sammanställt och gjort förslag på hur man kan äta under en dag och även gjort ett för nattarbete. Vi har huvudsakligen inhämtat fakta från böcker skrivna av Fredrik Paulun, en av Sveriges främsta näringsfysiologer, samt Internet. För att bredda vårt material har vi använt oss av Anders Graneheim, en av Sveriges bästa bodybuilders och mycket kunnig inom ämnet kost, som en källa för att få in empirisk synvinkel i vårt arbete.</p>

<p>Skiftarbete är en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar på att skiftarbete har negativa konsekvenser på sömn och hälsa. Skiftarbete påverkar även kosthållningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport är att sammanställa hur poliser påverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten är en litteraturstudie av material från biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn är det ultimata för en god hälsa och för att kunna prestera. Man kan på kort sikt klara ett sömnbortfall på 1-2 timmar per dygn. Sömnbrist påverkar bl.a. koncentrations- och prestationsförmågan. Som skiftarbetande polis kan det ibland vara mycket svårt att tillgodose dessa sömnbehov. Sjukdomar som är vanliga vid skiftarbete är t.ex. mag- tarmsjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Det tillhör inte ovanligheten att poliser drabbas av dessa sjukdomar bl.a. på grund av att de arbetar mycket skift. Skiftarbete medför att det är svårt att sköta sin kosthållning på ett optimalt sätt. Det finns olika teorier om hur man ska äta på natten. För att göra ett bra jobb som skiftarbetande polis ska man planera sin sömn, motionera regelbundet, sluta röka, undvika övervikt och sköta sin kosthållning.</p>

<p>Denna rapport handlar om användningen av GPS inom polisens hundverksamhet. Vi har valt att göra en jämförelse mellan Norrbottens län (Luleå) och Västra Götaland (Göteborg) för att få en större spridning på vårt arbete, och för att se om användningen av GPS och GSM skiljer sig åt mellan dessa myndigheter. I rapporten kommer vi att inventera hur det nya automatiska positioneringssystemet Followit Hunter skulle kunna fungera praktiskt inom hundverksamheten. En enhet som i dagsläget inte används inom polisen, men som visat sig vara framgångsrik i tester som genomförts av Polismyndigheten i Västra Götaland. Enheten har även funnits på den privata marknaden under en tid och har där fungerat till största belåtenhet. Vi kommer att ge en beskrivning av Followit Hunter, hur den fungerar, vilka användningsområden den lämpar sig bäst för samt vilka för- och nackdelar som skulle kunna uppstå vid användandet av denna enhet i ovan nämnda län. Vi kommer att belysa problematiken med krånglande radiosamband som finns idag i en jämförelse mellan länen. Dessutom vill vi här redogöra för om den ständiga övervakningen av GPS kan påverka den personliga integriteten och hur säkra GPS och GSM-systemen är för eventuella intrång. Arbetet är uppbyggt på intervjuer, tidningsartiklar och information om GPS på internet och via RPS.</p>

<p>Syftet med detta arbete är dels att ge en orientering till blivande aspiranter om ämnet digitala bilder samt relaterat till det hur bevisprövning sker i Sverige. Jag vill också bidra till en ökad förståelse av hur detta påverkar polisens del i rättskedjan samt se om det finns några gemensamma riktlinjer för hur detta skall hanteras. För att man skall förstå varför det kan uppkomma frågor kring hur bilder används vid en rättegång så måste man förstå det svenska systemet med fri bevisprövning. Därför börjar denna rapport i det avsnittet för att sedan gå in på hur bilder hanteras i Sverige och till viss del i USA. Detta arbete syftar även till att orientera läsaren inom några områden inom digitala bilder, i tur och ordning avhandlas Metadata, Manipulering av bilder, Komprimering och Upplösning. Kunskaper inom dessa områden har införskaffats genom litteraturstudier och intervjuer. Sammanfattningsvis så kan det konstateras att manipulering i vissa former alltid kommer att finnas när det gäller bilder men det verkar inte vara något problem i dagens rättssystem. Däremot så finns det idag inga generella direktiv från rikspolisstyrelsen om hur hanteringen av digitala bilder skall skötas men förhoppningsvis så kommer det att komma sådana inom en snar framtid, samtidigt som det utvecklas ett nytt system (”Bildtjänsten”) för att följa upp dessa direktiv.</p>

<p>Detta fördjupningsarbete handlar om anskaffning av tjänstehundar till polisen och de aktuella problem som finns att hitta bra och lämpliga valpar. Fördjupningsarbetet beskriver de olika krav som ställs på hundarna, hur de lämplighetstestas och vad de bör ha för egenskaper för att vara lämpliga. Arbetet handlar även om fodervärdar och hur viktigt det är att få tag på bra fodervärdar till de blivande polishundarna. Att det inte finns någon statistik över kassering av hundar är ett stort problem och något som är under bearbetning.</p>

<p>Att arbeta som polis innebär att ställas inför en mängd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. Samhällsklimatet blir allt tuffare och med det även polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nästan vad som helst, trots det är även poliser människor som måste ta vara på alla de intryck som inhämtas. Syftet med detta fördjupningsarbete är att kartlägga polisens arbete med arbetsmiljöfrågor, gällande vad som påverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I våran teoridel som utgår ifrån Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkätundersökning. Möjligheterna för polismannen att påverka sitt arbete är begränsade. Det framkommer även att många har svårt att prata om känsliga saker, och att förtroendet för de överordnade cheferna är bristfälligt. I polisens samverkansavtal tas många av de områden upp som poliserna är missnöjda med, och det finns även förslag till lösningar. En av våra slutsatser blir således att i teorin om samverkansavtal ser det väldigt bra ut, men när det skall implementeras i verkligheten så är det inte lika lätt att få det att fungera. Vi tror att den enskilde polismannens möjligheter att påverka sina arbetsuppgifter och sin arbetssituation är en viktig faktor för att motverka utbrändhet, tristess och passivitet. De olika polismyndigheterna har en skyldighet att i största möjliga mån tillmötesgå varje enskild polismans krav och önskemål, och skapa ett arbetsklimat där ”det höga taket” verkligen kan existera.</p>

<p>Syftet med arbetet är att belysa problematiken kring DNA som ett bevisinstrument, hur de olika analysformerna går till samt att påvisa vikten av att även polispersonal i yttre tjänst förstår hur och varför det är så viktigt att det tillvaratas på rätt sätt. Det finns mycket litteratur om DNA och jag har försökt begränsa mitt material till de delar som kan intressera poliser. Jag har även försökt att förklara DNA på ett så lätt sätt som möjligt för att den som inte är så bevandrad i biologi skall kunna förstå ett ändå mycket komplext ämne. Företrädelsevis har jag använt mig av skriftlig litteratur i form av handböcker för kriminaltekniker, föreläsningsanteckningar från Rättsmedicin för Jurister och sökningar på Internet ex. SKL’s hemsida. I arbetet har jag först gått igenom bakgrunden rent historiskt kring DNA, från första upptäckten av hur egenskaper ärvs 1865 till modern tid då DNA används som bevis i rättegångar. Resultatet har jag redovisat som ett fingerat ”case” där jag låtit huvudpersonerna agera utifrån vad man ska tänka på när man säkrar DNA-spår och låtit dem följa hela kedjan ända till analyssvar och sedermera en dom i tingsrätten. Eftersom DNA är ett mycket känsligt spår är det viktigt att det tillvaratas på rätt sätt för att det inte skall kontamineras (dvs. smittas av spårsäkrarens eget DNA) och även förstöras. Detta för att kunna säkra att rätt person döms för brottet.</p>

<p>Det är lätt att tro att det är problemfritt, ja till och med populärt, att vara homo- eller bisexuell idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella i Sverige de senaste åren så kränks och diskrimineras fortfarande många på sina arbetsplatser, även inom polisen. Vi vet också att vissa grupper är mer utsatta än andra. Orsakerna till diskriminering och utestängning är i grunden den samma oavsett vad man diskrimineras för. Det handlar om en inbyggd rädsla för det som är annorlunda. Något som ofta är utmärkande när det handlar om diskriminering på grund av sexuell läggning, är att människor anser sig ha rätten att ha en åsikt, att ifrågasätta, om det är rätt eller fel att vara homosexuell. De flesta är medvetna om att den sexuella läggningen inte kan ändras, åt något håll, men ändå fortsätter man ifrågasätta visar tydligt på ett behov av utbildning och information innan vi uppnår en jämlik och trivsam arbetsmiljö för alla, oavsett läggning. Då detta ämne har debatterats hett i media den senaste tiden ville vi ta reda på hur det egentligen ser ut på Polisutbildningen i Umeå samt på Polismyndigheten i Umeå för de homo- och bisexuella. Vi gjorde därför en enkät som studenterna på Polisutbildningen i Umeå och de anställda vid Polismyndigheten i Umeå fick svara på. Normgivande mångfald inom polisen, är ett projekt som Rikspolisstyrelsen genomför tillsammans med de fackliga organisationerna och representanter från Gaypolisföreningen. Genom utbildning och information ska man öka kunskapen på polismyndigheterna i Sverige om homo- och bisexuellas arbetsvillkor i landet. Målet är att förbättra arbetsmiljön inom polisen så att diskriminering eller kränkande behandling inte förekommer.</p>

<p>Syftet med denna studie var att utifrån inhämtat material undersöka om det finns något samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, Räddningstjänsten och Ambulanssjukvården. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet på arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i längden? Hälsan förbättras genom bra och regelbunden fysisk träning. Man mår bättre och presterar bättre på jobbet, en åtgärd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren även får bära mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohälsa. En långsiktig investering med mål att förbättra hälsan inom polisen gör att vinningen består både för arbetsgivaren och arbetstagaren. Vi kontaktade och jämförde tre olika myndigheter; Ambulanssjukvården, Räddningstjänsten samt Polismyndigheten i Örnsköldsvik och fick därigenom in fakta rörande kravprofiler och sjukstatistik som vi sammanställt till denna rapport. Rapportens resultat visade att polisen har de minsta kravprofilerna, högsta sjuk-skrivningarna och de högsta sjukskrivningskostnaderna. Vidare visar resultatet att genom ökade kravprofiler gör man i längden en vinning. Dels förbättras arbetsklimatet för alla och den ökade hälsan gör att man får mindre sjukskrivningar. Slutligen kan möjligheten till fysisk träning på arbetstid förmå den aktuella personen till en ny livsstil, vilket innebär att han blir mer aktiv även i det privata. Summan av detta blir en välmående, sundare, piggare och friskare polis.</p>