Syftet med studien var att förstå hur ungdomar ser på deras arbetslöshet utifrån begränsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap från samhället. De senaste årtiondena har vi gått från ett kollektivt samhälle till ett individualiserat samhälle. Detta ger individer mer rättigheter men också skyldigheter. I Sverige är arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska åtgärder för att motverka arbetslösheten. Det forskare diskuterar i sina studier kring politska åtgärder utgår vi ifrån i vår studie. Vi gjorde en kvalitativ intervju och intervjuade åtta ungdomar i åldrarna 18 - 25, av båda könen och olika etnisk bakgrund. Samtliga respondenter bor i södra Sverige och är inskrivna vid en arbetsförmedling. Vi analyserade materialet ufrån Pierre Bourdies begrepp om habitus, fält och kapital. Kapital kan beskrivas genom att ha ett starkt nätverk, utbildning eller ekonomiska resurser. Om ungdomarna är har en eller flera av dessa kapital så ökar chanserna till att nå ett arbete. Efter att ha analyserat det insamlade materialet kom vi fram till att respondenterna ansåg att de flesta begränsningarna berodde på yttre faktorer medan möjligheterna till att nå ett arbete gick att finna i de inre faktorerna.

In view of the potential threat climate change poses around the globe, countries are pledging to emission reductions to alleviate its consequences. As part of the Paris Agreement, Indonesia set sustainability targets for the energy sector, where one of the biggest emitters is the national power system. Although the country set an ambitious strategy for reducing emissions from electricity generation, it is still dominated by coal consumption and is currently not on track towards meeting its sustainability targets. Policy measures and financial schemes stand as one of the most powerful ways to rapidly reduce emissions in the power system. This paper aims to propose policy measures and financial schemes for the Indonesian decarbonisation scene by analysing its key inefficiencies, the available international policy options and the national power system’s future projections.International examples prove to be useful implementations of the myriad of options when it comes to measures for the power sector. In terms of policy measures, Indonesia could make use of a liberalisation process to induce more competitiveness in the sector and drive down prices, while allowing easier access for private entities to enter the market. A CO2 tax or cap-and-trade system stand as the most effective standalone way to rapidly reduce emissions in the country, as it targets the most emitting sectors of the power system. Incentivising schemes like Feed-in-Tariff or net-metering foster generation technologies which may not be cost-competitive yet and do not have a sizeable role in the power mix now, but could play a big role in lowering emissions in the power system. These measures, however, pose the threat of raising the retail electricity price and ultimately hinder Indonesia’s ability to further develop economically.Financial schemes have the ultimate goal of facilitating access to finance for sustainable generation technologies and lowering risk for project developers. Attracting private and foreign investment is critical for the development of the power system in Indonesia. Using forms of lending like on-lending structure or loan syndication would promote larger spending in the industry while minimising risk. Further use of guarantees would attract a wider range of investments into generation technologies, as they would protect lending entities from potential risks when partaking in projects of this nature. Finally, the country would benefit greatly from the introduction of innovative financial schemes and business plans for the domestic solar energy industry, allowing Indonesia to tap into the great potential it has to disrupt the current state of affairs of the power system. / Med tanke på det potentiella hot som klimatförändringen utgör runt om i världen, lovar länder att minska utsläppen för att mildra konsekvenserna. Som en del av Parisavtalet satte Indonesien upp hållbarhetsmål för energisektorn, där en av de största utsläpparna är det nationella kraftsystemet. Trots att landet satte upp en ambitiös strategi för att minska utsläppen från elproduktion domineras det fortfarande av kolkonsumtion och är för närvarande inte på väg att nå sina hållbarhetsmål. Politiska åtgärder och finansiella system är ett av de mest kraftfulla sätten att snabbt minska utsläppen i kraftsystemet. Det här dokumentet syftar till att föreslå politiska åtgärder och finansiella system för den indonesiska avkarboniseringsscenen genom att analysera dess viktigaste ineffektivitet, de tillgängliga internationella politiska alternativen och det nationella kraftsystemets framtida prognoser.Internationella exempel visar sig vara användbara implementeringar av de otaliga alternativen när det gäller åtgärder för kraftsektorn. När det gäller politiska åtgärder skulle Indonesien kunna använda sig av en liberaliseringsprocess för att skapa mer konkurrenskraft inom sektorn och pressa ner priserna, samtidigt som privata enheter lättare kan komma in på marknaden. En CO2-skatt eller ’cap-and-trade’-system är det mest effektiva fristående sättet att snabbt minska utsläppen i landet, eftersom det är inriktat på de mest utsläppande sektorerna i kraftsystemet. Incitamentsystem som ’Feed-in-Tariff’ eller ’net-metering’ främja generationstekniker som kanske inte är kostnadskonkurrenskraftiga ännu och som inte spelar en betydande roll i kraftmixen nu, men som kan spela en stor roll för att minska utsläppen i kraftsystemet. Dessa åtgärder utgör dock ett hot om att höja detaljhandelns elpris och i slutändan hindra Indonesiens förmåga att utvecklas ekonomiskt.Finansiella system har det yttersta målet att underlätta tillgången till finansiering för hållbara generationsteknologier och minska risken för projektutvecklare. Att locka till sig privata och utländska investeringar är avgörande för utvecklingen av kraftsystemet i Indonesien. Att använda former av utlåning som ’on-lending’-struktur eller lånesyndikering skulle främja större utgifter i branschen samtidigt som risken minimeras. Ytterligare användning av garantier skulle locka till sig ett bredare utbud av investeringar i produktionsteknik, eftersom de skulle skydda långivande enheter från potentiella risker när de deltar i projekt av denna karaktär. Slutligen skulle landet dra stor nytta av införandet av innovativa finansiella system och affärsplaner för den inhemska solenergiindustrin, vilket gör att Indonesien kan utnyttja den stora potential det har att störa det nuvarande tillståndet i kraftsystemet.

The transition towards a sustainable and low-carbon future requires significant changes in energy behaviour among energy consumers. However, the question remains about how, by whom, and what changes are necessary to achieve this transition. While many policies have been implemented to overcome these barriers, current policies focus on technology market development and market failures. Policies that address behavioural anomalies are limited, leading to a lack of engagement and awareness among many energy consumers. This issue is particularly prominent among hard-to-reach (HTR) consumer groups, which can be found in both the commercial and residential sectors (Rotmann, Sea, 2019). The impact of HTR energy consumers on energy efficiency measures and the achievement of climate neutrality remains largely unexplored. It is necessary to identify and understand these groups to address this gap. By doing so, it is possible to help them change their energy consumption behaviour towards a more sustainable and low-carbon future (Rotmann, Sea, 2019).This project aims to provide insights into HTR energy consumers in Sweden and assess their impact on achieving climate neutrality. The primary objective is to identify the most common HTR groups, their main barriers, and the potential drivers that could help change their energy consumption behaviour. A detailed literature review is conducted to gather information on practical and theoretical cases globally to achieve these objectives. After the literature review, a semi-quantitative data analysis has identified and classified HTR energy user in Sweden, by using modelling software like Mental Modeler. A qualitative analysis was carried out to analyze the HTR groups, identify their main barriers and potential drivers, and to understand their energy behaviour better. From the literature review, it was found that high income, low income, and elderly are hard to reach, and there is a research gap of their behavior, needs and how to address their challenges to energy consumption. The findings revealed that high energy prices, subsidies, economic conditions, and energy production were key driver components that could not be controlled by individual energy consumers. Therefore, policymakers must implement policies that address these root causes, such as investing in renewable energy sources, increasing competition in the energy market, and offering targeted subsidies for energy-efficient products and services. Additionally, policies that promote economic growth and stability can help to improve energy efficiency by reducing the financial strain on households. Overall, this study highlights the need for comprehensive energy efficiency policies that target both the demand and supply side of energy consumption to promote sustainable and affordable energy use in households, which is crucial for achieving long-term energy and climate goals. / Övergången till en hållbar framtid med låga koldioxidutsläpp kräver betydande förändringar i energibeteendet bland energikonsumenter. Frågan kvarstår dock om hur, av vem och vilka förändringar som krävs för att uppnå denna övergång. Även om ett stort antal policyer har implementerats för att övervinna dessa barriärer, fokuserar nuvarande policyer främst på teknikmarknadsutveckling och marknadsmisslyckanden. Policyer som tar itu med beteendeavvikelser är begränsade, vilket leder till bristande engagemang och medvetenhet bland många energikonsumenter. Denna fråga är särskilt framträdande bland svåråtkomliga konsumentgrupper, som finns i både kommersiella och bostadssektorer (Rotmann, Sea, 2019). De svåråtkomliga energikonsumenters inverkan på energieffektivitetsåtgärder och uppnåendet av klimatneutralitet är fortfarande i stort sett outforskad. För att komma till rätta med denna klyfta är det nödvändigt att identifiera och förstå dessa grupper bättre. Genom att göra det kommer det att vara möjligt att hjälpa dem att ändra sitt energikonsumtionsbeteende mot en mer hållbar framtid med låga koldioxidutsläpp (Rotmann, Sea, 2019). Detta projekt syftar till att ge insikter om HTR energikonsumenter i Sverige och bedöma deras inverkan på att uppnå klimatneutralitet. Det primära målet är att identifiera de vanligaste HTR-grupperna, de huvudsakliga hindren de möter och de potentiella drivkrafterna som kan bidra till att förändra deras energiförbrukningsbeteende.En noggrann litteraturöversikt genomförs för att samla information om praktiska och teoretiska fall globalt för att uppnå dessa mål. Efter litteraturöversikten har en semi-kvantitativ dataanalys identifierat och klassificerat HTR-energianvändare i Sverige genom att använda modelleringsprogramvara som Mental Modeler. En kvalitativ analys utfördes för att analysera HTR-grupperna, identifiera deras huvudsakliga hinder och potentiella drivkrafter och för att bättre förstå deras energibeteende. Från litteraturgenomgången framgick det att höginkomsttagare, låginkomsttagare och äldre är svåra att nå, och att det finns en forskningslucka vad gäller deras beteende, behov och hur man kan hantera deras utmaningar i energikonsumtionen. Resultaten visade att höga energipriser, subventioner, ekonomiska förhållanden och energiproduktion var viktiga drivkomponenter som inte kunde kontrolleras av enskilda energikonsumenter. Därför måste beslutsfattare genomföra politiska åtgärder som adresserar dessa grundorsaker, såsom investeringar i förnybara energikällor, ökad konkurrens på energimarknaden och erbjudande om riktade subventioner för energieffektiva produkter och tjänster. Dessutom kan politiska åtgärder som främjar ekonomisk tillväxt och stabilitet hjälpa till att förbättra energieffektiviteten genom att minska den ekonomiska belastningen på hushållen. Sammanfattningsvis betonar denna studiebehovet av omfattande energieffektivitetspolitik som riktar sig mot både efterfråge- och tillförselssidan av energiförbrukningen för att främja hållbar och ekonomiskt överkomlig energianvändning i hushållen, vilket är avgörande för att uppnå långsiktiga energi- och klimatmål.