När IFRS 3 gavs ut 2005 innebar detta att företag årligen skall pröva nedskrivningsbehovet enligt IAS 36 och överge den gamla avskrivningsmetoden. Detta innebar att företagsledare nu skulle bedöma huruvida det fanns ett nedskrivningsbehov för företagets goodwill, och bedömningen företagsledare skall utföra enligt IAS 36 medför subjektivitet och således även godtycke. Det subjektiva utrymmet kan användas av företagsledare för att manipulera resultatet opportunistiskt, något som kan påverkas av företagsledares löneincitamen, b.la. från aktier, och karaktärsdrag. Resultaten i tidigare forskning är inte enhetliga gällande sambandet mellan aktieinnehav hos verkställande direktörer och goodwillnedskrivning, samtidigt som könet ser ut att spelar roll då tidigare studier visar att kvinnor tenderar att använda mer konservativ redovisning och justerar resultatet i lägre omfattning. Studiens syfte är således att undersöka om vd:ns aktierelaterade löneincitament påverkar goodwillnedskrivning, samt huruvida vd:ns kön har en modererande effekt på sambandet. En kvantitativ metod tillämpas i studien, där data inhämtas manuellt från företags årsredovisningar och genom Refinitiv under perioden 2016–2021. Studiens resultat visar ett positivt samband mellan aktieinnehavet hos verkställande direktörer och goodwillnedskrivningar. Vidare påvisar resultatet i studien dessutom ett förstärkande positivt samband när vd:ns kön inkluderas som modererande variabel för storleken på goodwillnedskrivningen, däremot visar studien ett insignifikant resultat gällande beslutet att skriva ned goodwill när vd:ns kön inkluderas som modererande variabel. / When IFRS 3 was issued in 2005, this meant that companies must annually test the need for impairment according to IAS 36 and abandon the old depreciation method. This meant that company managers would now assess whether there was a need to write down the company's goodwill, and the assessment that company managers must perform according to IAS 36 entails subjectivity and thus also discretion. The subjective space can be used by company managers to manipulate the result opportunistically, something that can be influenced by company managers' salary incentives, i.a. from stocks, and character traits. The results in previous research are not uniform regarding the relationship between shareholdings of managing directors and goodwill write-downs, while gender appears to play a role as previous studies show that women tend to use more conservative accounting and adjust the results to a lesser extent. The purpose of the study is thus to investigate whether the CEO's share-related incentives affect goodwill impairment, and whether the CEO's gender has a moderating effect on the relationship. A quantitative method is applied in the study, where data is collected manually from companies' annual reports and through Refinitiv during the period 2016–2021. The results of the study show a positive relationship between the shareholding of CEOs and goodwill write-downs. Furthermore, the results in the study also demonstrate a reinforcing positive relationship when the CEO's gender is included as a moderating variable for the size of the goodwill write-down, in contrast, the study shows an insignificant result regarding the decision to write down goodwill when the CEO's gender is included as a moderating variable.

För att uppnå större harmonisering mellan länder och förenkla jämförelser mellan företag har ett antal internationella standarder för finansiell rapportering upprättats. Den senaste IFRS- standarden, IFRS 3, gavs ut år 2004 och infördes i Europa år 2005, vilket innebar att börsnoterade företag bland annat i Sverige skulle följa standarden när de upprättar sin koncernredovisning. I och med den nya standarden infördes nya regler för nedskrivning av goodwill som innebar att årliga avskrivningar ersattes med regelbundna tester för nedskrivning. Eftersom genomförande av nedskrivning i stor utsträckning är beroende av subjektiva bedömningar, uppstår möjligheten för företagsledningar att påverka den finansiella rapporteringen till sin egen fördel. Syftet i föreliggande studie är att utreda vilka faktorer som påverkar företagsledningen i sin bedömning vid nedskrivning av goodwill. Föreliggande studie har använt kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag i large cap på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq under perioden 2011-2014. Denna studies resultat har visat att det råder ett signifikant positivt samband mellan (1) byte av VD, (2) svaga resultat och nedskrivning av goodwill. Detta ger stöd till att det under vissa förhållanden finns incitament för företagsledningen att påverka redovisningen på ett sätt som inte nödvändigtvis avspeglar den verkliga finansiella situationen i företaget. Det är viktigt för företags intressenter och revisorer att ha kännedom om vilka incitament som kan föranleda påverkan av redovisningen. / In order to achieve greater harmonization between countries and facilitate comparisons between companies, a number of international financial reporting standards have been established. The recent IFRS standard, IFRS 3 was released in 2004 and was introduced in Europe in 2005, which meant that listed companies in Sweden would follow the standard when they prepare their consolidated accounts. With the new standard, new rules for the impairment of goodwill were introduced that replaced annual depreciation with regular testing for impairment. Since the implementation of the write-down is largely dependent on subjective judgments, the possibility arises that management manipulate financial reporting to their own advantage. The aim of the present study is to investigate the factors that influence the company management in assessing the impairment of goodwill. This study uses quantitative methods and has a deductive approach. The data collection is based on the annual reports of listed companies in the large cap on the OMX Nasdaq Stockholm Exchange during the period 2011-2014. The results in the study have shown that there is a significant positive relationship between (1) the replacement of the CEO, (2) weak earnings and impairment of goodwill. This supports that under certain conditions there is an incentive for management to manipulate accounting numbers in a way that does not necessarily reflect the real financial situation of the company. It is important for the company's stakeholders and auditors to have knowledge of what incentives can influence preparation of financial statements.

Bakgrund: Under 2020 drabbades hela världen av Covid-19, vilket påverkade världsekonomin negativt och satte företag i ekonomiska svårigheter. För att få bukt på dessa ekonomiska problem beslutades det i Sverige att företag skulle få möjlighet att söka korttidsstöd. Kortidsstödet skulle användas till att betala lönekostnader för anställdas minskade arbetstider. Korttidsstödet kom dock med vissa krav och om dessa inte uppfylldes behövde stödet betalas tillbaka, vilket benämns som återkrav. Eftersom Covid-19 innebar ekonomiska svårigheter för många företag, borde detta enligt tidigare forskning möjligen gett dem incitament att använda sig av Earnings Management (EM). EM är ett sätt att dölja sin sanna ekonomiska situation och innebär att chefer medvetet manipulerar företagets finansiella rapporter för att påverka resultat eller för att vilseleda intressenter. Accrual-Based Earnings Management (AEM), en typ av EM, innebär att resultatet manipuleras genom användandet av diskretionära periodiseringar (DP). Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur faktorer relaterade till Covid-19 påverkar användningen av Accrual-Based Earnings Management inom svenska aktiebolag efter Covid-19. Metod: Studien har en deduktiv ansats där hypoteser har härletts och processen för datainsamlingen har styrts utifrån den existerande teorin. Ett elektiskt angreppsätt med flera teorier har valts då studien har ett empiriskt fokus. För att förklara användningen av AEM vid en tidpunkt valdes en tvärsnittsdesign, där det empiriska materialet består av sekundärdata.  Resultat: Det finns inget signifikant samband mellan korttidsstöd och resultathöjande alternativt resultatsänkande AEM. Det finns inte heller något signifikant samband mellan återkrav och resultathöjande AEM.  Bidrag: Studien bidrar till komplettande forskning inom ett redan väletablerat ämne men under en annan tidsperiod och med andra faktorer. / Background: During 2020 the world was affected by Covid-19, which negatively impacted the world economy and put companies in financial difficulties. In order to overcome these financial problems, it was decided in Sweden that companies would be given the opportunity to apply for short-term support. The short-term support would be used to pay salary costs for employees' reduced working hours. However, the short-term support came with certain requirements and had to be paid back if these requirements were not fulfilled, which is referred to as “repayment”. Since Covid-19 meant financial difficulties for many companies, according to previous research, this should possibly incentivize them to use Earnings Management (EM). EM is a way to hide one's true financial situation and involves managers deliberately manipulating the company's financial reports to influence results or to mislead stakeholders. Accrual-Based Earnings Management (AEM), a type of EM, implies that the result is manipulated through the use of discretionary accruals. Purpose: The purpose of this study is to explain how factors related to Covid-19 affect the use of Accrual-Based Earnings Management within Swedish joint-stock companies after Covid-19.  Method: The study has a deductive approach where hypotheses have been derived and the process of data collection has been controlled based on the already existing theory. An eclectic approach with several theories has been chosen as the study has an empirical focus. To explain the use of AEM at one point, a cross-sectional design was chosen, where the empirical material consists of secondary data. Result: There is no significant relationship between short-term support and earnings-increasing or earnings-decreasing AEM. There is also no significant relationship between repayment and earnings-increasing AEM. Contribution: The study contributes to complementary research in an already well-established topic, but in a different time period and with different factors.

Intäktsredovisning är av stor vikt för företag och bedöms i de flesta fall vara en av de största bokföringsposterna. Olika redovisningsmetoder kan ge upphov till olika utfall vilket kan påverka de intressenter som företaget interagerar med. Sedan den 1 januari 2018 har en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning trätt i kraft - IFRS 15. Den nya standarden har utvecklats av IASB i ett led för att uppnå konvergens genom en enda uppsättning av redovisningsstandarder internationellt. För noterade företag inom EU är det obligatoriskt att upprätta koncernredovisning i enlighet med IFRS. Ur ett svenskt perspektiv kommer således noterade koncerner att påverkas av den nya intäktsstandarden. För moderbolagen i noterade koncerner blir utfallet samma eftersom dessa företag måste tillämpa regelverket RFR 2 för redovisning. RFR 2 följer IFRS, men med anpassning för ÅRL och dess upplysningskrav. För dotterbolagen i noterade koncerner finns dock möjlighet att välja mellan regelverken RFR 2 och K3 vid upprättande av den finansiella rapporteringen. K3 är utvecklat av BFN och följer enbart de upplysningskrav som följer av ÅRL. Syftet med studien är att redogöra för hur intäktsredovisningen och utfallen skiljer sig åt vid tillämpning av K3 och RFR 2. Vidare syftar studien till att undersöka hur de olika tillämpningarna påverkar nyckeltal, beskattning och utdelningsmöjligheter ur ett intressentperspektiv. För att uppnå syftet har tre typfall konstruerats som berör entreprenadavtal, tjänsteuppdrag och försäljning av varor. Typfallen har analyserats genom att tillämpa respektive regelverk avseende recognition av intäkter, nyckeltal, inkomstskatt och utdelningsmöjligheter med hjälp av en modifierad intressentmodell. Den metod som tillämpats för studien är en kvalitativ innehållsanalys av abduktiv karaktär. Typfallens utfall ger slutsatsen att recognition av intäkter möjliggörs vid ett tidigare stadie vid tillämpning av RFR 2 och den nya intäktsstandarden IFRS 15 avseende försäljning av varor. Vid entreprenadavtal ges dock en senareläggning av recognition i jämförelse med K3 och vid tjänsteuppdrag görs ingen åtskillnad mellan regelverken. Vår slutsats är vidare att dessa skillnader även ger effekt på både nyckeltal, inkomstskatt att betala och utdelningsmöjligheter. / Revenue recognition is of great importance to companies and is, in most cases, considered to be one of the largest accounting posts. Different accounting methods can give rise to different outcomes, which may affect the stakeholders that the company interacts with. Since January 1, 2018, a new accounting standard for revenue recognition is effective - IFRS 15. The new standard has been developed by the IASB as a step to achieve convergence through a single set of accounting standards internationally. For listed companies within the EU, it is mandatory to prepare consolidated accounts in accordance with IFRS. Thus, from a Swedish perspective, listed groups will be affected by the new revenue standard. For parent companies in listed groups, the outcome will be the same as these companies must apply the RFR 2 regulatory framework. RFR 2 complies with IFRS, but with adaptation for ÅRL and its disclosure requirements. However, for subsidiaries in listed groups there is the option to choose between the RFR 2 and K3 regulations when preparing the financial reporting. K3 is developed by BFN and only complies with the disclosure requirements that follow from ÅRL. The purpose of the study is to explain how the income statement and outcomes differ when applying K3 and RFR 2. Furthermore, the study aims at investigating how the various applications affect key performance indicators, taxation and dividend opportunities from an interest-rate perspective. To achieve this objective, three types of cases have been designed concerning contractual contracts, service assignments and sales of goods. The cases have been analyzed by applying the respective rules regarding recognition of revenues, key performance indicators, income tax and dividend opportunities using a modified stakeholder model. The method used for the study is a qualitative content analysis of abductive nature. The outcome of the cases gives rise to the conclusion that recognition of revenue is possible at an earlier stage when applying RFR 2 and the new revenue standard IFRS 15 regarding the sale of goods. However, in the case of a contractual contract, a retrenchment of recognition is given in comparison with K3 and in the case of service assignments, no distinction is made between the rules. Our conclusion is further that these differences also affect both key performance indicators, income tax to pay and dividend opportunities.