För att undersöka vad barn tror händer med ett äpple som fallit till marken har jag gjort kvalitativa intervjuer på två förskolor med sexton barn födda 2003. Jag genomförde även skriftliga och muntliga intervjuer med några pedagoger på förskolorna. Mitt syfte var att undersöka barns föreställningar om nedbrytningsprocessen och jämföra dessa mellan avdelningarna för att se om pedagogerna har påverkat barnens föreställningar genom sin inställning till att arbeta med nedbrytningsprocessen.   Intervjuerna visade att barnen inte har så utvecklade föreställningar om nedbrytning. De flesta tror att äpplet ruttnar och/eller blir helt uppätet av djur. Längre än så har de inte kommit i sitt tänkande. De vet inte hur äpplet ruttnar och det minsta djur de nämnde som äter äpplen var myror. Pedagogerna hade olika inställningar till att arbeta med nedbrytning i förskolorna men jag kan inte se att det har påverkat barnens svar. Inte heller kan jag se någon större skillnad på barnens föreställningar mellan de två förskolorna och dess avdelningar. / In order to find out what children believe happens to an apple that has fallen to the ground I have interviewed fifteen children born 2003 in two pre-schools. I have also interviewed some of the pedagogues in both pre-schools. My purpose was to find out the children’s conceptions about the decomposition process and compare them between the departments to see if the pedagogue’s had affected the children’s conceptions by their attitudes towards working with the decomposition process.   The interviews showed that the children don’t have such developed conceptions about the decomposition process. Most of them knows that the apple gets rotten or eaten up by animals. This is how far they have thought. They don’t know how apples get rotten and the smallest animal eating apples they mention were ants. The pedagogues had different concepts about working with the decomposition process in pre-schools but I can’t see that it has affected the children’s answers. Neither can I see any bigger different in the children’s ideas between the two pre-schools and their departments.

Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole – samt skolverksamhet hon bedrev. Huvudfrågan som ställs är hur pedagoger hjälper barnen till det svenska språket samt hur de ser på samarbetet med föräldrarna, hemifrån. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra utbildade förskollärare, som arbetar på mångkulturella förskolor inom Gävle kommun. Övergripande slutsats som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade förskolärarna anser att de mycket aktivt arbetar med barns svenskspråkliga utveckling, då det gäller barn med annan etnisk tillhörighet än den svenska, som uppvisar svårigheter inom detta. Detta synliggörs bland annat igenom bokläsning, nyttjandet av rim och ramsor, intresseväckande nyanserade samtal med barnen samt den fria leken i relation till socialt samspel. Förskollärarna bekräftar att en god svenskspråklig framgång gynnas av redan goda språkkunskaper i det besittande modersmålet, något som de uttrycker att de uppmuntrar både barnen och dess föräldrar att hålla kvar vid. De berättar om den idag avsaknade modersmålsundervisningens positiva respektive negativa aspekter samt hur de tycker att barnen gynnats av modersmålslärarnas arbete. Bland annat tycker förskollärarna att modersmålslärarens skulle ha haft en roll som tolk i den dagliga verksamheten, då de menar att barnen i stort sätt lär sig sitt modersmål i hemmet. Detta kan vidare synliggöras som ett omedvetet samarbete mellan pedagoger och föräldrar. Förskollärarna konstaterar dock att de inte ser ett så stort medvetet sammarbete med föräldrarna hemifrån, i ett syfte att främja barnens språkliga utveckling, som komplement till den dagliga verksamheten på förskolan, som de kanske skulle vilja. Förskollärarna uppfattar i viss mån att föräldrarna läser böcker för sina barn i hemmet, men har ingen egentlig uppfattning huruvida de sjunger tillsammans med sina barn. Dock påvisar förskollärarna att de ideligen uppmuntrar föräldrarna till detta. Resultatet av denna studie fastställer pedagogernas engagemang i barnens utvecklande av det svenska språket, såväl som modersmålet. / This study is based on an interest in how teachers within pre-schools work with children of other ethnical nationalities than Swedish. This to obtain a good development for the Swedish language, for the children how requires extra help. There is also given an insight on how the preschool-teachers perceive the parent’s participation in the children’s language development, for it is a reality that parents involvement sees very significant in how positive the children look upon their culture, their native language and their sense of forming an identity. Furthermore, the pedagogical perspective lapse from Vygotskij’s theory of development alongside with the thoughts of Maria Montessori about children’s early development and the work she constructed and led within pre-schools and schools. The main question asked is how the pre-school teachers help the children with their development of the Swedish language, and also how the view the collaboration with the parents, out of the homes. The analysis is based on qualitative interviews with four qualified pre-school teachers, who work in multicultural preschools within the county of Gävle. The overall conclusion which can be withdrawn from this study is that all of the asked pre-school teachers believe that they are very actively working with the children when it comes to learning the Swedish language, regarding those children who prove to have difficulty within this area. This is made visible, amongst other things, trough book reading, the different uses of rhymes, interest-awakening and nuanced conversations with the children and also independent playtime related to social interaction. The pre-school teachers confirm that good achievements in the Swedish language benefits by an already good language-knowledge for the native language, something they express that they encourage both the children as well as their parents to hold on to. They talk about the today absent home language instructions positive and negative aspects, and also their views on whether the children had benefit from the work of the home language teachers. Amongst other things, the pre-school teachers feel that the home language teacher should have had more of a translator’s role in the daily activities, since their believes are that the children pretty much learn their whole native language out of the homes. This can furthermore be made seen as an unconsciously collaboration between the preschool teachers and parents. The pre-school teachers however mean that they do not see much of a deliberate collaboration with the parents within the home, to serve as a purpose to help the child in its language development, as a complement to the daily activities in the pre-school, as much as they would like. The pre-school teachers apprehend to some extent that the parents read books with their children within the home, but have no real perception on whether they sing together with their children. However, he pre-school teachers highlight how they time and time again encourage the parents to do so. The result of this study states the pre-school teachers’ dedication in the children’s development of the Swedish language, as well as their native language.

Baksidestext Barnmisshandel är ett omfattande folkhälsoproblem med långsiktiga negativa konsekvenser för den enskilda individen och för samhället i stort. Förebyggande insatser kan vara livsavgörande för de utsatta barnen. Denna avhandlings övergripande syfte var att öka kunskapen om barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö samt att identifiera utmaningar i ett förebyggande perspektiv. Två områden har studerats: (1) Våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning (2) Förskolan som upptäckande och stödjande arena Gemensamt för inriktningarna är att barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning och barn i förskoleåldern utgör särskilt sårbara grupper, som löper ökad risk att fara illa i sin hemmiljö. De har också unik kontakt med professionella med möjlighet att upptäcka och agera vid oro. Avhandlingen bygger på fyra delstudier; en nationell kartläggning riktad till skolelever, en intervjustudie med föräldrar samt två förskolestudier. Resultaten från studierna diskuteras utifrån identifierade utmaningar i ett förebyggande perspektiv. Utmaningarna inkluderar emotionella hinder samt behov av ett mer nyanserat och proaktivt förhållningssätt för att kunna utveckla tidiga insatser till barn och föräldrar. / The aim with this thesis was to increase the knowledge about children at risk of maltreatment and to identify challenges in a preventive perspective. Two areas have been studied; Physical abuse of children with chronic conditions/disabilities and Detection and support within the pre-school environment.  Four data sets were used: a national survey of school children (I), an in-depth interview study with parents (II) and two pre-school studies (III, IV). I-II: Chronic conditions in children increase the risk for physical abuse, but vary with socio-economic circumstances. The highest risk for physical abuse was found among children with chronic conditions born outside Sweden. The subsequent study revealed direct risk factors related to parent and child (emotional demands in precarious situations), and indirect risk factors related to parent and professional (gradual shift in responsibility and emotionally closed environment) and social norms (taboo on talking about abuse). III-IV: Preschool staff suspected child maltreatment for two percent of the preschool children. In less than half of the cases, the parents were informed and a report to social services was made in a third of the cases. The most common reason for not making a report was that the staff believed that the pre-school had sufficient resources to help the child. In the subsequent study, preschool teachers’ concerns about the child’s home environment were explored in a broader perspective over a one year period. The study showed that concern for the children’s home situation related to increased concern for several aspects of children’s health and development, increased need of special support in preschool, insufficient contact with parents, and lower parental socioeconomic status. The results are discussed according to identified challenges in a preventive perspective. These include emotional obstacles for prevention and a need for a more nuanced and proactive professional approach to enable early support to children at risk of maltreatment and their parents.

Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer undersöka hur pedagogisk dokumentation kan fungera i praktiken, studien centreras kring hur tre olika förskollärare arbetar med och tänker kring pedagogisk dokumentation. Studien vill även ge inspiration och kunskap till andra lärarstudenter eller verksamma förskollärare till att själva starta ett sådant arbete, samt belysa problematik som kan förekomma. Det resultat som framkommer i undersökningen visar att det krävs mycket övning innan dokumentationsarbetet blir effektivt. Studien visar även att den pedagogiska dokumentationen främst är till för att utveckla verksamheten och att reflektion i någon form är avgörande för att dokumentationen ska bli pedagogisk. Undersökningen visar att man för att beakta ett etiskt tänkande kring barnen som dokumenteras bör ge barnen möjlighet att ge sitt samtycke till att bli dokumenterade samt att de får vara delaktiga i dokumentationsarbetet. Arbetet kan leda till att pedagoger skapar sig makt över barnen och bli ett led i en normaliseringsprocess, samt medföra att man bedömer barnen. Överlag har de intervjuade förskollärarna en positiv inställning till arbetet med pedagogisk dokumentation och menar att det inte finns något rätt eller fel, utan att var och en får hitta sitt sätt att arbeta. / The purpose of this study was to by interviewing three pre-school teachers; determine how they use pedagogical documentation and what their thoughts about it are. With this study I aim to give information and inspiration that helps other pre-school teachers and teacher students to start working with pedagogical documentation. The study also aims to visualize the problems that can occur during the process. The results from the survey show that it takes a lot of work for the documentation to become effective. The study also shows that the pedagogical documentation is foremost a tool for developing the daily operation of the work place and that reflection in some form is crucial. The survey shows that to take in to consideration the ethics about documenting children, the children should be asked for consent and be part of the documentation process. The documentation process could give the teachers a position of power over the children, become a step in a normalization process and lead to judgment of the children. Overall the interviewed pre-school teachers have a positive outlook on working with pedagogical documentation and mean that it is important that each pedagogue finds his own way.

The purpose of the study is to show the conditions there are by working with aesthetic expressions in pre-school and how these activities are implemented. Questions that we are going to discuss are: What are the conditions for working with aesthetics in pre-school? How is the work implemented when it comes to aesthetic expressions? Our ambition has been to study what conditions it takes to use aesthetic expressions in a way that is meaningful for the children and also show the conditions and alternative methods that are present in different schools. We have used a web survey to reach a result in the study. This web survey includes questions about the different aesthetic activities and has given us the answers to the questions above.   The result shows that there are different ways of working and different views at aesthetic expressions. Conclusions that can be shown from the result are that all of the educationalists have a positive attitude to work with creative activities. Furthermore, the educationalists express that a use of aesthetic expressions bring joy and harmony to the groups of children in pre-school. It is also shown that if a learning situation is going to appear, it requires that the environment is carefully planned and inspiring. However, one negative factor of work with aesthetic expressions is that it requires a lot of time to plan, and it also requires knowledge about how these activities can be implemented in pre-schools. This knowledge is in some cases deficient. / Syftet med studien är att synliggöra vilka förutsättningar det finns att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan samt hur dessa aktiviteter genomförs. Frågor som vi tar upp är: Hur ser förutsättningarna ut för att arbeta med estetik i förskolan? Hur genomförs arbetet kring estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att studera vilka förutsättningar det krävs för att använda sig av estetiska uttrycksformer på ett meningsfullt sätt för barnen samt synliggöra de förutsättningar och arbetssätt som förekommer i olika verksamheter. För att komma fram till ett resultat i studien har vi använt oss av en webbenkät som innefattar frågor kring de olika estetiska aktiviteterna, dessa frågor har sedan gett oss svar på ovanstående frågeställningar.   Resultatet visar att det finns olika arbetssätt samt synsätt på estetiska uttrycksformer. Några slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att samtliga pedagoger är positiva till att arbeta med skapande aktiviteter. Vidare uttrycker de att det skapas en glädje och harmoni i barngruppen under tillfällen då barnen använder sig av estetiska uttrycksformer. Det framkommer även att för att ett lärande skulle kunna äga rum krävs det att miljön är genomtänkt och inspirerande. Det som däremot kan ses som en negativ faktor i arbete med estetiska uttrycksformer är att det tar tid att planera. Dessutom krävs det kunskap kring hur det kan genomföras i verksamheten. Denna kunskap visar sig i vissa fall vara bristande.

Much of the everyday work of teachers in pre-schools, schools and youth centers is based on experience. This study is a qualitative interview study intended to make visible the experiences of pre-school teachers in situations when children are considered to be in need of special support. I have looked at pre-school teachers’ descriptions of the kinds of situations in which a child is estimated to be in need of special support, what teachers look for in a child to identify it as a child in need of special support in a specific situation, and how the teachers define special support.   Both this study and previous research show that children’s estimated need of support depends on the situation and context the child is in. The pre-school teachers in this study identify common situations where children are estimated to be in need of special support, namely: in interaction with others, in structured situations, during changes of activities and during free play. The study found that the pre-school teachers saw all children as requiring more or less support during certain periods of time. They didn’t identify a particular, generalizable group of “special needs” children that requires special support more frequently. The pre-school teachers in this study struggled to define special support, stating that the definition depends on the individual that is in need of support and the situation in which support is seen to be necessary. Two of three informants in this study said that if special support needs a definition, they consider it to be support from outside the pre-school, such as provision of competencies the pre-school teachers do not possess, or reorganization. / Många delar av lärarnas dagliga arbete och agerande på förskola, skola och fritidshem grundar sig i erfarenhet. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med syfte att göra förskollärares erfarenheter av situationer där barn bedöms vara i behov av särskilt stöd mer synliga. Jag har studerat förskollärares erfarenheter av vilka situationer barn bedöms vara i behov av särskilt stöd, vilka barn som är i behov av särskilt stöd i en specifik situation och på vilket sätt definierar förskollärarna vad som är särskilt stöd.   Både denna studie och tidigare forskning visar att barns bedömda behov av stöd beror på situationen och sammanhanget barnet är i. Förskollärarna i denna studie menar att vanliga situationer där barn bedöms vara i behov av någon form av stöd är i samspelet med andra, i strukturerade situationer, i skiftet mellan aktiviteter och i den fria leken. I studien framkommer att förskollärarna anser att barn kan vara i mer eller mindre behov av någon form av stöd under en längre eller kortare tid och de kan inte säga att det är någon generaliserbar grupp barn som oftare bedöms vara i behov av särskilt stöd. Det var svårt för förskollärarna i denna studie att definiera särskilt stöd, de menar att det beror på vilken individ som är i behov av stödet och i vilken situation stödet bedöms behövas. Två av tre informanter i denna studie uttrycker att om det särskilda stödet måste definieras handlar det om stöd utifrån i form av kompetens förskollärarna inte har, omorganisation eller liknande.

Abstract The aim is to find out the teachers´ different point of views regarding what and why it´s important to teach children about the human body and in what way educationists can teach this knowledge. Seven teachers are asked, through qualitative interviews, about their point of views on teaching the human body in pre-school. The teachers don`t seem to reflect upon the subject, which shows that a development of knowledge needs within the area. Fist of all the children´s spontaneous questions direct what the educationists talk about with the children. The most frequently mentioned questions are about the circulation of the blood and the digestion organs. The teachers think it´s important that the children get knowledge about the human body in order to get a better opinion of their own bodies and themselves. It´s also important because this is the basis of other kind of knowledge, for instance the knowledge about animals. / Sammanfattning Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers olika synsätt angående vad och varför det är viktigt att lära barnen om människokroppen, och på vilka sätt man kan förmedla denna kunskap. Sju pedagoger är genom kvalitativa intervjuer tillfrågade om deras synsätt på undervisning om människokroppen i förskolan. Pedagogerna verkar inte reflektera så mycket över ämnet, vilket tyder på att en kunskapsutveckling behövs inom området. Det är i första hand barnens spontana frågor som styr vad pedagogerna talar med barnen om. De organsystem som omnämns oftast och som anses viktigast att lära barnen är cirkulationssystemet och matspjälkningssystemet. Pedagogerna anser att det är viktigt att barnen får kunskap om människokroppen för ökad kroppsuppfattning och självuppfattning, men också att det ligger som grund för andra kunskaper, exempelvis om djur.

Vi lever i ett samhälle där det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet på grund av att allt mer av deras fritid ägnas åt tevetittande och dataspel. Detta gör att en dålig vana växer även bland de små barnen, som hellre vill sitta stilla än röra på sig. Utgångspunkten är vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det är roligt och spännande att vara ute. Syftet med studien är att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete på förskolegården. De tre forskningsfrågorna som besvaras är (1) Hur resonerar förskolepedagoger kring det pedagogiska arbetet med barns utelek på förskolegården? (2) Hur resonerar de kring utformningen av förskolegården i relation till det pedagogiska arbetet med barnens utelek? och (3) Hur resonerar de kring delaktighet vad gäller att utforma förskolans utegård? Studien har som utgångspunkt följande begrepp; utelek, förskolegårdens utformning och pedagogiskt arbete. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med pedagoger. Resultatet visade att förskolegårdarna i studien uppfyller barns "naturliga" behov som att träna sin kropp genom att springa, hoppa, leka samt samarbeta både i självbestämda och styrda aktiviteter. Pedagogernas intresse för utemiljöns utformning spelar stor roll för barns lek och utveckling. Studien bidrar till en inblick i vad utemiljöns utmaningar består i och hur dess utformning påverkar barns utelek och utveckling. / We live in a society where there is a lot of stress. Children experience on increasing level of stress that can be related to decreasing physical activity and to the fact that they spend more and more of their free time playing computer games or watching the television. This creates a bad habit among the young children, who rather sit down than move around. I assume it is important that the pre-school create such a habit for the children that they want to get outdoors and that outdoor play it is fun and exciting. The purpose of this study is to emphasize the pre-school teachers’ professional role for their pedagogical work in the pre-school playground. The three research questions answered are: (1) How do pre-school teachers’ reason about the educational work regarding children’s outdoor play in the pre-school playground? (2) How are pre-school teachers involved in the design of the pre-school playground in relation to the educational work with the children? And (3) what do they express related to their own participation in the design of the outdoor pre-school playground? The study sets out from the following concepts, children’s play, pre-school playground, outdoor activity and pedagogical work. The study is qualitative and based on interviews with pre-school teachers. The result showed that the pre-school playgrounds in this study, meet the children´s "natural" needs, where they can use their bodies in a natural way as, by running, jumping, playing and to cooperate, both in self-determined or controlled activities. Pre-school teachers’ interest in the outdoor environment design has contributed a great deal to children’s play and development. The study contributes to an insight into what the outdoor environment is about and how its design affects children's outdoor play and development.

Studiens syfte är att undersöka hur barnrättsperspektivet utifrån Barnkonventionen uppfattas i förskolan. Frågeställningarna bygger på Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollärarna att alla barn har samma rättigheter och lika värde? Hur uppfattar förskollärarna att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att utvecklas? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att komma till tals? Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har använts för att samla in empirin. Studiens resultat visar att förskolan i hög grad beaktade barnrättsperspektivet men att förskollärarna inte hade så hög kännedom om att barnrättsperspektivet hör hemma i Barnkonventionen. Skol-lagen och den reviderade läroplanen för förskolan hade implementerats på förskolorna och det framkom tydligt att förskollärarna kunde sin läroplan. Förskollärarna använde sig av medvetna strategier för att följa värdegrunden i förskolan. Det framkom att förskolan arbetade medvetet för att värna om barnens rättigheter och lika värde samt för att skapa möjligheter för varje barn att få komma till tals. Förskolans pedagoger arbetade med att lyssna på barnen och försökte ge dem in-flytande i verksamheten. Förskollärarna beskrev att det var en svår balansgång att tillgodose varje barns behov samtidigt som de i sin pedagogroll behövde ha hela barngruppen i åtanke. Studien visar att det relationella samspelet mellan barn-barn och mellan barn-vuxen är viktigt för att främja barnets utveckling. Förskollärarna i studien var väl medvetna om att deras förhållningssätt påverkade barnen och att det flexibla arbetssättet på förskolan är betydelsefullt för att möta barnen där de är samt fånga deras motivation. / The purpose of the study is to investigate how the Child Rights Perspective from the Children’s Convention is perceived in the pre-school. The research questions are built upon the four main articles of the Children’s Convention. How does the pre-school teachers perceive that every child’s same rights and equal value should be brought out? How does the pre-school teachers perceive that every decision concerning a child should be taken with the child’s best interest in mind? How does the pre-school teachers perceive every child’s right to develop? How does the pre-school teachers perceive every child’s right to be heard? The study is a qualitative study with a hermeneutic approach. The empirical data collection was performed in focus groups. The results show that the pre-school to a large extent takes the Child Rights Perspective into consideration. However, the pre-school teachers did in many cases not know that the Child Rights Perspective belongs in the Children’s Convention. The education act and the modified pre-school program had been implemented in all pre-schools in focus of the study and it was clear that the pre-school teachers knew the pre-school program well. The pre-school teachers used strategies to follow the basic values in the pre-school. The pre-schools further proved to work with the inten-tion to protect every child’s equal rights and same value as well as to give every child opportunities to be heard. Pedagogues of the pre-school worked with listening to the children and tried to give them influence in the pre-school operations. The pre-school teachers described that meeting the individual needs of every child in combination with having the entire children group in mind is hard to balance. The study further shows that the relational connections between the children and between the children and the adults are both important to nourish the development of the individual child. The pre-school teachers was well aware of that their approach affects the children and that the flexible way to operate in the pre-school is meaningful in terms of meeting the children where they are and to capture their motivation.

Syftet med min studie är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på sin roll att stimulera och utveckla barns språk. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare. Resultat av studien visar på att det utförs ett medvetet arbete för att utveckla och stimulera barns språk på förskolan. Detta görs främst genom att pedagogerna tar tillvara på de tillfällen och stunder som ges i vardagen. Därigenom stimuleras barnen till att själva använda sig av språket, och att de i förskolan omges av ett rikt och nyanserat språk både i tal och skrift. Genom att barnen möter vuxna som aktivt lyssnar och tar sig tid för barnet så ökar barnets lust att uttrycka sig. Resultatet visar också på att högläsning, rim, ramsor, sång och andra språk- och sånglekar används dagligen, för att på olika sätt utveckla barnets språk. För att barnet ska träna sig i att använda språket på ett mer nyanserat sätt, övar pedagogerna tillsammans med barnen på att berätta och återberätta utifrån böcker och upplevelser. Det handlar också om att utveckla ordförrådet och begreppsförståelsen hos barnet genom att hjälpa barnet att sätta ord på det som de upplever och gör. Språket utvecklas genom kommunikationen som uppstår i gruppen med barn och vuxna. Det sociala samspelet mellan individerna i gruppen är mycket betydelsefullt för språkutvecklingen. Därigenom stimuleras barnet till kommunikation som för dem är både meningsfull och viktig. Pedagogerna menar att det är barnens intresse och erfarenheter som ska vara utgångspunkten för utvecklandet av både tal- och skriftspråk.    Det kommer också till uttryck i min studie att det är viktigt att skapa en miljö som bidrar till att locka och möjliggöra samspel mellan barnen på förskolan. Pedagogerna ska dessutom erbjuda material som både intresserar och stimulerar barnets språk. Materialet bidrar också till att det finns saker att samtala om. Det viktiga är att barnen upplever det lustfyllt att använda sig av språket på olika sätt och att de med hjälp av språket kan förmedla sig med sin omgivning. / The purpose with this study is to point out how pre-school pedagogues look at their part to stimulate and enrich children language. The survey is based on qualitative interviews with five active pre-school pedagogues. The result of the study shows that an active and deliberate work is done to stimulate and enrich children’s language in pre-school. The pedagogue’s cherishes this work in everyday life at pre-school, thereby stimulating the children to use the language themselves. Secondly the children are indirectly stimulated in the overall pre-school environment by a rich and varied language in both spoken and written language. Children at pre-school communicate with engaged pre-school pedagogues that listen actively and thereby increase the children’s desire to express themselves. The results also show that loud reading, rime, jingles, sing and other language- and song games are used daily in different ways to enrich the children’s language. In order to train the child to use the language in a more varied way, pedagogues and children works together to tell and re-tell books and experiences. In many ways it’s about to enrich the children’s vocabulary by helping them to put words on things they do and experience. The language is evolving when children and pedagogues together communicate within the group. The social interaction between the individuals in the group is very important to evolve and enrich the language and thereby stimulating the child to communicate in a meaningful way. The pedagogues mean that the children’s interests and experiences are the foundation to enrich and evolve a rich spoken- and written language. The study also shows that it is of high importance to create an environment that encourages collaboration between children in pre-school. The pedagogues should also provide material that stimulates and increases children’s interest to learn the language. The material also contributes to subjects to talk about. It’s absolutely vital that children experience language as a fun and great resource to use when communicating and interacting with their surroundings.