Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar sitt deltagande i barnens lek för att stödja barnens utveckling samt att synliggöra barns uppfattningar om förskollärares deltagande i deras lek. Studien grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 9 förskollärare samt gruppintervjuer med 10 barn. Utifrån barns perspektiv och barnperspektiv analyserades empirin som i sin tur bildade tre huvudkategorier samt åtta underkategorier som beskriver hur förskollärare och barn uppfattar vuxnas deltagande i leken. Resultatet visar att barnen har olika uppfattningar om vuxnas deltagande i leken där vissa barn tycker om att leka med de vuxna medan andra föredrar att leka själv med en kompis. Förskollärarna hade en gemensam syn på att deras deltagande i leken är betydelsefull för att stödja barns utveckling. Slutsatsen visar att förskollärarna har en pedagogisk syn på lek medan barnen verkar leka mestadels för att det är roligt.

Detta arbete handlar om ämnet informations- och kommunikationsteknik (IKT) i förskolans verksamhet. Styrdokumenten har nyligen reviderats och arbetet med det digitala i förskolan har förtydligats. Det är av största vikt att alla som arbetar i förskola utvecklar sin förståelse och kunskap av digitalisering, för att kunna se vilka möjligheter och utmaningar det innebär. Syftet med denna studie var att undersöka hur kunskapen kring IKT ser ut i förskolan utifrån förskollärares perspektiv. För att undersöka detta har data samlats in med hjälp av en webbenkät där 41 förskollärare deltog. Resultatet visar att förskollärare är positiva till att arbeta med IKT men de upplever att det finns en tvivelaktig och kritisk syn på IKT som ämne. Förskollärarna redogör för vilka möjligheter de ser med IKT och hur de kan bidra till att barn utvecklar digital kompetens. Samtidigt vittnar de om en brist på kunskap hos kollegor samt avsaknad av engagemang från ledning och kommun. Studien synliggör att förskollärare förväntar sig att styrdokumentens nya riktlinjer kommer att ge stöd och motivation att arbeta med IKT. Slutligen diskuteras vilka förutsättningar förskollärare behöver för att följa sitt uppdrag och för att kunna integrera IKT i undervisningen.

I samhället värderas extroverta egenskaper högre än de typiska introverta dragen och är något som tidigt ifrågasätts i förskolan och skolan. Detta kan bero på en okunskap hos personalen, att man har attityden och synen av att det extroverta är strävansvärt eftersom skolan speglar samhällets norm. Syftet med studien var att undersöka förskollärares pedagogiska bemötande av och kunskap om introverta barn. Vi har utgått ifrån relationen mellan Vygotskijs sociokulturella teori och Gardners teori om multipla intelligenser i vår analys. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade 11 förskollärare inom Gävleborgs län. Vi använde oss av en tematisk analys för att analysera resultatet. Resultatet visar att det finns en avsaknad av formell kunskap om ämnet men att samtliga deltagande respondenter uppvisat reell (erfarenhetsbaserad) kunskap om ämnet. Vi kunde utöver det se en koppling mellan våra två forskningsfrågor och resultatet, att förskollärarnas pedagogiska bemötande var kopplat till deras kunskap om ämnet oavsett om det var en formell kunskap eller en personlig förståelse för begreppet introvert. / In society, extrovert qualities are valued higher than the typical introvert traits and are something that is questioned early in preschool and school. This may be due to an ignorance on the part of the staff, that you have the attitude and view that the extrovert is worth striving for, because the school reflects society's norm. The purpose of the study was to investigate preschool teacher's pedagogical approach and knowledge about introverted children. We have started from the complimentary relationship between Vygotsky's sociocultural theory and Gardner's theory of multi-intelligence in our analysis. We conducted a qualitative study where we interviewed 11 preschool teachers in Gävleborg County. We used a thematic analysis to analyze the results. The results show that there is a lack of formal knowledge about the subject, but that all participating respondents have demonstrated real (experience-based) knowledge about the subject. We could see a connection between our two research questions and the result, that the preschool teachers' approach was linked to their knowledge of the subject, regardless of whether it was a formal knowledge or a personal understanding of the concept of being introvert.

The purpose of this study is to shed light on how preschool teachers’ reason about the preschool curriculum goal (Skolverket, 2018, s.14) “to give each child the possibility to develop an understanding of […] how people, nature, society affect each other”, and how they work with this curriculum goal. To take part in the preschool teachers' descriptions, semi-structured interviews were conducted with five preschool teachers. The results showed that the concepts of people, nature and society can be described in different ways, but that the preschool teachers´ see the connection between them. Some of the preschool teachers considered it challenging to work with the curriculum goal, while others could describe more concretely how they work with the goal. In regards to the curriculum goal the preschool teachers´ described it with the concept of sustainable development. The conclusion is that the curriculum goal is considered large and difficult, but that the preschool teachers´ still work with it through various activities. / Syftet med den här studien är att belysa hur förskollärare resonerar kring förskolans läroplansmål (Skolverket, 2018, s.14) ”att ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för […] hur människor, natur och samhälle påverkar varandra”, samt hur de arbetar med detta läroplansmål. För att ta del av förskollärarnas beskrivningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem förskollärare. Resultatet visar att begreppen människa, natur och samhälle kan beskrivas på olika sätt men att förskollärarna ser sambandet mellan dem. Några av förskollärarna ansåg att det var utmanande att arbeta med läroplansmålet medan andra kunde beskriva mer konkret hur de arbetar med målet. Förskollärarna kopplade även ihop läroplansmålet med konceptet hållbar utveckling. Slutsatsen var att läroplansmålet anses stort och svårt men att förskollärarna ändå arbetar med det genom olika aktiviteter.

Sveriges förskolor är idag präglade av många olika språk vilket har gjort att förskollärare har fått ett bredare ansvar när det handlar om barns språkutveckling. Forskning visar på att det är av fördel och viktigt att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utöva sitt eget språk i verksamheten, då det i sin tur leder till att barnet kan utveckla och förstå det svenska språket snabbare och lättare. Min studie syftar till att få ökad kunskap om hur förskollärare som arbetar inom förskolan arbetar inkluderande i miljö och i den dagliga verksamheten med fokus på modersmål. Hur de gör för att synliggöra olika språk i verksamheten och vad för pedagogiska artefakter de använder som en stöttning i kommunikation eller bara som en stöttning för barn med annat modersmål än svenska. Det sociokulturella perspektivet är en utgångspunkt i min studie då lärande sker i sociala sammanhang och språket är ett viktigt verktyg för alla människor. För att få in mycket breda och många svar som möjligt har gjort en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning där förskollärare har fått möjlighet att delta. Studiens resultat visar att artefakter så som tecken som stöd och bildstöd är två vanliga och betydande redskap att använda sig av som komplement i barns utveckling och lärande. / Sweden’s preschools today are characterized by many different languages, which has means that preeschool teachers have been given a broader responsibility when it comes to children’s language development. Research shows that it is beneficial and important that children with a mother tounge other than swedish should have the opportunity to practice their own language in the activity, as this in turn leads to the child being able to develop and understand the swedish language faster and easier. My study aims to get more knowledge about how educators who work in pre-school works inclusievly in the environment and daily activites with a focus on mother tongue. How they do to make different languages visible in the preschool and what pedagogical artifacts they use as a support in communication or just as a support for children with a mother tongue other than swedish. The socio-cultural perspective is a starting point in my study as learning takes place in social contexts and language is an important tool for all people. In order to get as broad and as many answers as possible, I have conducted a quantitative study in the form of a questionnaire survey which preschool teachers have been given the opportunity to participate. The results of the study shows that artifacts such as signs as a support and picture-support are two imporant and significant tools to use as a complement in children’s development and learning.

The aim of the study is to increase knowledge about how preschool teachers' different ways of communicating about scientific phenomena provide different conditions for children to create meaning from the content of the experiment. The study is part of a theoretical framework based on phenomenography and the sociocultural perspective. The data collection was carried out through qualitative observation, three observation sessions were carried out. On each occasion, a preschool teacher and three children aged 4-5 years participated. Altogether, nine children and three preschool teachers participated in the study. The data collection was carried out on a planned experiment focusing on the learningobject, gas and how it is formed. The results showed that the use of science and everyday concepts varied between preschool teachers, it also emerged that children's previous everyday experiences played an important role in their meaning-making of the science phenomenon. The results showed that the children experienced the material as well as the activity with their senses, linked to previous experiences. The results of the study also showed a change in the learningobject during the activity, the original learningobject branched out from all the experiments to new learningobjects based on the children's curiosity and interest. The conclusion from the study conducted is that the preschool teacher's choice of language use can affect children's ability to create the intended learning object. Another conclusion is that children's past experiences play a major and important role in their sense-making of new chemical phenomena.

This study explored the interplay between early learning and development standards (ELDS) and emergent bilingual learners (EBLs) in PreK classrooms in Boston, Massachusetts. The study explored how preschool teachers and policy experts understand ELDS, and how teachers integrate ELDS with their practice generally, and specifically with regard to EBLs. To do so, it sought to understand the ways in which EBLs are positioned in Massachusetts’ ELDS; how ELDS are understood, perceived, and enacted in general education, sheltered English immersion (SEI), and dual language PreK classrooms; and how state and district level education policy experts perceive the relationships between Massachusetts language policy, ELDS, and the needs of young EBLs. The study contextualized ELDS within a sociocultural framework in order to provide an understanding of the role of standards in the early education of EBLs. Employing qualitative interviews and a review of ELDS documents, the study was situated within the context of the Massachusetts 2002 Question 2 legislation, which banned bilingual education and instead instituted SEI classrooms. The researcher found that Vygotsky and Rogoff’s sociocultural theories of learning were helpful in framing understandings of ELDS in their development and in practice. Using this lens allowed for depth in understanding the power dynamics in the development of ELDS, including reflecting on the dominant benchmarks considered in the writing of standards. As part of a systemic approach to educational equity, ELDS should be carefully reviewed within the context of a Eurocentric orientation in order to influence their nature. Using a sociocultural theoretical lens also allowed for depth in understanding ELDS implementation, including how children’s native languages and cultures are impacted by perceptions of EBL ability and achievement. The study offers suggestions including: reviewing and consolidating standards; changes to education and professional development (pre-service and in-service); policy changes in entry procedures for EBLs; more nuanced understandings of the inherent biases that undergird serving this population equitably; a heteroglossic view of dual language assessments; increasing workforce diversity; supporting paraprofessionals; improved communication with families; increased monitoring and feedback of ELDS; reconciling state and district early childhood work expectations; and an increased policy focus on EBLs.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers’ views from both the Philippines and Sweden differ based on their own experiences and approaches in relation to the children’s involvement in their everyday life at the preschool. This research sheds light on what strategies and pedagogical approaches the preschool teachers have to involve the children to participate. Moreover, this research will look at and compare what the preschool teachers see as challenges or hindrances in giving children the chance to influence. Qualitative video and personal interviews with five preschool teachers have been conducted from five different preschools in total, two in Sweden and three in the Philippines. The results show that all teachers want to involve the children and give them influence. However, the Swedish preschool teachers put more emphasis on this. It is obvious from the results that the Swedish children are given more influence than the Filipino children. In my analysis I investigate the reasons for this; that might not only be because of a different mindset of the preschool teachers but also structural differences such as a different curriculum, different daily routines, the number of pedagogues per child and the impact of group size.

The purpose of the study was to examine preschool teacher’s view of how theguidelines about physical activity in the Swedish curriculum is used in the preschool. Qualitative interviews were used as method and six preschool teacherswith different experience in preschool participated. The interviews where analysed by a qualitative content analysis. The findings show that the preschoolteachers are thinking that they have good conditions to be able to teach thechildren about physical activity. With good conditions they mean that the preschool have a good playground to play in with challenges, close to the woodsand to other preschools. The preschool teachers also thought they had goodconditions because they had some education in physical activity during theirtime as teachers. The findings also show that the guidelines in the curriculumis hard to interpret, they are wide guidelines so they need to be put in to smallerpieces. The preschool teachers also thought that the guidelines were withoutbackground information and which makes them hard to apply in the preschooleducation. The preschool teachers also agreed that they need to be a responsiveteacher to encourage the children to physical activity. The results also show usthat the preschool teachers need more knowledge about how to include children with different disability in the physical activities. / Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på hur de rörelsemålsom finns i förskolans läroplan implementeras i förskolans verksamhet.Kvalitativa intervjuer valdes som datainsamlingsmetod och sex förskolläraremed varierande yrkeserfarenhet deltog i studien. Intervjuerna analyseradesgenom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att förskollärarna uppgeratt de har bra förutsättningar för att kunna undervisa kring ämnet fysiskaktivitet. Med bra förutsättningar menar de att förskolan har stora utegårdarmed möjlighet till fysisk utmaning och har nära till skog, andra förskolor,lekparker och idrottshallar. Förskollärarna ansåg också att de har braförutsättningar för att de fått en del kompetensutveckling i ämnet. Resultatetvisar också på att de rörelsemål som finns i förskolans läroplan kan tolkas påolika sätt, att de upplevs som ganska stora och kräver att de bryts ner i mindredelar. Förskollärarna ansåg även att rörelsemålen beskrivs utan vidarebakgrund vilket gör dem svårtolkade. Förskollärarna är också överens om attde behöver vara närvarande, lyhörda och delaktiga i aktiviteterna för attuppmuntra barnen till rörelse och fysisk aktivitet. Resultatet visar även attförskollärarna önskar mer kunskap i ämnet fysisk aktivitet och rörelse. Deönskar även mer kunskap i hur de kan inkludera alla barn i aktiviteterna, främsthur de ska kunna anpassa verksamheten så att barn med funktionsvariationerhar samma möjlighet till fysiska aktiviteter som andra barn.

No description available.