• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 230
  • 93
  • 12
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 359
  • 359
  • 140
  • 93
  • 89
  • 87
  • 73
  • 71
  • 71
  • 68
  • 66
  • 60
  • 58
  • 55
  • 51
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
181

”Jag känner ju att jag räcker inte till liksom” : En kvalitativ undersökning om förskollärares upplevelser av att kunna tillgodose varje enskilt barns behov / “I feel like I’m not good enough" : A qualitative study of preschool teachers’ experiences of being able to meet each individual child’s needs

Salomonsson, Ida, Josefin, Karlsson January 2022 (has links)
Undersökningens syfte är att synliggöra förskollärares upplevelser gällande att kunna tillgodose varje enskilt barns behov i förskolan samt att problematisera de faktorer som påverkar huruvida förskollärare kan tillgodose dessa. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex olika förskollärare där fokuset var att synliggöra aktörernas upplevelser och vad som ansågs var viktigt  för att kunna tillgodose varje enskilt barns behov. Eftersom de pedagogiska relationerna mellan förskollärare och barn är centrala när det gäller förskollärares arbete med barnens behov, inramas studien teoretiskt med den relationella pedagogiken. Studien bygger på en kvalitativ ansats och analysen följde en abduktiv logik där datamaterialet analyserades på ett systematiskt sätt utifrån det teoretiska ramverket. Det resultat som presenteras i studien synliggör förskollärares syn på begreppet “varje enskilt barns behov” samt de faktorer studiedeltagarana anser ligger till grund för och skapar förutsättningar  för att de ska kunna tillgodose varje enskilt barns behov. Den påverkansfaktor som de förskollärare som intervjuats främst syftade på som en bidragande orsak var personalbristen, både sjukfrånvaro samt förskolans grundbemanning. Detta kan ibland upplevas leda till tidsbrist som i sin tur gör det svårt att skapa och upprätthålla relationer till vart och ett av barnen och därmed också påverka i vilken utsträckning varje enskilt barns behov kan tillgodoses. Att inte kunna bidra till varken relationsskapandet eller att tillgodose varje enskilt barns behov i önskad omfattning framställs av de förskollärare som intervjuats som påfrestande och upplevs som ett misslyckande.
182

When the mission of culture and diversity is put in the preschool teacher’s lap : A study of how preschool teachers work with intercultural issues in Swedish Preschools.

Nordén, Sofia, Saarnak, Lisa January 2016 (has links)
The aim of the research presented in this paper is to expand current understandings of how preschool teachers in Sweden work with and talk about intercultural issues in preschool, and how they interpret the curriculum working with respect to issues of cultural diversity. The study is based on data from two semi-structured focus groups with preschool teachers from preschools where the majority of the children were foreign born or were first generation Swedes. Transcriptions from these focus groups were subjected to content analyses based on a norm critical perspective. Our results showed that the preschool teachers had difficulty distinguishing the terms multicultural and intercultural. However, based on the way the teachers discussed their approaches to engaging with actual and hypothetical cultural dilemmas it was evident that the teachers had competence in the intercultural area and worked with an intercultural pedagogy but without reflecting about it.  While our study showed that teachers believe that they need more formal training in intercultural pedagogy, it also highlighted the fact that teachers develop legitimate competencies in these areas on their own. These ”learning-by-doing” competencies are valuable as well and should be accounted for as the preschool teacher training sector works to develop training methods for preschool teaches in intercultural education. A lot of things are left for the preschool teacher to handle and interpret by themselves.  The curriculum is an example for one of these tools that a lot of teachers have a hard time interpreting. Our results showed that the goals in the curriculum within the aspect of intercultural issues and diversity is contradictory and hard to understand.
183

Bland byggtjejer och småbarn : -       En genusstudie om pedagogers förhållningssätt och normer i förskolan

Strömqvist, Elin, Rebeccah, Eriksson January 2016 (has links)
I denna studie har vi undersökt fyra förskolepedagogers förhållningssätt, normer och tankar kring genus samt om deras uppfattning stämmer överens med deras agerande i den praktiska verksamheten. Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur genusmedvetenheten kan se ut på förskolan idag samt att ta reda på om alla barn ges samma förutsättningar i vår studerade leksituation; bygg och konstruktionsleken. En framträdande frågeställning har varit att få fatt vilka normer som råder bland pedagogerna och hur de tar sig uttryck i verksamheten. Som teoretisk ansats har vi använt oss utav feministisk poststrukturalism och data har vi samlat in genom observationer av verksamheten samt intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar på att det finns en motsättning mellan pedagogernas egna uppfattningar om sitt förhållningssätt och deras agerande i det praktiska arbetet. I resultatet framkom även att pedagogerna såg sig själva som genusneutrala, trots detta framträdde en viss könstraditionell syn på föreställningen kring barns agerande och fysiska uttryck. Gällande alla barns likvärdiga förutsättningar visar ett av våra huvudresultat på en tydlig diskriminering gentemot de yngsta barnen på förskolan. / In this study, we have investigated four preschool teachers attitudes, norms and own ideas about gender and if their perceptions match their behaviour in practical operations. The purpose of this study was to gain more knowledge about how gender-awareness can appear at Swedish preschools today and to find out if all preschool children are given the same opportunities in our studied play situation, building and construction-play. A prominent issue has been to get hold of which norms that is manifested among the preschool teachers and how they appear. We have used feminist post-structuralism as a theoretical approach and the data were collected through observations of preschool activities and interviews with the preschool teachers. The results tell us that there exists a contradiction between the preschool teachers own perceptions about their attitudes and their behavior in the practical work. The results also revealed that the preschool teachers perceived themselves as gender neutral, nevertheless they appeared a certain gender traditional view of performance on children's behavior and physical expression. One of our main results revealed a clear discrimination against the youngest children at the preschool, which means that all children doesn’t get equal opportunities to play at the preschool.
184

A case study on the implementation of the project approach in two kindergartens in Hong Kong

Ho, Pui-man, Queenie., 何佩雯. January 2005 (has links)
published_or_final_version / abstract / Education / Master / Master of Education
185

A comparison between alternative and conventional assessments to assess young children's learning: teachers'perspectives

Wong, Wing-kei, Vicky., 黃穎琪. January 2005 (has links)
published_or_final_version / abstract / Education / Master / Master of Education
186

Constructing gender in Hong Kong kindergartens

Chen, Siu-ling, Eve, 陳少玲 January 2006 (has links)
published_or_final_version / abstract / Education / Doctoral / Doctor of Philosophy
187

Medie- informationskunnighet (MIK) i förskolan : En fenomenologisk undersökning om förskollärares uppfattningar, kompetenser och förutsättningar att införa medie- informationskunnigheten (MIK) i förskolan.

Erdtman, Paramaporn January 2016 (has links)
Abstract Title: Media and Information Literacy (MIL) in kindergarten: A phenomenological study of preschool teachers' perceptions, competencies and preconditions for the introduction of media information literacy (MIL) in preschool. Author: Paramaporn Erdtman Instructor: Janne Kontio Autumn Term 2016 Various studies have shown that there has been a great increase in the use of digital media for children of all ages, especially children of preschool age. A need for skills and knowledge in how we as educators should be able to help children manage digital media and information has become essential. In 2011, UNESCO presented the concept of media information literacy or MIL, which is a collective concept of media literacy and information literacy in a network society. According to state media council, MIL is a tool to enhance understanding and critical abilities and to manage the problems that will arise in everyday media. Such skills are essential in order for children to be able to exercise both their rights and their responsibilities in a democratic society. The purpose of this study is to examine the different conditions that exist amongst pre-school teachers which will help in introducing media - information literacy in the preschool context. The study is based on a quantitative method, i.e. survey and qualitative interviews. The study is aimed toward preschool teachers who have worked with digital tools in preschool. The result shows that there are positive opportunities for working with MIL in preschool. Preschool teachers have some understanding of the concepts of media and information literacy are about. Preschool teachers consider themselves to have the most of the important skills in order to bring MIL into the preschool. The result also indicates that children need more opportunities to create and communicate in intercultural dialogues and critical discussions with the help of digital media. Early childhood educators approach to children's use of digital media and information is a prerequisite to MIL's implementation in preschool. Early childhood educators are in favor of working with MIL's main points which they have already implemented in the preschool.
188

Vem är ett blygt barn? : En kvalitativ studie om förskolepedagogers uppfattningar av blyga barn i förskolan / Who is a shy child? : A qualitative study of preschool teachers´ perceptions of shy children in preschool

Koski, Melina January 2016 (has links)
The purpose of this study is to investigate the significance of preschool teachers´ view of shy children in preschool, based on their perceptions and related attitudes and support for shy children in daily activities. This study is based on a qualitative hermeneutical methodological approach, where the empirical material is gathered from four focus group discussions with groups from four different preschools. There were three preschool teachers´ participating in each group. The theoretical framework consists of symbolic interactionism put together with a relational perspective, which guides the interpretation of the empirical material. The results of this study show that shyness is complex and difficult to interpret. It is a social phenomenon where perceptions, attitudes and also applied support are interlinked.Shyness in children can be perceived based on this and with regard to a subjective dimension, but where the subjective understanding of shyness is also affected by the views of others. Fundamental is the preschool teachers' awareness and sensitivity to these children in the daily activities. In order to build lasting and secure relationships in the group of children it is required to understand the entire environment. Therefore, an important conclusion is that shyness in children in preschool only can be understood by looking at the children’s social environment rather than focusing at the behavior of each individual child.
189

Flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om tio förskollärares arbetssätt gällande flerspråkighet i förskolan

Jonsson, Maria, Kastrati, Valerina January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger (förskollärare) tar tillvara på flerspråkigheten i förskolan. Hur inkluderar pedagoger flerspråkiga barn med annat modersmål än svenska i förskolan samt hur stimulerar pedagoger flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som tio utbildade förskollärare deltog i. Det resultat vi kom fram till utifrån våra intervjuer var att pedagogerna arbetar språkutvecklande och uppmärksammar flerspråkigheten som finns i barngrupperna. Pedagogerna anser att flerspråkigheten i förskolan är viktig att uppmärksamma då alla barn ska inkluderas i verksamheten. Pedagogerna anser att modersmålet är en del av barnens identitet, därav betonade de hur viktigt det är att barnen får med sig sitt modersmål redan från förskoleålder. Bristen på kunskap kring barnens olika språk har gjort det till en utmaning att stimulera barnens modersmål, därför betonar pedagogerna även hur viktigt det är att inkludera vårdnadshavarna i verksamheten för att stötta barnens språkutveckling. / The aim of this study focuses on how preschool teachers take advantage of multilingualism in preschool. How do preschool teachers include multilingual children with mother tongue other than Swedish in preschool? How do preschool teachers stimulate the language development of multilingual children in preschool? In order to get answers to our questions we used qualitative interviews in which ten educated preschool teacher participated. The preschool teachers highlighted the importance of including multilingualism in order for all the children to feel included.  The preschool teachers believe that the mother tongue is a part of the children’s identity. Therefore, the preschool teachers mention that the children should have their mother tongue from preschool age. The lack of knowledge about the children's different languages ​​has made it a challenge to stimulate the children's mother tongue. Therefore, the preschool teachers also emphasize how important it is to include guardians in the preschool activity to support the children's language development.
190

Bokens betydelse för de yngsta barnens språkutveckling : En kvalitativ studie med fem förskollärare / The significance of the book for the language development of the youngest children : A qualitative study with five preschool teachers

Vilhelmsson, Frida January 2019 (has links)
The purpose of this study is to find out why and how preschool teachers work with books to promote the youngest children´s languge development, which in my study aims at preschool teachers who are active with children between one and three years old. Based on semi-structured interviews, five preschool teachers from four different preschool in one municipality have been interviwed. The study´s results show that the preschool teachers saw an opportunity with the book in the education in order to be able to connect with other subject areas while promoting languge development, they also saw the book as a way to highlight the importance of recovery for the children. Furthermore, the significance of the environment and the variation of activities that preschool teachers use from the work with books also emerged. For the languge developmennt of the youngest children, the body´s importance for the languge and communication is lifted, and the importance of a conscious and present educator. In order to promote each child´s learning and development, it requries that the educator finds ways and, for example, uses concrete material in the work with the youngest children to create understanding and conditions for learning and development. / Syftet med denna undersökning är att ta reda på varför och hur förskollärare arbetar med böcker för att främja de yngsta barnens språkutveckling, vilket i min undersökning då syftar till förskollärare som är verksamma med barn mellan ett och tre år. Utifrån semistrukturerade intervjuer intervjuades fem förskollärare från fyra olika förskolor i en kommun. Undersökningens resultat visar att förskollärarna såg en möjlighet med boken i förskolans undervisning för att kunna koppla till andra ämnesområden samtidigt som man främjar språkutvecklingen. De såg även boken som en väg till att belysa vikten av återhämtning för barnen. Vidare framkom även miljöns betydelse och variationen av aktiviteter som förskollärarna använder sig av utifrån arbetet med böcker. För de yngsta barnens språkutveckling lyftes kroppens betydelse för språket och kommunikationen samt betydelsen av en medveten och närvarande pedagog. För att främja varje barns lärande och utveckling kräver det att pedagogen hittar vägar och exempelvis använder sig av konkret material i arbetet med de yngsta barnen för att skapa förståelse och förutsättningar till lärande och utveckling.

Page generated in 0.0882 seconds