The purpose of my study is to gain a wider and broader knowledge of the importance of the play for children's learning and development based on what the preschool teachers believe about this and how they perceive their own role in children's play to promote learning and development. My two questions are: What importance do the preschool teachers think that play has for children's learning and development? and How do the preschool teachers consider their own role in promoting learning and development threw the childrens play? Since this is a qualitative study, I have used a qualitative research method that involves qualitative research interviews as a data collection method, since my research is based on interviews with six preschool teachers working at the preschool. I have tried to answer my questions by analyzing the results of the interviews with the preschool teachers, using three didactic questions: what, how and why. I have also used some of the central concepts taken from the study’s theoretical frameworks, that is Vygotskij´s sociocultural perspective, as analytical tools in my analysis. These analytical tools are interactions and communication, mediation, the proximal development zone and support. The result of the study shows that the preschool teachers emphasize the importance of the children playing since it has a central importance for children's learning and development as it awakens their imagination, interest and creativity and stimulates many of their senses. Through the game, children learn to communicate and interact with others, and they learn a great deal of other things. But in order to be able to learn and develop in the game, the children must be offered the right conditions in terms of time, material, the right environment and freedom. This is where the preschool teachers role comes in. It is the preschool teachers' responsibility that children get the right conditions to play. The preschool teachers can also support through their presence and their commitment.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om idén att alla barn har rätt till utbildning och deras tankar om det. Forskningsfrågorna är följande: Hur beskriver förskollärare barns rätt till utbildning? Vilka aspekter anser förskollärare finns som påverkar barns rätt till utbildning? Studien är genomförd med två fokusgrupper med 2 respektive 3 legitimerade förskollärare i varje grupp. Dessa förskollärare är verksamma inom samma kommun. Urvalet av deltagare gjordes utifrån ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval. Studien har utgått från ett postmodernt perspektiv. Resultatet visar att förskollärare anser att utbildning sker under hela dagen i förskolans verksamhet samt att förskolan endast ska fungera som ett komplement till hemmet. Förskollärarna visar även på en osäkerhet kring barnkonventionen som träder i kraft som svensk lag och hur detta kommer påverka förskolans verksamhet. Förskollärarna beskrev barns rätt till utbildning som att det kan ske genom förskollärarledda aktiviteter eller utifrån barnens initiativ. Förskollärarna beskrev lek, omsorg och trygghet som de viktigaste aspekterna som påverkar barns rätt till utbildning.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2018-11-26T10:55:11Z No. of bitstreams: 1 Priscilla Giatti de Lucca.pdf: 1374374 bytes, checksum: 065dc110460f13741f07fb707bed0f91 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-11-26T10:55:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Priscilla Giatti de Lucca.pdf: 1374374 bytes, checksum: 065dc110460f13741f07fb707bed0f91 (MD5) Previous issue date: 2018-10-01 / This study aimed to investigate ways of minimising the effects generated by the teachers’ turnover in the Children Education, regarding the establishment of emotional bonds – safe – with the babies and children, without creating a sudden break which would compromise their development. The period of the research was from 2013 to 2017 years in a Children Education Centre (CEC) which serves children with 0 to 3 years and 11 months age, situated in the peripheral region of the South area of the city of São Paulo. In order to develop the research, a document analysis of the legislation regulating the teachers’ removal in the Municipal System of São Paulo and an inventory of the records from the teachers’ attendance book of this Scholar Unity in order to identify the teacher’s stay or not stay. Another methodological procedure was the critical incidents trigger which was organized for an initial discussion with the 11 teachers who were also part of the focal group, with the aim to discuss the effects generated by these professionals’ turnover in this CEC. The critical incidents sensitized the teachers regarding the presented problem and in relation to the search for actions toward the confrontation of the teacher mobility intending to minimize the baby and children’s sorrow and to provide a greater affective and emotional security for their whole development. From the performed analysis it was possible to realise that the Scholar Unity has a high index of turnover in the course of the academic year. The political organization to the hiring, the closure or the displacement of the teachers does not match the needs of the babies and children since it happens in an uncontrolled way and in several moments during the academic year. Furthermore, it was identified the need of clearing the look of the managers, teachers, and families in order to promote a new reflection about the theme. Therefore, this research proposes some actions regarding the care in the welcoming of the entrant teacher of which highlight the need to allow the new teacher adaptation in order to develop the safe attachment and affective bonds with the babies and children, providing a health environment in every respect for the Early Childhood / O presente estudo teve por objetivo investigar formas de minimizar os efeitos gerados pela rotatividade de professores na Educação Infantil, em relação ao estabelecimento de vínculos afetivos – seguros – junto aos bebês e às crianças, sem que haja ruptura brusca que comprometa o seu desenvolvimento. O período da pesquisa compreendeu os anos 2013 a 2017 de um Centro de Educação Infantil (CEI) que atende crianças de 0 a 3 anos e 11 meses, localizado em região periférica da zona Sul da cidade de São Paulo. Para o desenvolvimento da pesquisa, foi realizada uma análise documental da legislação que regulamenta a remoção de professores na Rede Municipal de São Paulo e um levantamento dos registros do Livro-Ponto dos professores desta Unidade Escolar a fim de identificar a permanência ou não dos professores. Outro procedimento metodológico foi o disparador dos incidentes críticos organizado para uma discussão inicial com os 11 professores que também participaram do grupo focal, com intuito de discutir os efeitos gerados pela rotatividade destes profissionais neste CEI. Os incidentes críticos sensibilizaram os professores quanto à problemática apresentada e em relação à busca de ações para o enfrentamento da mobilidade docente com a intenção de minimizar o sofrimento dos bebês e das crianças e proporcionar maior segurança afetiva e emocional para o desenvolvimento em sua integralidade. A partir das análises realizadas foi possível constatar que a Unidade Escolar tem um elevado índice de rotatividade no decorrer de cada ano letivo. A organização política relativa à contratação, ao encerramento ou à remoção do quadro docente não está alinhada às necessidades destes bebês e crianças, pois ocorre de forma desenfreada e em diversos momentos do ano letivo. Além disso, identificou-se a necessidade de apurar o olhar de gestores, docentes e famílias para uma nova reflexão da temática. Sendo assim, esta pesquisa propõe algumas ações referentes aos cuidados no acolhimento do professor ingressante, das quais destaca-se a necessidade de haver a adaptação do novo professor para desenvolver o apego e os vínculos afetivos seguros junto aos bebês e às crianças, proporcionando um ambiente saudável em todos os aspectos para a Primeira Infância

This work was written within the framework of the theme of democracy and children's rights. The purpose of the study was to contribute with knowledge of preschool teachers' thoughts on and pedagogical work with meal situations in relation to diet and health. As many of Sweden's children go to preschool, the preschool becomes an important arena for children at many different levels, among other things when it comes to pedagogues pedagogical work with meal situations. The method used to answer the purpose was qualitative interviews. The result shows that preschool teachers see the meal situations as a learning opportunity and as an opportunity where the children get opportunities to learn more about diet and health. The result also shows that the preschool teachers' work on meal situations, in relation to diet and health, is very much about motivating the children to dare to taste new and "foreign" food. This work, in turn, may be aimed at promoting good eating habits in the children. The result also shows that there are some opportunities and challenges in the pedagogical work with the meal situations in relation to diet and health. The possibilities were about creating the conditions for an even better work with learning about diet and health. The challenges were about meal situations as a stressful moment, about unclear roles and about a lack of cooperation between preschool educators and chefs. / Detta arbete skrevs inom ramen för temat demokrati och barns rättigheter. Syftet med studien var att bidra med kunskap om förskollärares tankar om och pedagogiska arbete med måltidssituationerna i relation till kost och hälsa. Då många av Sveriges barn går i förskolan så blir förskolan en viktig arena för barn på många olika nivåer, bland annat när det gäller pedagogers pedagogiska arbete med måltidssituationerna. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på att förskollärarna ser på måltidssituationerna som ett lärtillfälle och som ett tillfälle där barnen bland annat får möjligheter att lära sig mer om kost och hälsa. Resultatet visar även på att förskollärarnas arbete med måltidssituationerna, i relation till kost och hälsa, mycket handlar om att motivera barnen till att våga smaka på ny och ”främmande” mat. Detta arbete kan i sin tur syfta till ett främjande av goda matvanor hos barnen. Resultatet visar även att det finns en del möjligheter och utmaningar i det pedagogiska arbetet med måltidssituationerna i relation till kost och hälsa. Möjligheterna handlade om att skapa förutsättningar för att ett ännu bättre arbete med lärandet om kost och hälsa kunde ske. Utmaningarna handlade om måltidssituationerna som en stressig stund, om otydliga roller samt om brist på samarbete mellan förskolepedagoger och kockar.

Many studies on children's participation in the documentation process are car- ried out through observations. The purpose of this study has been, that by ask- ing the preschool teachers, through a survey, to give their perspective on the question of whether children's participation can contribute with the develop- ment activities. The answer to this question has been obtained by sending out a questionnaire to a number of preschools within a county in Sweden. By using questions that have been asked from a socio-cultural perspective and a child's perspective, the respondents have replied based on their situation. Another the- oretical concept that has gained focus in this study is pedagogical documenta- tion. By combining these two perspectives with pedagogical documentation, the answers have been interpreted in order to get a result of how the respond- ents believe that the children's participation in the documentation process can contribute to development activities. The result of the studies have shown that the preschool teachers have a great interest in pedagogical documentation, however the resources and knowledge of the subject are not sufficient, further education of the subject is needed. / Många undersökningar om barns deltagande i dokumentationsprocessen utförs genom observationer. Syftet med denna undersökning har varit att, genom att fråga förskollärarna genom en enkät, få deras perspektiv i frågan om barns del- tagande kan bidra med verksamhetsutveckling. Svaret på denna fråga har er- hållets genom att skicka ut en enkät till ett visst antal förskolor inom en kom- mun i Sverige. Genom att använda frågor som har ställts utifrån ett sociokul- turellt perspektiv och ett barns perspektiv har respondenterna svarat utifrån de- ras situation. Ett annat teoretiskt begrepp som fått fokus i denna undersökning är pedagogisk dokumentation. Genom att kombinera dessa två perspektiv med pedagogisk dokumentation har svaren tolkats för att få ett svar på hur respon- denterna anser att barnens deltagande i dokumentationsprocessen kan bidra till verksamhetsutveckling. Resultatet av studien har visat att förskollärarna har ett stort intresse för pedagogisk dokumentation, men att resurserna och kunskapen i ämnet är inte tillräckliga och vidare utveckling i ämnet krävs.

No description available.

Barns lek ses som välgörande för barns utveckling och välmående. Idag framställs stress som ett problem för många barn, även inom förskolan. Barns stress och lek antas vara två sidor av barns vardag. Studien syftar till att belysa och analysera förskollärares resonemang kring den fria leken i förskolan och förskolebarns stress. Målet är att utröna huruvida den fria leken uppfattas som stressförebyggande, stressande och/eller stressförlösande för att fördjupa förståelsen av den fria lekens betydelse i förskolan. Studien är av kvalitativ empirisk art och grundar sig på enskilda intervjuer med sju förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet visar att den fria leken kan vara så väl positiv som negativ för barnen ur stressynpunkt. Den fria leken när den är välfungerande innehåller många aspekter som kan anses både stressförlösande och stressförebyggande. En välfungerande lek erbjuder bland annat tillfälle till bearbetning av känslor och upplevelser, avkoppling och utvecklande av social kompetens, vilket är positivt ur stressynpunkt. Den fria leken kan också leda till stress. Orsakerna till att den fria leken kan leda till stress kan vara att barngrupperna är stora med mindre lekyta för barnen, en högre ljudnivå samt att barnen löper större risk att bli störda av andra barn. Förskollärarna pekar även på den egna rollen i förhållande till barnens fria lek och stress och anser att den kan bidra till barnens stress liksom att förskolläraren genom organisation kan arbeta för att stävja den. Stora barngrupper och ökade administrativa uppgifter för förskollärarna gör dock att det krävs mer arbete av förskollärarna för att organisera verksamheten så att en välfungerande lek som kan ses positiv ur stressynpunkt främjas. Studiens slutsats är att den fria lekens förutsättningar är beroende av såväl förskollärares kunskaper om och inställning till leken, men också att ekonomiska aspekter är av betydelse. / The purpose of the study is to show and analyse the preschool teacher’s reasoning around the free play in preschool related to the stress of preschool children. The intention with the study is also to examine and gain understanding of the free play’s meaning in preschool - if the free play is seen to prevent stress from occuring, or if it is a trigger for stress to arise. The study is of qualitative empirical kind and is based on separate interviwes with seven preschool teachers from four different preschools. The result shows that preschool teachers consider the free play to be both negative and positive for the children in the view of stress. The free play at its best, contains several aspects which can be seen as both releaser and preventive to stress. A well-succeeded form of play offers opportunities to work on emotions, experiences, to relax, and development of social competence which is positive from a perspective of stress. Among the results, it has also been shown that the free play can lead to stress. The reasons to the development of stress in the free play could occur because of bigger groups of children in smaller play areas, a higher level of noise, and also run a higher risk to be inerupted by other children. The teachers also reason their own role in relation to the children’s free play and stress, and the result shows that they think they can contribute to the stress of children, just as they can organize and work to prevent it from growing. Bigger groups of children and increasing tasks of administrative work for the teachers sets the work to be harder for the preschool teachers in order to organize the activity so that a succeeded play in a positive perspective of stress can be supported.

Som blivande pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi är ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga årtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur från 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.   I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem föräldrar och fem förskollärare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollärare och föräldrar om förskolan.  Huvudfrågeställningen i examensarbetet är: Vilken målsättning och vilka förväntningar har förskollärare och föräldrar om utvecklingssamtal? Jag har formulerat tio frågor som har sin grund i definitionen av utvecklingssamtal. Vid intervjuerna har jag haft en portabel bandspelare till min hjälp. Därefter har en kvalitativ bearbetning av textmaterialet skett.  Sammanfattningsvis finner jag fem kategorier av föräldrarnas uppfattningar. För föräldrarna är det viktigt att förskollärarna synliggör barnet i barngruppen och ger inblick i sitt barns vardag. Det är viktigt med en dialog mellan parterna och att de är ett team för barnet. Samtalets kärna är trivsel, relationer och utveckling. Sammanfattningsvis finner jag fyra kategorier av förskollärarens uppfattningar. För dem är det viktigt att vara professionell i samtalet, både i förhållningssättet och i bemötandet. Det är viktigt att det finns en dialog och att ge redskap för delaktighet. Förskollärarna beskriver utvecklingssamtalet som en värdefull möjlighet.

This study aims to explore preschool teachers&#039 / attitudes toward science teaching and its impact on classroom practices through the frequency of science activities provided in the classroom. In addition, attitudes of preschool teachers&#039 / toward science were investigated in terms of affecting factors such as age, educational level, years of teaching experience, undergraduate course work on science, number of children in classroom, and the age group they work with. The present research was conducted with 292 preschool teachers who work in public and private schools in different districts of Ankara during the second semester of 2006-2007 academic years. The data were collected by administering Early Childhood Teachers&#039 / Attitudes toward Science Teaching Scale (ECTASTS). Analysis of the data indicated that there is a statistically significant relationship between preschool teachers&#039 / attitudes toward science and the frequency of science activities that they provide in the classroom. Also, all factors were found highly related with the teachers&#039 / attitudes toward science teaching and the frequency of science activities except for age and in-service training.

<p>Som blivande pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi är ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga årtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur från 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.  </p><p>I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem föräldrar och fem förskollärare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollärare och föräldrar om förskolan.  Huvudfrågeställningen i examensarbetet är: Vilken målsättning och vilka förväntningar har förskollärare och föräldrar om utvecklingssamtal? Jag har formulerat tio frågor som har sin grund i definitionen av utvecklingssamtal. Vid intervjuerna har jag haft en portabel bandspelare till min hjälp. Därefter har en kvalitativ bearbetning av textmaterialet skett. </p><p>Sammanfattningsvis finner jag fem kategorier av föräldrarnas uppfattningar. För föräldrarna är det viktigt att förskollärarna synliggör barnet i barngruppen och ger inblick i sitt barns vardag. Det är viktigt med en dialog mellan parterna och att de är ett team för barnet. Samtalets kärna är trivsel, relationer och utveckling.</p><p>Sammanfattningsvis finner jag fyra kategorier av förskollärarens uppfattningar. För dem är det viktigt att vara professionell i samtalet, både i förhållningssättet och i bemötandet. Det är viktigt att det finns en dialog och att ge redskap för delaktighet. Förskollärarna beskriver utvecklingssamtalet som en värdefull möjlighet. </p>