Syftet med studien är att utifrån ett jämställdhetsperspektiv synliggöra två manliga förskollärares uppfattningar om könets betydelse för förskollärarprofessionen. Följande frågeställningar besvaras: Hur beskrivs de föreställningar som finns om dem, från samhällets sida? Hur beskrivs de förväntningar som finns på dem i förskolans verksamhet, från vårdnadshavare och kollegor? Hur beskrivs de förväntningar som finns på dem i förskolans verksamhet, från barnens sida? Studien är kvalitativ och två verksamma manliga förskollärare från två olika förskolor intervjuas. Utifrån tidigare forskning skapas tre tabeller, som sedan blir utgångspunkt för analysen. I studiens resultat framkommer det att respondenterna upplever att det ställs andra förväntningar på dem än vad det ställs på kvinnliga förskollärare. Förväntningarna kommer från samhället, vårdnadshavare, kollegor och barnen. Bland annat upplever de föreställningar angående misstankar om att de inte anses passande för sitt yrke och att de kan förknippas med pedofili. I förskolans verksamhet förväntas männen bidra med någonting extra och skapa en annan dynamik i arbetslaget. Vad gäller barnen förväntas de manliga förskollärarna busa och leka “manliga” lekar. De ska även nå ut till pojkar och framstå som en fadersgestalt och en förebild för de barn som lever helt, eller till stor del, utan en far. Båda respondenterna anser att det är av vikt att försöka få in fler män i förskolans verksamhet.

Syftet med detta arbete var att ur ett förskollärarperspektiv undersöka vilken synförskollärare har på kommunikationen i arbetet med barn i den dagliga verksamheten påförskolan. Syftet var också att synliggöra hur förskollärare ser på kommunikationenmed barnen, vilka dagliga praktiker de använder samt hur ett gott samspel och godkommunikation kan se ut. För att syftet skulle uppnås användes en webbenkät sommetod som innefattar svar från 59 deltagare. Analysmetoden som används i studien varen univariat analys som innefattar diagram för den kvantitativa delen samt en tematiskanalys för den kvalitativa delen. Resultatet visar hur förskollärare använder sig avmultimodalt perspektiv och använder kommunikation på olika sätt i den dagligaverksamheten. Kommunikationens betydelse, förskollärares förhållningssätt, denpedagogiska miljön, rutinsituationer och samspel är gemensamma teman i resultatet.Slutsatsen från studien visar att grunden till vilka möjligheter och förutsättningar barnges till kommunikation i förskolan, är beroende av vilket förhållningssätt förskollärarehar. Att det synliggörs hur de ser på sin kommunikation med barn, vilka kommunikativapraktiker de använder samt hur de beskriver en god kommunikation och gott samspel. / The purpose of this work is to examine from preschool teachers’ perspective the viewthey have on communication with children in everyday preschool settings. The purposewas also to make visible how preschool teachers view their communication with thechildren, what daily practices they use and how good interaction and goodcommunication can look like. In order to achieve the purpose, a web survey was used asa method, including responses from 59 participants. The analysis method used in thestudy was a univariate analysis that includes diagrams for the quantitative part and athematic analysis for the qualitative part. The results show how preschool teachers usemultidimensional meanings of communication in different ways in daily activities. Theimportance of communication, preschool teachers' attitudes, the pedagogicalenvironment, routine situations and interaction are common themes in the result. Theconclusion from the study shows that the basis for the opportunities and conditionschildren are given for communication in preschool, depends on the approach(förhållningssätt) of preschool teachers. It is made visible how they view theircommunication with children, the communicative practices they use and how theydescribe good communication and good interaction.

No description available.

Rapporter från Folkhälsomyndigheten (2018) och Socialstyrelsen (2017) har under flera år visat att psykisk ohälsa bland barn ökat markant. Förskolan beskrivs enligt Socialstyrelsen (2004) ha en avgörande och viktig roll när det handlar om att främja en positiv psykisk utveckling hos barnen samt för att fånga upp och förebygga psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Men hur kan ett sådant arbetssätt se ut? Syftet med studien är att få en ökad kunskap samt djupare förståelse om arbetet med barns psykiska ohälsa i förskolan. För att ges möjlighet till en ökad kunskap och djupare förståelse används följande frågeställningar i denna studie: Hur ser förskollärare på psykisk ohälsa? Vilka metoder använder förskollärare i det förebyggande arbetet med barns psykiska ohälsa? Vilka stödfunktioner finns för förskollärare i arbetet med barns psykiska ohälsa? Studien lutar sig mot den fenomenologiska teorin och en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har använts. Datainsamlingen har skett via enkäter som har besvarats av förskollärare runt om i Sverige och utifrån detta har resultatet i denna studie växt fram.   Resultatet visar bland annat att förskollärarna tycker psykisk ohälsa är svårdefinierat och att det talas väldigt lite eller inget alls om psykisk ohälsa hos barn i förskolan. Förskollärarna menar att miljön och relationen mellan förskollärare och barn har stor betydelse i det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa. Vidare talar resultatet för att förskollärarna anser att det inte får tillräckligt med stöd i arbetet med psykisk ohälsa samt att psykisk ohälsa är lågprioriterat. Samtliga förskollärare menar att ytterligare utbildning, stöd och kunskap i ämnet är önskvärt och mycket aktuellt.

Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) beskriver hur omsorgen ska prägla miljön sombarnen kommer befinna sig i under en stor del av sina första levnadsår. Omsorgen iförskolan ska både uppmuntra och stärka barnens emotionella utveckling samtidigt somde ska utveckla sociala kunskaper. Under tidigare arbetslivserfarenheter ochverksamhetsförlagda utbildningar har vi uppfattat en avsaknad av diskussioner ochmedvetenhet gällande omsorg. Studien syftar till att undersöka omsorgsbegreppetsbetydelse med hjälp av ett omsorgsetiskt perspektiv. Vi har valt att genomföra enlitteraturstudie som utgår från tidigare forskning med en vetenskaplig grund för att få svarpå studiens syfte. I delar av studien problematiseras och förklaras ävenomsorgsbegreppets historia, omsorgsetikens ursprung och förskolans uppdrag gällandeomsorg i förskolan och dess betydelse. Noddings (2012) omsorgsetiska teori har använtssom en utgångspunkt till analysen av resultatet. Litteraturstudien visar på ett resultat däromsorgen och omsorgsetikens definition och medvetenhet kring begreppet synliggörs. Därtill redogörs det för hur pedagogers engagemang, intresse och förhållningssätt har enstor betydelse för omsorgen i förskolan. Det vi hoppas uppnå med studien är att förmedlaett bredare perspektiv på omsorgen och dess innebörd.

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka fysiska aktiviteter som möjliggörs och erbjuds i förskolans miljö, genom att undersöka hur förskollärare resonerar om vilken betydelse miljön har för barns fysiska aktivitet i förskolan. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats: hur resonerar förskollärare om arbetet med barns fysiska aktivitet i förskolans miljö samt vilken betydelse har miljön för barns fysiska aktivitet enligt förskollärarna. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Undersökningens resultat har analyserats utifrån centrala sociokulturella begrepp som den fysiska miljön och medierande artefakter. Resultatet visar att förskolans miljö har en betydelse för barns fysiska aktivitet och att olika faktorer i den fysiska miljön påverkar hur fysiskt aktiva barnen blir i förskolan. Det som påverkar barns fysiska aktivitet i miljön utifrån förskollärarnas utsagor, är bland annat miljöns utformning och vilka redskap som finns tillgängliga i miljön. Barns fysiska aktivitet sker enligt förskollärarna mestadels i lekhallen och i skogen där olika artefakter bjuder in barnen till rörelse på olika sätt. Undersökningens resultat visar att förskollärarna besitter en medvetenhet om miljöns betydelse för barns fysiska aktivitet. / The purpose of the survey is to contribute with knowledge about which physical activities that are made possible and are offered in the preschool environment, by examining how preschool teachers’ reason about the importance of the environment for children’s physical activity in preschool. Two questions have been formulated based on the purpose: How do preschool teachers’ reason about the work with children’s physical activity in the preschool environment and what significance does the environment have for children’s physical activity according to the preschool teachers? The survey is based on a qualitative method with semi-structured interviews with eight preschool teachers. The results of the survey have been analyzed on the basis of key socio-cultural concepts such as the physical environment and mediating artifacts. The result shows that the preschool environment is important for children’s physical activity and that various factors in the physical environment affect how physically the children become in preschool. What affects children’s physical activity in the environment based on the preschool teacher’s statement, among other things, the design of the environment and tools that are available in the environment. According to the preschool teachers, children’s physical activity takes place mostly in the playroom and in the forest, where different artifacts invite children to use different movements. The results of the survey shows that preschool teachers have an awareness of the importance of the environment for children’s physical activity.

Förskollärare möter i större utsträckning än tidigare barn med annat modersmål än svenska, därmed ökar även behovet av arbetet med modersmålsutveckling. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare stöttar flerspråkiga barns modersmålsutveckling samt hur förskollärare upplever arbetet med modersmålsutveckling. Data består av kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och analyseras genom det sociokulturella perspektivet, interaktionismen samt Fredriksson och Lindgren Eneflos (2019) fyra strategier för att stimulera och uppmärksamma modersmål. Resultatet visar att informanterna upplever en osäkerhet i sin språkliga kompetens men har olika upplevelser om hur de ska gå tillväga i arbetet. Informanterna har olika upplevelser av vem som tar initiativ till kommunikation mellan barn och förskollärare. Resultatet visar att informanterna främst lyfter fram svenska som språk och att de uppmärksammar olika kulturers högtider. Resultatet visar att informanterna mest använder sig av böcker och applikationer som medierande redskap samt att de både tar hjälp av vuxna och barn i arbetet med modersmålsutveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns inflytande under planerade aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån förskollärarens perspektiv. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar; vilken innebörd lägger förskollärarna i begreppet barns inflytande samt på vilket sätt tar förskollärarna till vara på och ger möjligheter till inflytande i planerade aktiviteter? Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studiens teoretiska perspektiv. Analysen är bearbetad med hjälp av begreppen mediering och den proximala utvecklingzonen. Studien bygger på en kvalitativ metod och bygger på inspelade observationer och semistrukturerade intervjuer med två förskollärare. Resultatet i studien visar på att det finns många olika sätt att arbeta med barns inflytande. Resultatet visar vikten av att följa barnen i deras intressen, vara lyhörd och närvarande men också att miljön påverkar barns inflytande. Resultatet visar också att mina två frågeställningar kan kopplas ihop med varandra genom att förskollärarna beskriver barns inflytande och hur barns inflytande möjliggörs på liknande sätt.

The essay is a study concerning mathematics teaching in preschool; which type of mathematics preschool teachers visualise in practice in preschool teaching, and preschool teachers’ view on the subject of teaching math. The study marks the importance of the existence of mathematics teaching in preschool, as well as its positive effect on childrens’ future attitude towards mathematics. Therefore this subject can be considered as highly relevant to further contribute with information to both people who work in preschool and those who don't.  To collect data for the study, telephone interviews were conducted with preschool teachers, and digital questionnaires were sent out to the same target group. The data is analyzed with the conventional content analysis as a tool and an examination of the results is also made in relation to the developmental pedagogical perspective.  The results that have emerged show that in spontaneous teaching, mathematics is integrated by taking advantage of the surrounding environment. Furthermore, in the planned teaching situations it was made clear that the mathematics teaching occured by using prepared mathematical materials, forming thematic projects or during a predetermined teaching time. Similarities can be seen in the type of mathematics that was emphasized; the preschool teachers mentioned numbers, symbols, shapes, quantities and placement words as central. All preschool teachers express a favorable view of mathematics, regardless of previous experiences. In addition, they also believe that their attitude affects the children's view on the subject and what enjoyment the children see in it. This goes hand in hand with all of the participants’ valuing of forming a positive foundation in mathematics for the children to further work on during the school years.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare hanterar demokratiuppdraget i förskolan. Demokratiuppdraget i förskolan ses som något komplext med många delar. För att undersöka hur förskollärare hanterar demokratiuppdraget har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna har jag fokuserat på hur förskollärare arbetar med demokrati och barns inflytande i utbildningen. Informanterna fick beskriva olika situationer där det upplevdes lättare eller svårare att implementera ett demokratiskt arbetssätt i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna ser på begreppet demokrati som det viktigaste de har att arbeta med i förskolan och att det är många delar som utgör det arbetet. Förutsättningar, så som mindre barngrupper, närvarande och samspelta pedagoger och väl utformade lokaler är av värde i ett demokratiskt arbetssätt enligt informanterna i studien. Utmaningarna som medföljer i utbildningen är många, men i utmaningarna finns det möjlighet för barnen att utöva sitt inflytande över sin egen utbildning. I diskussionen diskuteras resultat utifrån egna tankar samt litteratur och forskning. / The purpose of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers handle the democratic mission in preschool. The democracy mission in preschool is seen as something complex with many different parts. To examine how preschool teachers handle democracy assignments, I have used semi-structured interviews. In the interviews, I have focused on how preschool teachers work with democracy and children’s influence in education. The informants were asked to describe different situations where it was perceived as easier or harder to implement a democratic way of working in the education. The results show that preschool teachers see the concept of democracy as the most important thing they have to work with in preschool and that there are many parts that contribute to that work. Conditions, such as smaller groups of children, present educators and well-designed premises are of value in a democratic way of working according to the informants in the study. The challenges that come with the education are many, but in the challenges there is the opportunity for the children to exercise their influence over their own education. In the discussion I discuss the results linked to my own thoughts together with previous literature and research.