Spelling suggestions: "subject:"preschool teachers"" "subject:"reschool teachers""
301 |
Pedagogers arbetssätt för att främja flerspråkiga barns språkutveckling med hjälp av litteratur / Educators' approach to promoting multilingual children's language development through literatureDawod Omar, Suado, Nises, Sabina January 2022 (has links)
I dagens internationaliserade samhälle lever vi i en mångkultur som präglas av olika kulturer och språk. Förskolan blir en social mötesplats där kultur och språk samverkar med hjälp av barn, pedagoger och vårdnadshavare. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för språkutveckling som ges till flerspråkiga barn samt hur förskollärare förhåller sig till att främja denna utveckling som en del av det praktiska arbetet med språk i förskolan. Vi har valt att ha flerspråkig barnlitteratur som utgångspunkt då högläsning och samtal om litteratur lyfts som en viktig del av läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Som underlag för studien har vi använt oss av teorierna om Translanguaging (Kirsch, 2018; Garcia, 2018) samt det sociokulturella perspektivet (Vygotskij via Säljö 2014; Strandberg, 2009). Vi har intervjuat 10 förskollärare från 7 olika förskolor för att kunna undersöka hur förskollärare upplever arbete med flerspråkighet och vilka resurser som finns tillgängliga för ändamålet. Materialet som samlades in genom intervjuerna har sedan analyserats och bearbetats för att kunna fastställa ett resultat utifrån respondenternas erfarenheter av arbete med flerspråkighet i förskolan. Resultatet presenterar att svenska är det primära språket som används i förskolans verksamhet men att barnens möjligheter till språkutveckling av sitt modersmål eller sina vårdnadshavares modersmål främjas genom engagerade pedagoger som ser flerspråkighet som en styrka och en resurs. Det visar sig även att barns språkutveckling är beroende av det sociala samspelet som sker och att barn lär sig och utvecklar sina språkkunskaper tillsammans med andra. Vi ser även att digitala verktyg är en mycket uppskattad resurs för att kunna erbjuda barnen bilderböcker på flera olika språk som en del av språkutvecklingen och att flerspråkiga pedagoger är en stor fördel för barns språkutveckling i förskolan. Slutligen framgår det att förskollärarna lägger stor vikt vid att fånga upp barnens intresse kring språk och att samverkan med vårdnadshavare är en viktig del i barnens språkutveckling eftersom den utvecklingen sker både på förskolan och i hemmet.
|
302 |
Inflytande i förskolan, en rättighet för alla barn : Förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att arbeta med de yngsta barnens möjligheter till inflytande / Children's right to influence in preschool : Preschool teachers perceptions and experiences of enabling the youngest children's possibility to influenceTasbas, Sofia, Edkvist, Sofie January 2022 (has links)
Förskollärare har ett särskilt ansvar för att barn ska få inflytande i förskolan. Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter avseende ansvaret för de yngsta barnens möjligheter till inflytande i förskolan. Metoden som användes för att samla in empirin var semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Shiers (2010) delaktighetsmodell har synliggjort i vilken omfattning barnens inflytande kan förstås i relation till modellens fem nivåer. Resultatet är indelat i följande kategorier: 1) vikten av att se barns alla kommunikationsuttryck för att möjliggöra inflytande, 2) betydelsen av barns intressen för att möjliggöra inflytande, 3) barns personligheter och behov påverkar möjligheten att utöva inflytande och 4) begränsningar av barns inflytande. Det framkommer i resultatet att förskollärarna uppfattade vikten av att tillvara ta barnens intressen i utformningen av lärmiljön och i planering av undervisning för att möjliggöra barns inflytande. Förskollärarna uppfattade även att det är betydelsefullt att uppmärksamma barns alla kommunikationsuttryck, för att skapa förutsättningar till deras inflytande. Förskolans rutiner, barngruppens storlek och vad förskollärare anser vara barnets bästa, uppfattar förskollärarna som begränsningar av de enskilda barnens inflytande. Förskollärarna beskrev utifrån sina erfarenheter att barns varierande förutsättningar, liksom behov och personligheter, påverkar deras möjlighet till inflytande i förskolan. För att främja alla barns möjlighet till inflytande uppfattade förskollärarna gruppindelning som en givande pedagogisk metod. / Preschool teachers have a special responsibility to enable children's influence in preschool. The purpose of this study was to clarify preschool teachers perceptions and experiences regarding their task to ensure the youngest children's opportunities for influence in preschool. Semi-structured interviews were used to gather the empirical material Shiers (2010) model, pathways to participation, was used analyzed the extent of children's influence on the preschool activities. The results are divided into the following categories: 1) The importance of seeing all forms of communication that children express, 2) recognition of children's different interests are important for enabling influence, 3) the variation in personality and children's different abilities to exercise influence and 4) restriction of children's opportunity for influence. The result clarifies that preschool teachers experience of planning and designing the education and environment through children's interests is a way to enable children's influence. The preschool teachers also explain the importance of all children's communication expressions, because it creates opportunities for children to influence. According to preschool teachers, children's influence is limited by preschools routines, the largess of the children's group and what the preschool teachers consider to be the child's best interests. The preschool teachers experience is that children’s needs and personalities, affect their ability to influence in preschool. To promote that all children have opportunities to influence, the preschool teachers experiences is that group dividing is a rewarding pedagogical method.
|
303 |
Tysta barn i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärarna ger uttryck för och arbetar med de tysta barnen i förskolans kontext.Eriksson, Linnea, Lindahl, Linnea January 2022 (has links)
Studiens syfte är att lyfta och bidra med kunskap om förskollärares arbete med de tysta barnen i förskolan och genom detta belysa ett underbeforskat område, som av erfarenhet är av relevans för den pedagogiska praktiken. Studien antar en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna i studien arbetar på olika förskolor med barn i ålder 1–6 år i två olika kommuner. Teoretiskt tar studien sin utgångspunkt i det relationella perspektivet för analys av resultatet med fokus på relationer och kommunikation. Resultatet visar på att de tysta barnen i förskolan oftast uppfattas som de blyga och eller försiktiga barnen i förskolan, vilket alla studiens förskollärare var överens om. Av resultatet framkom relationens betydelse, kommunikation och förskollärarens förhållningssätt som viktiga aspekter som påverkar arbetet med de tysta barnen i förskolan. Förskollärarna i studien poängterar vikten av att de tysta barnen inte glöms bort och att dem synliggörs mer utifrån sina egna förutsättningar och behov. Utifrån resultatet visar förskollärarnas berättelser, att de anser att arbetslaget har större möjlighet att tillgodose de tysta barnens olika behov om arbetslaget arbetar som ett team och har samma mål och synsätt på arbetet. I diskussionskapitlet diskuteras studiens resultat och vad dessa innebär för förskollärares uppdrag i förhållande till vald teori, bakgrund och tidigare forskning. Aspekter som framkommit under arbetes gång som kan ha påverkat studiens resultat i form av metodval, tillförlitlighet och trovärdighet diskuteras och utvärderas i en metoddiskussion och avslutningsvis lyfts förslag för vidare forskning fram.
|
304 |
Internationalisering i den svenska förskolan : En studie om förskollärares syn på Läroplan för förskolans mål om internationalisering / Internationalisation in Swedish preschool : A study of preschool teachers´perspectives of the Swedish curriculum internationalisation goalAl-Rufeye, Cecilia January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka och synliggöra förskollärares upfattning om Läroplan för förskolans (Skolverket, 2018) mål om internationalisering genom de diskurser som framträder utifrån deras texter. Syftet är vidare att genom deras texter och språkbruk analysera deras uppfattningar om hur de arbetar för att uppnå detta mål. Studien är en kvalitativ enkätundersökning som utgår från två forskningsfrågor som besvarats av 12 förskollärare från två olika skolområden i en mindre kommun i Mellansverige. Studien utgår från en diskursanalys där empirin analyseras genom att bearbeta informanternas texter. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Bronfenbrenner´s (1979) utvecklingsekologiska teori, som även används för att analysera resultatet tillsammans med det interkulturella och monokulturella perspektivet. Förskollärarna beskriver en positiv bild av läroplansmålet där man tydligt kan se en vilja att arbeta kring det mångkulturella uppdraget. Flera av informanterna beskriver att de upplever en osäkerhet kring hur de ska uppnå det. Dock ser de arbetet som positivt och viktigt. Resultatet ses utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och lyfts av de diskurser som framkommit. Resultatet visar att majoriteten av informanterna lyfter Läroplanen som en utgångspunkt för deras arbete kring internationalisering. Det visar även att de flesta informanterna ser på arbetet kring internationalisering utifrån ett interkulturellt perspektiv. Dock synliggörs ett monokulturellt perspektiv hos vissa av informanterna vilket framgår av en viss positionering. Vissa förskollärare lyfter att det mångkulturella arbetet endast berör barngrupper med etnisk mångfald. / The purpose of this study is to explore and enlighten preschool teachers´perspectives of the Swedish curriculum internationalisation goal through the discourses that appear from their texts. The purpose is also to make it visible from their texts and language use of how they work to achieve the goal. The study is a qualitative survey that enlightens the two questions at issue. These questions are answered by 12 preschool teachers working in a preschool district in the middle of Sweden. The study is based on a discourse analysis where the empirical data is analysed by processing the informants´texts. The theoretical framework is Bronfenbrenner´s (1979) developmental ecology theory. This theory, combined with the intercultural and the monocultural perspective are used in the analysis of the data. Preschool teachers describe a positive viev on the goal of the Swedish curriculum as well as a strong will to work towards achieving the goal of internationalisation. Many informants admit to not being sure on how to achieve the goal. However, they view thistype of work as positive and important. The results are seen from Bronfenbrenners ecological model and from the discourses that appeared. The result show that most of the informants lifts the curriculum as a ground for their work with internationalisation. It also shows that most of the informants view their work of internationalisation from an intercultural perspective. There is also evidence of a monocultural perspective expressed by some of the informants which appears through some positioning discourse. Some teachers described multicultural work as something that only affects groups of children with ethnic diversity.
|
305 |
Omsorg och lärande, två sidor av samma mynt: : Förskollärares resonemang kring Edu-care. / Care and learning, two sides of the same coin: : Preschool teachers' reasoning about Edu-care.Eliasson, Elin, Lund, Maria January 2022 (has links)
Sammanfattning Den här studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturellt perspektiv där vi inriktat oss på omsorg, undervisning och lärande och hur dessa begrepp tolkas och upplevs av förskollärare när det handlar om att se omsorgen som en grund för ett lärande. Vi har även undersökt förskollärarnas resonemang kring begreppet Edu-care och hur de uppfattar detta i förskolan. De informanter som ingår i studien är utbildade förskollärare. Den kvalitativa metoden som vi har använt oss av är strukturerade intervjuer som transkriberats för att sedan kunna analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Utifrån en tematisk analys visas hur omsorgen ses som en grund för trygghet och att tryggheten är en grund för att barnet ska kunna ta till sig undervisning som leder till ett lärande. Vad gäller begreppet Edu-care så har de visat sig att informanterna har kunskap om innebörden av detmen inte kopplat det till själva begreppet. Förskollärarnas uppfattning vad gäller omsorg är att det har ett tvådelat syfte, dels att tillgodose behov, dels att bry sig om. Vidare framkommer det att informanterna ser ett behov av att koppla lärande till omsorg vid rutinsituationer. Informanterna ser även en möjlighet att se barnens behov och önskningar genom att bry sig om barnet. Det framkommer också en rädsla hos informanterna att omsorgen skyms undan bakom lärandet i förskoleundervisningen. / Abstrakt This study is a qualitative study with a socio-cultural perspective where we focused on care, teaching, and learning and how these concepts are interpreted and experienced by preschool teachers when it comes to seeing care as a basis for learning. We also examined the preschool teachers' reasoning about the concept of Edu-care and how they perceive this in a preschool context. The informants included in the study are trained preschool teachers. The qualitative method that we have used is structured interviews that have been transcribed in order to then be analyzed from a socio-cultural perspective. With the help of thematic analysis, it has emerged that care is seen as a basis for secure attachment and that the child feels secure. The informants describes that this is a basis for the child to be able to absorb teachings that leads to learning. As for the concept of Edu-care, they have shown that the informants know the meaning of the word but have not linked it to the concept itself. The preschool teachers' perception regarding care is that it has a twofold purpose, partly to meet needs, partly to care. Furthermore, it appears that the informants see a need in linking learning to care in routine situations. The informants also see an opportunity to see the children's needs and wishes by caring for the child. There is also a fear among the informants that the care is hidden behind the learning in preschool teaching.
|
306 |
Barns reaktioner mot avbrott - Om maktrelationer i förskolanRebecca, Sjösvärd January 2018 (has links)
Studiens syfte är att undersöka olika typer av avbrott i förskolans verksamhet, hur barn reagerar på dessa och vilka maktrelationer som kan skapas i dessa situationer. Barnen i förskolan blir ofta avbrutna i sin lek eller aktiviteter som de håller på med och utifrån ett maktperspektiv har jag undersökt dessa avbrott och barns reaktioner på dessa. För att kunna undersöka detta har jag gjort en kvantitativ studie i form av observationer på en förskola. För att analysera materialet använde jag mig av Michael Foucaults teorier kring makt och tidigare forskning om bland annat makt och motstånd.I min studie har jag sett att barns reaktioner varierar. Ibland följer barnen de förväntningar som pedagogerna har vid ett avbrott och ibland motsätter sig barnen och visar att de har en annan åsikt än pedagogen om vad som ska ske. Motstånden kan vara tydliga och verbala men de kan även vara tysta och lätt missuppfattas som något annat än motstånd. Jag har även sett att vissa barn följer de regler som gäller och styr varandra till att göra det som anses vara rätt.
|
307 |
Arbete för främjande av goda levnadsvanor hos barn i förskolan. : en kvalitativ intervjustudie om förskollärares erfarenheter / Promoting good living habits of children in preschool. : a qualitative interview study of preschool teachers’ experiences.Karlsson, Klara, Kronberg, Felicia January 2020 (has links)
Studiens inledning ger en övergripande bild över hur ojämlikhet i hälsa bland barn i Sverige ökar och att det därför är viktigt att främja goda levnadsvanor, som fysisk aktivitet och kost, hos barn för att de ska kunna utveckla en god hälsa senare i livet. Förskolan kan utgöra en betydelsefull arena i arbetet för jämlik hälsa genom att verka socialt och utjämnande, då förskolan är en plats där så många barn spenderar en stor del av sina tidiga levnadsår. Syftet var därför att beskriva förskollärares erfarenheter av hur arbetet för att främja goda levnadsvanor hos barn i förskola bedrivs. Förskollärarnas erfarenheter samlades in med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade individuella intervjuer. Totalt genomfördes sju intervjuer med förskollärare som arbetar på förskolor utspridda i Blekinge län. Resultatet visade att det bedrivs ett hälsofrämjande arbete i förskolan där engagemang, motivation och påhittighet framkom som värdefulla resurser för att främja goda levnadsvanor hos barn. Relationer mellan förskollärare, barn, hemmet och förskoleköket sågs som betydelsefulla, där förskollärarna såg på sin roll som förebilder som viktig. Vidare visade resultatet att det fanns rum för förbättringar kring hur det hälsofrämjande arbetet kan bedrivas i förskolan. Den konklusion som drogs var att studien gav värdefull kunskap om förskollärares erfarenheter kring hur det hälsofrämjande arbetet hos barn i förskola bedrivs. Studiens resultat kan bidra till att utveckla förskolan som hälsofrämjande arena, vilket är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv för arbetet mot en jämlik hälsa bland befolkningen. / The introduction of the study gives an overall review of how inequality in health among children in Sweden is increasing and how important it is to promote good living habits, such as physical activity and diet, for children so that they can develop a good health later in life. Since preschool is a place where many children spend a big part of their early years, this setting can work as a health promoting and equalizing arena. The aim of the study was to describe preschool teachers’ experiences of how the work to promote good living habits among children in preschool is being managed. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was chosen in form of semi structured individual interviews. A total of seven interviews were conducted with preschool teachers spread throughout Blekinge. The overall results showed that a health promoting work is taking place in preschool where commitment, motivation and ingenuity emerged as valuable resources to promote good living habits in children. Relationships between preschool teachers, children, the children’s home and the preschool kitchen were seen as meaningful. The results showed that there was room for improvement in how the health promotion work can be carried out in preschool. The conclusion drawn from the study was that it has given valuable knowledge about preschool teachers’ experiences of how the health promotion work in preschool is conducted. The results of the study can contribute to develop preschool as a health promoting setting, which is important from a public health perspective for the work towards equity in health among the population.
|
308 |
Barn i behov av särskilt stöd : En studie om förskollärares erfarenheter av att skapa eninkluderande verksamhet / Children in need of special support : A study on preschool teachers experiencec in creating an inclusive activityGyllenskepp, Emma, Palmu, Linnéa January 2022 (has links)
I den svenska förskolan har alla barn rätt till en likvärdig utbildning och att få sina behov tillgodosedda. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter förskollärare har av barn i behov av särkilt stöd och för hur de arbetar för att inte exkludera dessa barn. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har förskollärare av barn i behov av särkilt stöd? Vilka erfarenheter har förskollärare om exkludering och inkludering av barn i behov av särkilt stöd? Metodiska ansatsen i denna studie har varit kvalitativ och empirin som samlats in var genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att förskollärare är överens om att förskolans läroplan inte ger något stöd för hur de ska arbeta med barn i behov av särkilt stöd. Det framkommer i resultatet att förskollärare har en del erfarenheter, men att de inte har tillräcklig kompetens för hur de ska arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Det framkommer även att förskollärarna får stöd av olika instanser, men på olika vis och att inkludering innebär en mer likvärdig och rättvis utbildning. Sammanfattningsvis är detta område övergripande stort och för att kunna möta barn i behov av särkilt stöd bör förskollärares kompetensutveckling öka.
|
309 |
Early childhood care and development: The missing link, a challenge for SwazilandNtuli, Zethu Eugenia 20 May 2008 (has links)
This study explored the current practices implemented by Early Childhood Care and
Development (ECCD) caregivers / preschool teachers in Swaziland. It further
investigated how the lack of an appropriate policy on Early Childhood Care and
Development impacted on the delivery of services to the sector. The research was
conducted using a qualitative methodology, eliciting responses through semistructured
interview schedules.
In order to conduct a more in-depth analysis, eight interviews were held at various
early childhood care and development sites. The criteria for selection depended on
whether the participating caregiver had direct, hands-on experience of the day-to-day
care and running of ECCD sites. They also had to be involved in a full-time preschool
teaching programme and were purposively selected from the geographical
location of Manzini, in Swaziland. The sites could be distinguished into three
categories, namely: community (non-profit making), private and church or missionrun
centres. The results showed that caregivers implemented diverse and
uncoordinated practices and that there was no uniformity in terms of professional
training, classroom practice and curriculum application. It was evident that the
participants did not link the theory of their training to their practice, leaving gaps in
the provision of services and educational programmes to the children.
The study concluded that unless the government of Swaziland and the ECCD unit at
the national level of Education made a concerted effort to formulate a national ECCD
policy, Education for All would remain a pipedream. The study recommended that
government should formulate national ECCD policy guidelines to encourage
uniformity in practice and provision of ECCD sites. Not only should government
accelerate the development of the guidelines but they should also support the
caregivers by continuous professional development activities.
|
310 |
”Ramarna blev för begränsande” : Förskollärares perspektiv på kreativitet före och efter Läroplanen / “The frames became too constraining” : Preschool teachers’ perspectives on creativity before and after the curriculumMöller, Henrik January 2023 (has links)
Syftet med den här studien var att genom ett nu och då perspektiv analysera hur förskollärare utbildade före och efter läroplanen resonerar kring begreppet kreativitet och vilken plats den har i förskolan. För att närma sig detta intervjuade författaren tre förskollärare som fick sin utbildning på 70 och 80-talet, före läroplanen, samt tre förskollärare utbildade mellan 2008–2022, efter läroplanen. Med semistrukturerade intervjuer ställde författaren frågor om hur stor plats kreativiteten fick i deras utbildning och hur det sedan påverkade hur de arbetade med kreativitet. Vidare hur de tyckte att läroplanen hade påverkat deras undervisning i kreativitet. Samtliga förskollärare beskrev olika aspekter av begreppet kreativitet vilket visade att det inte är ett entydigt begrepp. Huvudpoängen i författarens analys av materialet är att kreativiteten i förskolan har gått från en expressiv, yttre, estetisk kreativitet till en mer produktiv, inre/yttre, utforskande kreativitet i alla ämnen. Återkommande under studiens gång, var tidens inverkan på kreativitet. Kreativitet är något som behöver tid för att utvecklas och gynnas inte av tidseffektiva arbetsscheman. Flera av förskollärarna påtalade dilemmat med tidsbristen när de delade kreativitetsrum med flera andra avdelningar. Läroplanen förespråkar både spontana och planerade aktiviteter. Men med snävare tidsramar, underbemanning och stora barngrupper pressas kreativiteten från en spontan till en mer styrd kreativitet. Författaren drar slutsatsen att förskollärarna måste vara vaksamma så att den expressiva kreativiteten inte försvinner från förskolan för då försvinner främjandet av ett eget meningsskapande, det som gör oss till människor – frihet och individualitet. Förskollärarnas tankar och resonemang om begreppet kreativitet och hur det har utvecklats verkar inte ha kommit ifrån deras förskollärarutbildning, så författaren frågar sig var de har fått informationen ifrån. Med tanke på de varierande aspekterna av begreppet som förskollärarna lyfter så argumenterar författaren liksom tidigare forskning för att förskollärare behöver utbildning i begreppet kreativitet i förskollärarutbildningen. Detta för att säkra en kollegial samsyn, likvärdig undervisning samt för att de ska kunna identifiera och främja det i verksamheten. / The purpose of this study was to analyze, through a now-and-then perspective, how preschool teachers educated before and after the curriculum views the concept of creativity and what place it has in preschool. To approach this, the author interviewed three preschool teachers who received their education in the 70s and 80s, before the curriculum, as well as three preschool teachers educated between 2008-2022, after the curriculum. Using semi-structured interviews, the author asked questions about how big a part creativity had in their educational program and how it then affected how they worked with creativity. Furthermore, how they felt the curriculum had influenced their teaching of creativity. All preschool teachers described different aspects of the concept of creativity, which showed that it is not an unambiguous concept. The conclusion of the empirical analysis is that creativity in the preschool has gone from an expressive, external, aesthetic creativity to a more productive, internal/external, exploratory creativity in all subjects. Recurring throughout the course of the study was the impact of time on creativity. Creativity is something that needs time to develop and does not benefit from time-efficient work schedules. Several of the preschool teachers spoke of the dilemma of time constraints when they shared creativity rooms with several other preschool classes. The curriculum advocates both spontaneous and planned activity. But with tighter time frames, understaffing and large classes of pupils, creativity is pushed from a spontaneous to a more controlled creativity. The author concludes that preschool teachers must be vigilant so that expressive creativity does not disappear from the preschool, because then the promotion of one's own meaning-making and ultimately what makes us human - freedom and individuality – will disappear. The preschool teachers' thoughts and reasoning about the concept of creativity and how it has developed do not seem to have come from their preschool education, so the author wonders where they got the information from. Considering the varying aspects of the concept that the preschool teachers raise, the author along with previous researchers argues that preschool teachers need training in the concept of creativity. This is to ensure a collegial consensus, equal teaching and for them to be able to identify and support it in the classroom.
|
Page generated in 0.0712 seconds