ABSTRAKTBakgrund: Hormonella preventivmedel är av de vanligaste metoderna att förhindra enoönskad graviditet. Forskningen visar att hormonella preventivmedel kan påverka kvinnanslivskvalitet och samtidigt medföra allvarliga biverkningar som kvinnan förväntas leva med.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av ohälsa vid användandet av hormonella preventivmedel.Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Den baseras på ensystematisk litteratursökning av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl och PubMed. Tiokvalitetsgranskade artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier; En emotionellberg- och dalbana (Negativa psykiska effekter, Oro för att bli gravid, Att inte veta varför manmår som man gör och Kvinnors reflektioner kring att sluta använda hormonellapreventivmedel, Positiva psykiska effekter) och Påverkan på den sexuella hälsan (Försämradsexuell hälsa och Förbättrad sexuell hälsa). Kvinnor upplevde att hormonella preventivmedelhade främst en negativ inverkan på den psykiska och sexuella hälsan, men det fanns ävenpositiva upplevelser av hormonella preventivmedel.Slutsats: Slutsatsen är att det finns en variation i hur kvinnor upplever sin ohälsa vidanvändandet av hormonella preventivmedel. Genom den nya kunskapen skulle sjuksköterskorkunna hjälpa kvinnorna och på så sätt kunna lindra lidande, förbättra livskvaliteten samt fåkvinnorna att uppleva en bättre hälsa

Preventivmedelsrådgivning är en del av barnmorskans kompetensområden. Preventivmedelsrådgivning är främst riktad mot kvinnor och inriktar sig på att förhindra graviditet till dess att kvinnan själv önskar bli gravid. Vid preventivmedelsrådgivningen är det lämpligt att barnmorskan även samtalar om relationer och risktagande, samt erbjuder provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar. Barnmorskan ska ha kunskaper om preventivmedel och dess användning, förebygga sexuellt överförbara sjukdomar, och följa upp användningen av preventivmedel. Att vara närvarande med kvinnan och stötta henne i hennes val utgör en central del i barnmorskans arbete. Syftet var att belysa faktorer som framkommer i litteraturen och inverkar på preventivmedelsrådgivningen för kvinnor i reproduktiv ålder. För att besvara studiens syfte valdes en litteraturöversikt som metod. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i 16 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2008 och 2018. För att sammanställa resultatet har en integrerad analys tillämpats. I resultatet kunde tre huvudteman urskiljas: Samspelet mellan patient och rådgivare, val av metod och informationsgivningen. Samspelet mellan rådgivaren och kvinnan var viktigt. Kvinnan ville ha en rådgivare som var omtänksam, empatisk och som hon kunde känna tillit för. Metodvalet påverkades av kvinnornas preferens för särskilda metoder, vilket berodde på tidigare erfarenheter. Olika tillvägagångssätt fanns inom rådgivningen. I vilken omfattning kvinnor tog till sig kunskaper om preventivmedel påverkades av hur rådgivaren valde att ge ut informationen. Det finns flera faktorer som påverkar preventivmedelsrådgivning. Kvinnans tidigare erfarenheter av preventivmetod, rådgivarens kompetens och samtalsmetoden som tillämpas vid rådgivningen har framkommit som viktiga faktorer som påverkar preventivmedelsrådgivningen.

This master thesis sets out to investigate the (re)production of gendered norms through the mediation of hormonal contraceptives to young women. The empirical material of the study consists of interviews conducted with midwifes working in youth clinics around Stockholm, as well as a policy program which is used to coordinate the daily operations of youth clinics on a national level. The study is based on a Foucauldian theoretical framework and employs the concepts bio power, governmentality and gyniatric apparatus to analyse the incentives aimed at young women to promote health through the use of hormonal contraceptives. The study shows that young women are discursively constructed as ”at risk” and that hormonal contraceptives are promoted as a solution for the ”risky”, problematic and uncontrolled female body and subject. Furthermore, the study shows that the promotion of hormonal contraceptives support the discursive ”naturalization” of a binary and heteronormative gender structure as well as the idea that women’s emancipation is achieved through hormonal regulation of the female body.

Socialstyrelsen har definierat Sexuell och Reproduktiv Hälsa utefter WHO:s definition. Sexuell och Reproduktiv Hälsa utgör barnmorskans kompetensområde. Till grund för barnmorskans arbete ligger barnmorskans kompetensbeskrivning samt ICM:s etiska kod, vilka är riktlinjer för barnmorskor och bidrar till en hög kvalitet inom yrket. Kvinnokroppen har såsom objekt fascinerat genom tiderna. Den kvinnliga kroppen har betraktats vara motsatsen till den normativa, vilken är den manliga kroppen. De reproduktiva kvinnliga funktionerna har likställts med sjukdom och abnormalitet. Studier visar att kvinnor generellt har en negativ syn på sin kropp efter graviditet, men forskningen är sparsam. Hur vården bör bemöta dessa kvinnor och fånga upp deras upplevda ohälsa är meningsfullt att söka svar på, likaväl hur upplevelsen av hälsa kan styrkas. Hur kvinnor upplever sina kroppar efter graviditet och vad de upplever som reproduktiv hälsa i relation till kroppen är därför viktigt att belysa. Studien är genomförd med en humanvetenskaplig ansats där kvinnors upplevelser studeras. Detta studeras med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av skrivna berättelser.  Resultatet visar att upplevelsen av reproduktiv hälsa påverkas av kroppens funktioner och hur kroppen fungerar gentemot kvinnans egna önskningar och tankar om hur den borde fungera. En reproduktivt fungerande kropp ger en upplevelse av kvinnlighet och reproduktiv hälsa, medan en kropp med sviktande reproduktiva funktioner upplevs okvinnlig och ger upphov till reproduktiv ohälsa. Kvinnan upplever reproduktiv hälsa vid en fungerande reproduktion, likaså bekräftas hennes kvinnlighet genom det. Menstruation och preventivmedel upplevs tvetydigt för kvinnan då hon upplever det både som hälsa och ohälsa. Det är av vikt att vårdpersonal bemöter kvinnor under hela hennes livscykel på ett professionellt och etiskt riktigt sätt.

Klamydia är en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptäcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhälle och ungdomar mellan 15-24 år är en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i åldern 15-19 år. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån innehållsanalys. I resultatet framkom följande kategorier: Vet hur behandling sker men väljer att distansera sina känslor, Kunskap leder till större medvetenhet men leder inte alltid till förändrat beteende, Preventivmedel och skydd ska finnas men inte synas och Ansvaret läggs på den andre, men tas oftast av tjejerna och den sista kategorin Attityder till sex är beroende av alla andras uppfattning och rykten.Det genomgripande temat som framkom i resultat var att grupptryck och ”sociala spel” påverkar ungdomars ansvarstagande och syn på konsekvenser i samband med klamydiainfektion och sex.Vi har sett att ungdomar har kunskaper kring klamydia men de kan inte alltid använda sina kunskaper på ett korrekt sätt, eftersom deras konsekvenstänkande fortfarande är under utveckling. Dessutom hade det sociala spelet mellan ungdomarna stor inverkan på deras sätt att agera. Detta låg till grund för att ungdomarna inte använder kondom vid tillfälliga sexuella kontakter. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund: Preventivmedel är metoder som i huvudsyfte används för att förhindra graviditet, de kan dock påverka mycket mer än fertiliteten i form av biverkningar. Det fanns sedan tidigare studier som beskrev kvinnors erfarenheter av reversibla preventivmedel men för att ge en bredare bild av kvinnors upplevelser valde författarna att sammanfatta dessa i en litteraturstudie. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att använda reversibla preventivmedel. Metod: En deskriptiv litteraturstudie av 16 artiklar, 13 med kvantitativ ansats och tre med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Kvinnor upplevde att de påverkades av sin omgivning när det gällde valet av preventivmedel, ofta handlade det om vänners tidigare erfarenheter och attityder. P-piller är den metod som flest kvinnor i omgivningen använde och metoden valdes därför många gånger av bekvämlighetsskäl. P-piller kan dock vara besvärliga eftersom de ska tas varje dag, något som många kvinnor upplevde var svårt. Detta kunde påverka metodens säkerhet och ge oro, denna oro upplevde inte kvinnor som valde mer långsiktiga metoder som spiraler, p-ring eller p-stav vilket resulterade i att kvinnorna upplevde en större trygghet. Trygghet upplevdes vara en viktig faktor för den sexuella hälsan. Hur kvinnan blev bemött av sin vårdgivare samt metodens påverkan på menstruationen hade också betydelse för kvinnans välmående. Slutsats:Kvinnors upplevelser av användningen av reversibla preventivmedel är väldigt individuell och komplicerad och därför är det viktigt att belysa kvinnors upplevelser och eventuella problem. / Background: The main purpose of contraceptives is to prevent pregnancy, but they might also affect more than just fertility due to side effects. There is previous research that describes women's experiences of reversible contraceptives, the authors aim was therefore to provide a broad view of these experiences by summarizing them into a literature review. Aim: To describe women’s experiences with using reversible contraceptives. Method: A descriptive literature review of 16 articles, 13 with a quantitative approach and three with a qualitative approach. Main result: Women often experienced an impact from their surroundings when it came to their choice of contraceptives, usually the experiences and attitudes of friends. Oral contraceptives were the most commonly used method and often chosen because of convenience. However, oral contraceptives need to be taken every day and to some women that was a problem leading to nervousness which affected the security of the method. Women that choose long-acting reversible contraceptives like intrauterine devices, vaginalring or implant, usually experienced a greater security. Security was an important factor for the sexual health of women. How the women were being treated by her caregiver and how the method impacted on her menstruation also had significance on her wellbeing. Conclusion: Women's experiences of the use of reversible contraceptives was very individual and complicated and that is why it is important to make aware of women's experiences and any problems they might have.

I Sverige genomförs årligen 35 000 - 40 000 aborter. Kvinnor i åldersgruppen 20-24 är de som utför allra flest och risktaganden i sexuella sammanhang är betydligt större än vad det tidigare har varit. Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnor sexuella riskbeteenden och deras attityder till abort. Systematiska sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO och artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt. Slutligen valdes 11 vetenskapliga artiklar som bearbetades och analyserades. Utifrån syftet delades resultatet upp i två delar. Under riskbeteenden framkom följande underteman: alkohol gör unga kvinnor mer riskbenägna, liberala attityder till sex, inkonsekvent användande av preventivmedel, upplevda nackdelar med preventivmedel samt brist på information om preventivmedel och sexualkunskap. Dessa teman beskriver på olika sätt de sexuella riskbeteenden som visat sig finnas hos unga kvinnor idag. Unga kvinnors attityder till abort delades upp i två underteman: abort som ett accepterat alternativ samt blandade känslor kring en oplanerad graviditet och beslut om abort. Abort sågs som en självklar rätt men även rädsla att ångra sitt beslut uttrycktes. Preventiva insatser vad gäller oönskade graviditeter är ett ansvar som åligger hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan kan i sin profession använda sig av motiverande samtal. Det vilar också ett ansvar på hälso- och sjukvården att erbjuda en god abortvård samt möjlighet till återhämtning där sjuksköterskan spelar en viktig roll vid samtal och stöd. / Every year implements 35,000 to 40,000 abortions in Sweden. The most are performed by women aged 20-24 and risk-taking in sexual context is much more common than before. The aim of this study was to describe young women´s sexual risk behaviors and their attitudes toward abortion. Systematic searches were made in Cinahl, PubMed and PsycINFO and articles that corresponded the aim was critically reviewed. Finally 11 research articles were selected and after that they were processed and analyzed. Based on the purpose the result was divided in two parts. To risk behaviors following subthemes revealed: alcohol makes young women more willing to take risks, liberal attitudes to sex, inconsistently use of contraception, perceived disadvantages of contraception and lack of information about contraception and sex education. These themes describe the sexual risk behaviors that exist in young women today. About young women's attitudes to abortion two subthemes were emerged: abortion as accepted alternative and mixed feelings about an unplanned pregnancy and the decision on abortion. Abortions were seen as a natural right, but also fear of regretting their decision was expressed. Preventions of unwanted pregnancies are a responsibility of health and medical care. Nurses can in their profession use motivational interviewing. The health sector also has a responsibility to offer a good abortion care and allow for recovery. The nurse plays a particularly important role in the support.

En eskalerande minskning hos grodpopulationer och grodarter har skett världen över sedan 1980. Minskningen har påverkats av flera faktorer, bland annat utsläpp av endokrina ämnen till vattendrag. Endokrina ämnen är naturliga och syntetiska hormoner och kemikalier som stör människors och djurs hormonsystem. Syntetiska hormoner finns i p-piller och andra preventivmedel och hormonerna släpps ut i vattendrag via urinen. Det har visats att grodor påverkas av de syntetiska hormonerna etinylestradiol och levonorgestrel som finns i p-piller. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka vilka effekter de två hormonerna har på modellarterna Xenopus laevis och Xenopus trolpicalis och på svenska grodarter såsom Rana temporaria. Effekterna är främst förändrad könskvot, med honor i majoritet, samt minskad fertilitet. Fertiliteten försämras genom missbildade könsorgan, genom att äggen mognar långsammare och honor kan bli sterila med avsaknad av äggledare. Hormonexponering kan leda till försenad metamorfos och det kan bli en högre mortalitet hos juvenila grodor. Även hormonuttryck kopplade till reproduktion och fertilitet kan påverkas av hormonexponering. Dock behövs mer forskning, särskilt i fält då mestadels experimentella studier gjorts hittills i laboratorier. Hormonutsläpp är en bidragande faktor till att sex av Sveriges åtta grodarter är rödlistade och i världen handlar det om tusentals arter. Även den så kallade cocktail effekten, det vill säga de effekter flera olika ämnen skapar tillsammans, bör undersökas närmare.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Kombinerade preventivmedel används för att förhindra graviditet. Dessa preventivmedel innehåller både östrogen och progesteron. Kombinerade preparat som innehåller levonorgestrel (LNG) rekommenderas i första hand för denna kombination ger minst risk att utveckla venös tromboembolism (VTE). LNG ges ofta i kombination med etinylestradiol (EE). Dienogest (DNG) är ett progesteron som säljs i Sverige i kombination med estradiolvalerat (E2V). Kombinationen säljs under produktnamnet Qlaira. Risken att få VTE med kombinerade preventivmedel som innehåller DNG är inte kartlagd än. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om risken att få VTE med kombinerade preventivmedel som innehåller DNG är större jämfört med preventivmedel som innehåller LNG. Studier samlades från databasen PubMed och sökord som användes var ”dienogest VTE” och ”dienogest venous thrombosis”. Några av studierna hittades genom dessa sökord och resterande kunde hittas genom funktionen ”similar articles” på PubMeds hemsida. Fyra kliniska studier och två epidemiologiska studier ligger till grund för denna studie. Studierna jämförde kombinationspreparat som innehöll DNG eller LNG avseende risken att drabbas av VTE. Resultatet från de kliniska studierna visar att användarna av DNG/E2V och LNG/EE saknade statistiskt signifikanta (p>0,05) skillnader mellan varandra. Dock fanns det statistiskt signifikanta (p<0,05) skillnader mellan användarna av DNG/E2V och LNG/EE på intraindividuell nivå. Mellan användarna av DNG/EE och LNG/EE fanns det statistiskt signifikanta skillnader (p<0,05) mellan användargrupperna. Resultaten från de epidemiologiska studierna visade att det inte fanns någon statistiskt signifikant (p>0,05) skillnad mellan DNG/EE och LNG/EE angående risken att drabbas av VTE. Preparat med DNG ger, precis som alla kombinerade preventivmedel, en ökad risk att drabbas av VTE. Denna risk är jämförbar med kombinerade preparat som innehåller LNG. Risken att drabbas av VTE beror troligen på vilket östrogen som progesteronet är kombinerat med och om individen redan är utsatt för en större risk att drabbas av VTE. Studier med större behandlingsgrupper behövs för att undersöka ämnet ytterligare.