Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.

Uppsatsen belyser diagnosen DAMP ur ett pedagogperspektiv. Diagnosen har debatterats i medierna och det har framkommit företrädare för två olika ståndpunkter. En av dem är docenten i sociologi, Eva Kärfve och den andra är professorn i neuropsykiatri samt en av grundarna till diagnosen DAMP, Christopher Gillberg. Kärfve ville granska dennes forskning då hon ifrågasätter dess trovärdighet. Debatten gjorde att vi blev intresserade av DAMP-diagnosen och ville undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om DAMP och dess diagnostisering, samt vad de vet om utredningen som leder till en diagnos och hur de uppfattar den pågående debatten i media. För att belysa dessa frågeställningar har vi studerat litteratur som behandlar problematiken kring diagnosen DAMP, samt genomfört en empirisk undersökning. Vi genomförde denna genom kvalitativa intervjuer med pedagoger. Vår undersökning visade att pedagogerna hade olika uppfattning kring diagnosen betydelse. En del pedagoger ansåg att diagnosen följde individen genom hela livet medan andra ansåg att den kunde förändras med tiden. Vidare menade några pedagoger att det var barnet som var bärare av problematiken, medan andra ansåg att problematiken förmodades ligga i skolmiljön och pedagogens bemötande. Även om pedagogen menade att problematiken låg i skolmiljön, benämnde de ändå barnet som barnet med bekymmer eller med problem. De pedagoger som arbetade i mindre klasser med barn som fått diagnosen DAMP ansåg att det var bra med denna exkludering. Detta på grund av att de kunde hjälpa barnet att på ett bättre sätt tillgodogöra sig skolans undervisning. Hos dessa pedagoger låg ändå strävan att få eleverna med diagnos inkluderade i vanlig klass. Vad pedagogerna visste om utredningen och diagnostiseringen av DAMP varierade. Pedagoger i vanlig klass och fritidspedagoger hade inte särskilt stor insikt i hur utredningen till diagnosen gått till. Däremot hade rektorn, specialpedagogerna och speciallärarna större kunskap om detta. Detta kan bero på att dessa pedagoger är mer delaktiga vid utredning och diagnostisering.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett välkänt problem hos ungdomar. Studien jämför föräldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig själva och sina föräldrars reaktioner. Befintliga data från ett forskningsprojekt används där undersökningsdeltagarna var ungdomar, från skolår sju till första året på gymnasiet. Resultaten visade att föräldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt från andra föräldrar både när det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende där ungdomarna med ADHD-problematiken hade svårigheter. De skiljde sig däremot inte i upplevelser av föräldrarnas beteenden. Studien fann att föräldrar och ungdomar har skilda perspektiv och att ADHD-problematiken inte verkar vara avgörande för hur ungdomarna upplever sina föräldrar. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a well-known problem in adolescents. This study compares parents’ experiences of adolescents ADHD problems and adolescents own perceptions of themselves and their parents' reactions. Existing data from a research project were used where the participants were young people from 7 th grade to 1 year of high school. The results showed that parents who give high estimates of their adolescents ADHD symptoms differ greatly from other parents both concerning the adolescent’s behavior and their own behavior. Adolescents differ in experienced of own behavior where adolescents with ADHD problems had difficulties. They differed, however not in the experiences of their parents' behaviors. The study found that parents and adolescents have different perspectives and that ADHD-related problems do not seem to be crucial to how adolescents experience their parents.

Syftet med denna C-uppsats är att genom Pincus och Minahans resursinriktade systemteori undersöka innebörden av hur samhälleliga system tillgodoser hjälpbehov för klienter som uppbär försörjningsstöd under lång tid. Målet är att skapa en strukturerad bild av vad som är bidragande faktorer till långvarigt beroende av försörjningsstöd samt hur samhälleliga system arbetar med insatser gällande dessa faktorer. Frågeställningarna är följande: Vilka hjälpbehov framträder genom journalerna för undersökningsgruppen? Hur adresseras dessa av samhälleliga system och vilka slutsatser kan man dra av detta? Resultatet visar att hjälpbehoven som tillgodoses är av olika karaktär och att det samhälleliga resurssystemet ibland ersätter formella och informella resurssystem när dessa inte är välfungerande. Slutsatsen visar att samhälleliga system kan motarbeta varandra och att detta då blir till men för den enskilde. Slutsatsen visar också att preventivt arbete för att förhindra att långvarigt beroende av försörjningsstöd uppstår är viktigt. / The purpose of this bachelor thesis is to use Pincus and Minahans resource-oriented systems theory to examine how societal systems are meeting the needs of the clients who are longterm dependant on social benefits. The aim is to create a structured image of the factors that lies behind a longterm dependance on social benefits, and also how societal systems are working with interventions concerning these factors. The questions are as follows: Which needs for support can be identified among the studied group? How are these needs addressed by the societal systems, and what conclusions can you draw from this? The result shows that needs that are met by societal systems are of different sorts. It also show that societal systems sometimes replaces private and organizational systems, when thees are malfunctioning. The conclusion shows that societal systems can work against each other and that this can become troublesome for the clients. The conclusion also shows that preventive interventions are important when working with hoe to make longterm dependance on social benefits less occurring.

The issue of honour related problems in schools are important social problems in Sweden. It’s not unusual that honour related problem has had serious consequences before any action has been inserted by society. Sometimes the efforts made by society have had no impact whatsoever due to them being inserted too late. We can conclude based on our literature and our interviews, the importance of prevention. For all involved, both schools and social services, the work of prevention regarding honour related problems before the situation becomes acute, is beneficial. If the parents have confidence in the school they will release some of their need of control for the student. If the parents are not included in their child’s curriculum there’s a risk that they will loose the sense of security for the school. It is important for school counsellors to have competence in the field, to be able to handle and to do proper risk assessment. It is also important for the school to establish and maintain a good relationship with the parents. The condition for this is already in the curriculum, which encourages all those who work in schools to promote a good relationship with parents. The education act guarantees all students equal opportunities to education regardless of background.

Det första systemet som skapades för att integrera alla affärstransaktioner var ERP-systemet som skapades 1960. Detta system samlar verksamhetens data i olika databaser och för att kunna hantera och analysera denna data har utvecklare skapat ett BI-system. Detta system extraherar data och omvandlar den till användbar information som kan bidra till en underlättad och förbättrad styrning. Författarna av viss litteratur påstår att information är viktig för alla verksamheter då det är avgörande för ett beslutsfattande. Med hjälp av ett BI-system kan verksamheten få denna efterfrågade information samt att chefer med hjälp av systemet kan fatta taktiska och strategiska beslut.   Syftet med denna studie var att beskriva högskolor och universitets förväntningar på ett BI-system och jämföra dessa med de fördelar som viss litteratur utlovar. Vi genomförde studien på två lärosäten, Högskolan i Halmstad och Göteborgs universitet, för att se vilka förväntningar de har på ett BI-system samt om det liknar eller skiljer sig med det som viss litteratur utlovar.   Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ metod där vi har undersökt de utvalda lärosätenas förväntningar på ett BI-system. Vi har gjort det genom att utföra besöksintervjuer samt en mail- och telefonintervju med de ansvariga och användarna av lärosätenas BI-system.   Resultatet som vi kommit fram till i denna studie är att många av de utlovade fördelarna som kan utläsas i viss litteratur stämmer överens med respondenternas förväntningar. Dessa förväntningar är bland annat att via ett BI-system förbättra verksamhetens styrning, underlätta kontrollen på strategiuppfyllelse samt få ökad tillgång till viktig information. Förväntningarna kan även utläsas i viss litteratur men vi kan även utläsa skillnader som till exempel är åsikter angående utbildning i systemet, mätning av systemets effektivitet samt problematik med systemet.

Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik är hårt utsatta, eftersom det finns stora svårigheter med att upptäcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet är i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De två organisationerna delar ansvaret och uppmanas därför att samverka. Syftet med examensarbetet är att förstå socialtjänstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nå syftet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med yrkesverksamma. Vår studie visar att den samtidiga problematiken uppfattas som vanlig. Studien visar även, i likhet med tidigare forskning, att det finns stora svårigheter i verksamheterna framför allt när det gäller upptäckt, utformning av behandling och ansvarsfördelning. Många gånger sker en överlämpning av klienter/patienter mellan de olika verksamheterna. För att arbetet och samverkan ska fungera bättre menar respondenterna att det är viktigt med geografisk närhet, etablerade kontakter samt gemensam ledning och ekonomi. Resultatet har analyserats med hjälp av kategorisering och nyinstitutionell organisationsteori. Med kategorisering har verksamheternas inkludering och exkludering av klienter/patienter analyserats. Den nyinstitutionella organisationsteorin har använts för att analysera och förstå samverkan mellan verksamheterna.

<p>Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik är hårt utsatta, eftersom det finns stora svårigheter med att upptäcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet är i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De två organisationerna delar ansvaret och uppmanas därför att samverka. Syftet med examensarbetet är att förstå socialtjänstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nå syftet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med yrkesverksamma. Vår studie visar att den samtidiga problematiken uppfattas som vanlig. Studien visar även, i likhet med tidigare forskning, att det finns stora svårigheter i verksamheterna framför allt när det gäller upptäckt, utformning av behandling och ansvarsfördelning. Många gånger sker en överlämpning av klienter/patienter mellan de olika verksamheterna. För att arbetet och samverkan ska fungera bättre menar respondenterna att det är viktigt med geografisk närhet, etablerade kontakter samt gemensam ledning och ekonomi. Resultatet har analyserats med hjälp av kategorisering och nyinstitutionell organisationsteori. Med kategorisering har verksamheternas inkludering och exkludering av klienter/patienter analyserats. Den nyinstitutionella organisationsteorin har använts för att analysera och förstå samverkan mellan verksamheterna.</p>

Historiskt sett finns det etablerade normer i samhället som säger att en kommun endast ska bedriva traditionell kommunal verksamhet som innefattar att tillgodose välfärden (vård, skola &amp; omsorg). Dock så har globaliseringen och urbaniseringen skapat en konkurrens om invånare vilket har lett till att kommuner idag bedriver en allt mer utvecklad marknadsföring för att attrahera fler invånare. Den här fallstudien innehåller två objekt (kommuner). Vi vill undersöka den kommunala marknadsföringen genom att fokusera på begreppen competitive identity (CI) och institutionell problematik (IP). Begreppet CI innehåller en teoretisk genomgång av komponenter i kommunal marknadsföring och IP beskriver kommunernas komplexa situation med olika institutionella krav. Genom att analysera dessa begrepp mot praktiska fall kan vi bidra till ökad förståelse om kommunal marknadsföring som är vårt syfte. Vi presenterar även en egen modell i samband med begreppet CI som ger en nyanserad bild av ämnet. Studiens resultat identifierar att kommunerna har speciella målgrupper som likt ett företag varierar beroende på deras ställning på marknaden. Genom skapandet av en CI deklarerar kommunen en önskvärd image där företeelser som inte bidrar till den blir exkluderade. Det gestaltar sig på olika sätt vilket analyseras grundligt i studien. Samtidigt illustreras motsägelsen när respondenterna i fallen säger att det är medborgarna som håller uppe imagen. Studien visar att det inte finns en enhetlig bild hur man som kommun ska hantera den institutionella komplexitet som uppstår. Fallen presenterar två olika synsätt som de finner mer lämpligt. / In a historical point of view there are established norms in the society that declares a municipality to only secure the public welfare that includes health care, education and social care. However the globalization and urbanization has created a competition over inhabitants. This development has led municipalities to increasingly engage in marketing to attract more residents. The study is conducted in a multiple case study design with two cases (municipalities). We examined the chosen cases in there marketing behavior by focusing on two concepts, competitive identity (CI) and institutional complexity (IP). The concept of CI contains a theoretical review of components in municipal marketing and IP describe the municipalities’ complex situation with different institutional demands. By analyzing this concepts against practical cases we intend to contribute to a wider understanding of municipal marketing and its actions in Sweden. We also present our own model in connection with the concept of CI that´s gives the field a nuanced perspective. The study’s result identify that the cases has specific target groups much like regular companies. The target groups vary depending on the municipality’s position on the market. By creating a CI the municipalities declares a desired image, much phenomenon’s that considered not to contribute will be excluded in the municipalities marketing. This portrays in different ways which is analyzed thoroughly. At the same time the contradiction is illustrated when the respondents of the municipalities states that all inhabitants will provide to the image. The study shows that a unitary view in how the manage the institutional complexity do not exist. The cases present different methods that they find appropriate.

Denna studie handlar om socialarbetares dilemman i arbetet med familjer där misstanke om sexuella övergrepp mot barn finns och problematik socialarbetare kan se inom dessa familjer. Metoden för studien är kvalitativ eftersom ämnet kräver djupare svar och semistrukturerade intervjuer genomförs med fem socialarbetare i två olika kommuner. Frågor som berörs är bland annat hur socialarbetaren kan uppleva en problematik inom familjer där familjemedlemmar väljer att ta förövarens parti framför barnets parti. Studien tar även upp socialarbetarens dilemma att förhålla sig till sin egen magkänsla och samtidigt ta hänsyn till de lagar och regler som ska styra arbetet. Författarna granskar forskning som tar upp olika behandlingsperspektiv men också ett barnperspektiv för att få mer bredd till det myndighetsperspektiv som socialarbetarna ger. Resultatet från intervjuerna analyseras med tidigare forskning och anknytningsteori, utveckling av ekologisk teori och Foucaults maktperspektiv. Ett av slutresultaten författarna kommer fram till är att sexuella övergrepp ofta är svåra att bevisa och detta kan skapa problematik inom familjen och stora dilemman i socialarbetarens arbete. / This study is about social workers’ dilemmas in working with families where suspicion of sexual abuse against children exists and problems social workers can find within these families. The methodology for the study is qualitative because the subject requires deeper answers and semi-structured interviews are implemented with five social workers in two different municipalities. Issues covered include how the social worker may experience a problem within the families where family members choose to take the perpetrator’s part in front of the child’s part. The study also addresses the social worker’s dilemma in relate to the own instincts, while taking into account the laws and rules that will govern the work. The authors review research addressing various treatment perspectives but also a child’s perspective to get more width to the official perspective that social workers provide. The result from the interviews is analyzed with previous research and attachment theory, developing ecological theory and Foucault’s perspective of power. One of the end results, the authors reach is that sexual abuse is often difficult to prove, and this can create problems within the family and major dilemmas within the social workers’ job.