Produktutvecklingen är i ständig rörelse. Företag arbetar kontinuerligt med att befinna sig i framkant och att erbjuda nya innovativa lösningar för att kunna konkurrera om marknadsandelar. Det tillsammans med att kunskap har blivit en allt viktigare tillgång för företagen har väckt frågor kring kunskapsbevaring men även kunskapsöverföring. Att överföra kunskap mellan projekt bygger mycket på att ta vara på befintlig kunskap och vidareutveckla den så att hjulet inte ska behöva uppfinnas på nytt. Konsekvenserna av att kunskap gått förlorad kan bli både kostsamt och ineffektivt för ett företag som ständigt vill ligga i utvecklingens framkant. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier utvecklingsavdelningen hos ett mindre företag valt för att bevara kunskap inom organisationen. Studien har även undersökt hur kunskap sprids mellan medarbetarna samt vilka metoder som anammats för kunskapsöverföring mellan projekt. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie för att studera vilka etablerade metoder det finns för kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning där olika yrkesroller inom produktutveckling på ett specifikt företag intervjuades. Detta i syfte att få en inblick i vilka metoder och strategier företaget valt att använda. Resultatet från den kvalitativa undersökningen användes sedan för analys mot litteraturen för att granska företagets valda metoder för kunskapsbevaring så väl som kunskapsöverföring. Vidare kunde sedan slutsatser kring dessa dras. Studien visade på att utvecklingsavdelningen har databaser som utgör en stor del av kunskapsbevaringen. En drivande faktor som gynnar avdelningens dokumentation är medarbetarnas motivation. Individen ser nyttan i det samt känner en vilja till att dokumentera då det underlättar deras arbete. Dock kan denna strategi inte säkerställa att rätt kunskap bevaras. Vad gäller kunskapsöverföring används flertalet strategier. Databasernas användarvänliga struktur främjar återanvändning av kunskap. En stor del av spridningen sker även via möten. Utvecklingsavdelningen har byggt upp ett trevligt klimat där mentaliteten alla hjälper alla florerar vilket bidrar till individens vilja att delge kunskap. På avdelningen arbetar de aktivt med att integrera kunskap från ett projekt till nästa med hjälp av flera metoder vilket är idealt för att ta vara på befintlig kunskap. Kunskapsöverföringen mellan projekt kan anses mindre kritisk när företaget är av mindre storlek då ett mindre antal medarbetare medför att projektmedlemmar återanvänds i större utsträckning än på ett större företag. / Product development is in constant motion. Companies are constantly striving to be at the forefront and to offer new innovative solutions to stay relevant. This, together with the fact that knowledge has become an increasingly important asset for the companies, has raised questions about knowledge management and knowledge transfer. Transferring knowledge between projects is based on taking advantage of existing knowledge and further developing it so that the wheel does not need to be reinvented. The consequences of losing knowledge can be both expensive and inefficient for a company that wants to be at the forefront of development. The purpose of this study is to investigate which strategies the development department of a smaller company has chosen to preserve knowledge within the organization. The study has also investigated how knowledge is disseminated between the employees and the methods adopted for knowledge transfer between projects. A literature study was executed to study the established methods for knowledge preservation and transfer of knowledge. Furthermore, a qualitative study was performed in which different professional roles in product development at a specific company were interviewed. This is in order to gain an insight into the methods and strategies the company has chosen to use. The results of the qualitative study were analyzed and then discussed to investigate which knowledge preservation methods are used at the company. The company's methods for transferring knowledge were also analyzed and further conclusions could be drawn. The study showed that the development department has databases that make up a large part of the knowledge preservation. A driving factor that favors the department's documentation is employee motivation. The individual sees the benefit in it and feels a willingness to document as it facilitates their work. However, this strategy cannot ensure that the right knowledge is retained. In terms of knowledge transfer, several strategies are used. The user-friendly structure of the databases promotes the re-use of knowledge. A large part of the dissemination also takes place via meetings. The development department has built up a nice climate where the mentality is that everyone helps everyone, which contributes to the individual's willingness to share knowledge. In the department, they work actively to integrate knowledge from one project to the next by means of several methods, which is ideal for utilizing existing knowledge. Knowledge transfer between projects can be considered less critical when the company is smaller in size, since a smaller number of employees means that project members are reused to a greater extent than at a larger company.

Följande rapport är skriven vid Örebro Universitet och skrivs som avslut på författarnas ingenjörsstudier. Problemet som rapporten behandlar är att tillfälliga projektgrupper har svårt att prestera och samarbeta. Detta påverkar produktutvecklingsprojektets genomförandeprocess samt projektets resultat. Denna rapport redogör för hur processen för produktutvecklingsprojekt påverkas av projektgruppers sammansättning, med avseende på Belbins teamroller, samt om det finns några gemensamma faktorer hos lyckade produktutvecklingsprojekt som kan kopplas till projektgruppens sammansättning. För att angripa problemet har en litteraturstudie utförts samt intervjuer på ett produktutvecklingsföretag. Med hjälp av släktskapsdiagram har all data strukturerats upp. Analys av data påvisade en bild av att projektgruppens sammansättning har en stor inverkan på produktutvecklingsprojekt och att processen i produktutvecklingsprojekt påverkas positivt av olikheter i projektgruppen. Den mest bidragande teamrollen är Plant vars påhittiga sida förser projektet med den kreativitet som krävs för att genomföra ett produktutvecklingsprojekt. Slutligen fastställdes att överskott av starka karaktärer i produktutvecklingsprojekt skapar konflikter, vilket medför att tidsram och budget för projekt riskerar att bli lidande. / This thesis is written at Örebro University as an ending of the writers’ time at the university. The report examines the problem that temporary project groups does not perform well and has troubles with collaboration. This affects the process of product development projects and can affect the result of the project. This thesis describes how the composition of the project group, with respect to Belbin’s team roles, affects the process of product development projects. The report will also examine if it is possible to find any links between successful product development projects and the composition of the project group. The thesis is based on a literature study that has been combined with interviews at a product development company. By analyzing the data from the interviews and the literature study the writers could see positive effects due to differences in the project groups. By adding a person with the team role Plant to the project group the level of creativity increases, which can improve the result of the project because of better ideas. The writers also found out that if you hold too many strong individuals in a project group it can cause the timeframe and the budget of the project to fail. The strong characters may have problems collaborating, which will create conflicts, causing the project to take longer time than expected.

This research study investigates the factors contributing to delays in construction equipment projects, specifically in the User Experience (UX) and Human-Machine Interface (HMI) area, with a particular focus on projects conducted at the company Volvo Construction Equipment. The study incorporates a literature review, a mixed-methods approach combining qualitative and quantitative analysis, and in-depth discussions. Through the analysis of existing literature, the study identifies various factors associated with delays in construction equipment projects, including unclear project requirements, challenges in integrating systems and technologies, communication and collaboration issues, inadequate project management practices, and external influences. Building upon this foundation, qualitative interviews and quantitative surveys were conducted to gather insights from project managers, engineers, and other stakeholders at Volvo Construction Equipment. The findings from the data analysis highlight the frequency and average duration of delays in the UX/HMI area of construction equipment projects. Key contributing factors include communication issues, changes in project requirements or scope, insufficient resources or manpower, delays in component/material delivery, and lack of coordination among teams. These factors significantly impact project performance. Participants in the study reported employing various strategies to mitigate these delays, such as improving communication channels, enhancing cross-functional collaboration, investing in training and skill development, and closely monitoring project requirements. The research outcomes provide valuable insights into the relationships between identified factors and project delays in the UX/HMI area at Volvo Construction Equipment. The results emphasize the importance of addressing these factors through improved planning, effective communication, collaboration, and resource management to enhance project efficiency. Furthermore, the study contributes to the field of UX/HMI in construction equipment projects by shedding light on the specific challenges faced by the company and providing recommendations to improve project management practices and minimize delays. Recommendations to future research directions include longitudinal studies to assess the long-term impact of implemented strategies, exploration of emerging technologies in the UX/HMI domain, and evaluation of different project management methodologies for their effectiveness in addressing delays. By addressing these research gaps, further advancements can be made to optimize the UX/HMI area of construction equipment projects, ensuring successful project outcomes. / Denna forskningsstudie undersöker faktorer som bidrar till förseningar i produktutvecklingsprojekt av arbetsmaskiner, specifikt inom användarupplevelse (UX) och människa-maskin-gränssnitt (HMI), med särskilt fokus på projekt som genomförs vid företaget Volvo Construction Equipment. Studien innefattar en litteraturöversikt, en blandad metodansats som kombinerar kvalitativ och kvantitativ analys samt fördjupade diskussioner. I analysen av befintlig litteratur identifieras olika faktorer som är förknippade med förseningar i denna typ av projekt, inklusive oklara projektkrav, utmaningar att integrera system och teknik, kommunikations- och samarbetsproblem, otillräckliga projektledningsmetoder och externa påverkningar. Med denna grund genomfördes kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter för att samla insikter från projektledare, ingenjörer och andra intressenter vid Volvo Construction Equipment. Resultaten från dataanalysen belyser frekvensen och genomsnittlig varaktighet av förseningar inom UX/HMI-området för denna typ av projekt. Nyckelfaktorer inkluderar kommunikations-problem, ändringar i projektkrav eller omfattning, otillräckliga resurser eller arbetskraft, förseningar i leverans av komponenter/material och brist på samordning mellan team. Dessa faktorer påverkar projektets prestanda avsevärt. Deltagarna i studien rapporterade att de använder olika strategier för att mildra dessa förseningar, såsom att förbättra kommunikations-kanaler, förbättra tvärfunktionellt samarbete, investera i utbildning och kompetensutveckling samt noggrant övervaka projektkrav. Resultaten ger värdefulla insikter i sambanden mellan identifierade faktorer och projekt-förseningar inom UX/HMI-området på Volvo Construction Equipment. Vikten av att hantera dessa faktorer genom förbättrad planering, effektiv kommunikation, samarbete och resurshantering för att förbättra projekteffektiviteten betonas särskilt. Vidare bidrar studien till fältet UX/HMI inom denna typ av projekt genom att belysa de specifika utmaningar som Volvo Construction Equipment står inför och ge rekommendationer för att förbättra projektlednings-metoder och minimera förseningar. Framtida forskningsriktningar som rekommenderas inkluderar longitudinella studier för att bedöma den långsiktiga effekten av implementerade strategier, utforskning av framväxande teknik inom UX/HMI-domänen och utvärdering av olika projektledningsmetodiker gällande deras effektivitet i att hantera förseningar. Genom att ta itu med detta kan ytterligare framsteg göras för att optimera UX/HMI-området för produktutvecklingsprojekt av arbetsmaskiner och säkerställa framgångsrika projektresultat.