Vid palliativ vård av barn är det viktigt att besittakunskap inom både palliativ vård och barn då det är en komplex situation. Tidigare forskning har visat på svårigheter och kunskapsluckor inom den palliativa barnsjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i ett palliativt skede. En litteraturstudie genomfördes, där tio artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Artiklarnas resultat kategoriserades i fyra grupper: erfarenhet av stöd och relation, erfarenhet av vårdorganisation, erfarenhet av den professionella rollen samt erfarenhet av förändring utav behandling. Sjuksköterskorna upplevde att stöd var centralt vid palliativ vård av barn. De tar upp att både stödet från organisationen, mellan kollegor samt stödet till familjen var avgörande för god palliativ vård. Relationen var även central i all palliativ vård av barn då hela familjen var i fokus. I denna nära relation upplevde sjuksköterskorna att det var svårt att behålla de professionella gränserna. Palliativ vård av barn är ett nytt forskningsområde. I framtiden bör forskningen fokusera på att undersöka mer specifika förhållanden som till exempel stöd. En annan aspekt är att organisationen ger sjuksköterskorna möjlighet att ta till sig den forskning som finns inom området för att förbättra vården. Förbättrad utbildning och möjlighet till vidareutbildning inom palliativ vård av barn för sjuksköterskorna är av stor vikt. / In palliative care of children it is important to have knowledge of both palliative care and children as it is a complex situation. Previous research has shown difficulties and knowledge gaps in the pediatric palliative care. The aim of the study was to illustrate nurses’ experiences of caring for children in the end-of-life. A literature study was conducted, where ten articles were reviewed, processed and analyzed. The results of the articles were categorized into four groups: experience of support and relationship, experience of the care organization, experience of the professional role and experience of change in treatment. The nurses experienced that support had a central role in pediatric palliative care. They address the support from the organization, between colleagues as well as the support to the child’s family as significant for good palliative care. The relationship was central in all pediatric palliative care as the whole family was involved. In this close relationship the nurses had difficulties maintaining the professional boundaries. Pediatric palliative care is a new research field. In the future research should focus on specific conditions such as support. Another aspect is that the organization gives nurses the opportunity to take part of this research to improve the care. Improved education and the possibility to get education in palliative care of children for the nurses are of great importance.

Denna studie undersöker medieföretags riktlinjer och eventuella policys för användandet av sociala medier, samt riktlinjernas påverkan på anställda. Syftet är dessutom att få en insyn i anställdas förhållning till gränsen mellan arbetsliv och privatliv på sociala medier utifrån en professionell kontext. En flerfallstudie, med kvalitativa intervjuer som metod, har gjorts. Tre medieföretag har undersökts där det utförts två intervjuer på respektive företag, totalt sex intervjuer. Företagens interna arbete med strategier för sociala medier och påverkan på anställda har undersökts och analyserats. Resultatet visar att samtliga undersökta företag har olika arbetsprocesser gällande strategier för sociala medier, däremot har företagskulturen en stor roll i hur företagen och anställda ser på användandet av sociala medier. Förutom företagskulturen inverkar erfarenhet, intresse och vana i hur anställda hanterar sociala medier, samt låter sig påverkas av dem. En slutsats är att personliga strategier kan användas för att hantera gränsen mellan privatliv och arbetsliv på sociala medier. / This study examines media company’s rules and guidelines when it comes to employee’s use of social media, as well as the guidelines impact on the employees. The purpose is also to get an insight in the employees relation to the boundaries between work-life and private life on social media, based on a professional context. To do this, a multiple case study research method has been used, where qualitative interviews has been done. Three media companies have participated, where two interviews on each company has been conducted. The companies work with their strategies for social media and the impact on the employees has been examined and analysed. The result shows that all of the examined companies have different work processes when it comes to social media, but it also shows that the corporate culture has a major role in how the companies and employees look at the use of social media. Except the corporate culture, experience, personal interest and habits also affect how employees deal with social media, as well as influence them. A conclusion is that personal strategies can be used to handle the boundaries between work-life and private life on social media.

This paper aims to investigate the understanding and approaches of correctional officers in building relationships with clients in a correctionalfacility and to understand how they negotiate the professional boundaries that are necessary to maintain in these relationships. This qualitative study wasconducted through semi-structured interviews with eight correctional officersworking in different correctional facilities with security level two. The findings indicate that the application of the value “personal but not private”in practice is an individual matter and a gray area. The study shows that correctional officers need to establish close relationships with clients whilemaintaining professional boundaries in order to avoid becoming too personal.Striking a balance between being personal and professional is crucial increating trusting relationships with clients.