Projektets mål är att utveckla ett eller flera program för att möta de behov systemutvecklarna har. I dagsläget är det väldigt problematiskt att bestämma en lastbils konfiguration sett på elsystem. Det krävs en stor teknisk bakgrund samt att det är väldigt tidskrävande. Detta i sin tur leder till att processen för systemtester dröjer och allt testandet av lastbilar tar längre tid. Lastbilarna som är prototyper byggs efter framtidens behov och kräver kontinuerligt testande. Därav är önskemålen stor kring utvecklandet av ett program som minimerar tidsförlusten och som inte kräver en så stor teknisk bakgrund. Utvecklandet skedde i Microsoft Visual Studio som är ett utvecklarprogram där programmeringsspråket är C\# och asp .net. För hanteringen av data gällande bilarna så användes databaser där dataflödet styrdes med hjälp av frågespråket SQL. Resultatet av projektet vart en webbapplikation och en uppgradering av ett befintligt program. I detta skede är webbapplikationen och det tillhörande programmet ute på testning bland Scania anställda och framtida uppdateringar och justeringar är inplanerade.

The project was commissioned by Tobias Hedin, who is a lecturer at the Kalmar Maritime Academy. The mission was to install a physical compressor facility that would replace an existing graphic simulator. The goal of the assembly was also, to the extent where it was possible, to emulate the compressor plants onboard ships. With the help of literary studies, but also through own experience, the necessary data were developed around compressors and facilities on board. The final choice of compressor was also done with regard to the budget, noise and capacity. Apart from the compressors, the budget also included the purchase of some peripherals that were necessary to adapt the compressor to the task. The Maritime Academy provided drawing program for schedules, and also electrical supplies. The work resulted in a fully functional compressor system with a control cabinet and control system. The client also received documentation of the facility. / Projektet utfördes på uppdrag av Tobias Hedin som är universitetsadjunkt vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. Utbildningen, för Sjöingenjörerna vid Sjöfartshögskolan, innehåller en praktisk kurs kallad Tillämpad Elteknik. Ett av delmomenten i kursen är en programmeringsuppgift, vilken bestod av att med hjälp av en grafisk simulator programmera två kompressorer att gå enligt vissa villkor. Uppdraget var att installera en fysisk kompressoranläggning som skulle ersätta den befintliga grafiska simulatorn. Målet med anordningen var även att i den mån det var möjligt efterlikna de kompressoranläggningar som finns ombord på fartyg, då kursen Tillämpad Elteknik riktar sig till sjöingenjörsstudenter. Med hjälp av litteraturstudier, men också genom egen erfarenhet, togs fakta fram kring kompressorer och anläggningar ombord. Genom fakta från litteraturstudierna gjordes först val av kompressor. Detta gjordes med hänsyn till budget, bullernivå och kapacitet. I budgeten ingick även inköp av en del kringutrustning som var nödvändig för att anpassa kompressorerna till uppgiften. Sjöfartshögskolan tillhandahöll ritprogram för scheman, och även materiel som redan fanns tillgängligt i Trångsundet. Arbetet resulterade i en fullt fungerande kompressoranläggning med manöverskåp och styrsystem. Beställaren fick också dokumentation över anläggningen.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som bildlärare kan skapa förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet. Detta undersöker jag genom att designa tre bilduppgifter som har med programmering att göra. Min frågeställning är: Hur kan jag som bildlärare skapa förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet? För att undersöka denna fråga kommer jag att fokusera på dessa underfrågor: Vilka är mina intentioner kring förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet? Hur kan jag iscensätta mina intentioner? Hur upplevs mina iscensättningar?Min designprocess består av tre steg. Först identifierar jag problem inom lärandet av programmering i skolan. Detta gör jag med hjälp av tidigare forskning i form av två avhandlingar. Ett problem som beskrivs är att många lärare anser att inte alla elever kan uppnå godkänt betyg och att en förändring i pedagogiken inte hjälper.2 I våra skolor är det även vanligt med ett fokus på lärandet av syntax samtidigt som lärandet av problemlösning hamnar i baksätet.3 Att kunna programmera handlar allt för ofta om att bara kunna skriva kod. De problem som jag vill lyfta fram i mitt arbete är: 1. Ordet programmering betyder olika saker för olika personer. 2. När vi lär oss programmering ligger fokus på syntax istället för problemlösning. För att undersöka dessa problem så vill jag: 1. Synliggöra vad programmering betyder för mig.2. Lägga fokus på problemlösning och ett undersökande av programmering.1Bild 1. 2Rolandsson, Lennart (2015), Programmed or not, Stockholm: KTH, s. 57 ff. 3Winslow, Leon E (1996), Programming pedagogy – A psychological Overview, New York: ACM, s. 21.3I nästa steg designar jag tre bilduppgifter. De är inspirerade av lärare, konstnärer och min egen konstnärliga utbildning. De programmeringsverktyg som bilduppgifterna låter oss undersöka är: Instruering, slinga och selektion. I sista steget av min designprocess så testar jag bilduppgifterna med tre elever. Tillsammans undersöker vi hur uppgifterna fungerar och kommer på förslag på förbättringar eller vidareutvecklingar. Vi diskuterar vad programmering är och vad dessa bilduppgifter berättar om programmering. Samtidigt som jag har utfört denna undersökning så har jag arbetat med en gestaltning som har med programmering att göra. Jag har programmerat en robotarm som ritar en slumpmässig linje vid ett tryck på en knapp. I denna gestaltning så är problemlösning i fokus och jag har programmerat armen utan kunskap om programspråkets syntax. Jag har undersökt samma programmeringsverktyg som bilduppgifterna handlar om. Error Syntax är titeln på detta arbete och min gestaltning. Det är en ordlek där jag vänder på felmeddelandet syntax error. Jag vill flytta felet från människan till syntaxen. Med detta perspektiv vill jag påstå att det vi behöver för att kunna programmera är bara lite nyfikenhet och kreativitet.

För att skapa en överblick av det aktuella forskningsläget vad gäller gymnasieelevers tillägnande av matematiska kunskaper genom programmering genomfördes en systematisk litteraturstudie. Totalt valdes 14 artiklar ut för analys. Analysen visade att läraren spelar en mycket viktig roll för att programmeringen ska ha en positiv effekt på det matematiska lärandet. Programmering används framgångsrikt för att introducera och förstärka matematiska begrepp. Även det algoritmiska tänkandet och kunnandet, logiskt tänkande och resonemangsförmåga är förmågor som påverkas positivt av programmering. Vad gäller problemlösningsförmågan är resultaten motstridiga, men flera studier visar att vissa aspekter av förmågan kan påverkas positivt av programmering.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.