Byggprojekt är unika och komplexa och dess livslängd från idéskedet till förvaltning går under namnet byggprocessen. Byggprocessen innehåller många olika moment och kräver kompetent ledning för att nå beställarens mål och för att nå denna kompetens använder sig beställaren ofta sig utav en projektledare. Projektledaren ska leda projektet genom att styra mot de angivna målen samt samordna och delegera de olika aktörerna i byggprojektet. Det är mycket ansvar och åtagande från projektledaren och till sin hjälp kan en projektledare använda sig av checklistor. Examensarbetets syfte är att tydliggöra hur projektledare kan få bättre struktur och styrning med hjälp av checklistor i byggprocessens initiala skede. Frågeställningar som besvaras i studien är: Hur kan checklistor förbättra styrning och struktur för projektledare, i byggprocessens initiala skede? Vad ska en checklista innehålla för att ge projektledaren bättre styrning och struktur över projektet, i byggprocessen initiala skede? För att besvara dessa frågeställningar användes en litteraturstudie och en idéväxling med företaget NOCA Teknik AB. Det beskrivs även hur yttre omständigheter påverkat val av metod och vilka ändringar som skett under arbetets gång. Via litteraturstudie har författarna utformat 10 st. olika checklistor uppdelat i två skeden, 5 st. i behovsutredning och 5st. i programarbetet. Med hjälp av idéväxling med NOCA Teknik AB har sedan checklistorna utvecklats och studerats i vilka sammanhang de kan vara till nytta. Studien visar att checklistorna kan användas till styrning och struktur i sammanhang som avstämning i ett tidigt stadie, möten och uppföljning på att färdigt projekt och kan innehålla fem olika parametrar: Ekonomi Tid Omfattning/kvalité Kundrelation Intressenter / Construction projects are unique and complex and their lifespan from the initial stage to conduct goes by the name of the construction process. The construction process contains many different parts and requires competent management to reach the client's goals and to gain this competency the client often uses a project manager. The project manager shall lead the project by steering towards the stated goals and coordinating and delegating the various participants in the construction project. The project manager has a lot of responsibility and commitment and to do this the project manager can use checklists. The purpose of the bachelor thesis is to clarify how project managers can get better structure and control using checklists at the initial stage of the construction process. Questions which is answered in the study are: How can checklists improve the control and structure of project managers, at the initial stage of the construction process? What should a checklist contain to give the project manager better control and structure of the project, at the initial stage of the construction process? To answer these questions the authors have worked with a literature study and exchange of ideas with the company NOCA Teknik AB. It is also described how external circumstances affected the choice of method and what changes occurred during the course of the work. Through literature study, the authors have produced 10 pcs. of different checklists divided into two stages, 5 pcs. in need assessment and 5 pcs in the programwork. With the help of exchange of ideas with NOCA Teknik AB, the checklists have since been optimized and studied in which contexts they can be useful. The study shows that the checklists can be used for control and structure in context such as reconciliation in an early stage, meetings and follow-up on a completed project and can contain five different parameters: Economy Time Scope/quality Client relationship Stakeholders

Två huvudsakliga metoder för kunskapsbevaring av temporära organisationer upptäcktes. Den primära av dessa var genom att låta individerna i organisationen agera som kunskapsbärare. Individerna är de som samlar erfarenhet och kunskap och behåller dessa för framtiden. Det sekundära sättet om upptäcktes var användning av dokumentation, där de permanenta organisationerna kan lagra dokument kring kunskap och erfarenhet från projekten. Dokumentations huvudsakliga användning var dock att få individerna att reflektera och granska de lärdomar som uppstår. / Two methods were found to be used for Knowledge Retention of temporary organizations. The first of these were by letting theindividuals in the organizations be the bearers of the knowledge. Theindividuals are the ones who have the experience and the knowledge and keep these for the future. The Secondary method found was through the usage of documents, where permanent organizations can store documentation of the knowledge and experiences of the projects. The documentations primary usage was however to make the individuals reflect and ponder the knowledge they encounter.

Syftet med studien var att undersöka och få en djupare förståelse för övergången från att driva projekt utan en specifik styrningsmodell till att börja använda ett gemensamt styrningsverktyg. En kvalitativ fallstudie baserad på semistrukturerade intervjuer användes för att få förståelse för utmaningarna som upplevdes av projektledare i det sättet de driver projekt och deras försök att driva projekt på ett mer strukturerat arbetssätt. Ett allmännyttigt bostadsbolag i Mellansverige, som driver tiotal verksamhetsutvecklings och sociala projekt utan någon specifik styrmodell, med totalt åtta deltagare var objekt till fallstudien. Intervjumaterialet bearbetades via en tematisk analys och genererade tre teman. Samtliga teman tydde på att respondenterna upplever en del utmaningar och brister och uttrycker behov för att förbättra sättet de driver projekt. Dessa teman och förbättringsområden är: Vem gör vad? Problemet är stuprörtänket och vad är det man vill uppnå med projektet? Slutsatsen är att projektverksamheten i fallföretaget brister i avseende som gäller beställning och överlämning av projekt, förankring och kommunikation i företaget och beställarkompetens. Dessa förbättringsområden behöver utvecklas för att effektivisera projektverksamheten.

Syftet med den här studien var att undersöka hur projektledare inom olikaverksamheter upplever kunskapsdelning i projekt och projektmiljöer, för attdärigenom bidra till förståelsen för hur kunskap hanteras och delas i och mellanprojekt. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ intervjustudie, därdjupintervjuer med tio seniora projektledare från sex olika verksamheter inom femolika branscher analyserades tematiskt. Dataanalysen genererade tre teman: Tryggmiljö, Strukturer samt Vilja lära och dela. Analysen visade att dessa tre temanrepresenterar olika faktorer som upplevdes reglera graden av och kvaliteten påkunskapsdelningen i de projektmiljöer där studiens respondenter har verkat.Resultaten från studien stämmer till stora delar väl överens med tidigare forskningpå området, men väcker också nya frågor kring medvetenheten omkunskapsdelning, ostrukturerad kunskapsdelning samt förhållandena mellan olikafaktorer som påverkar kunskapsdelning i och mellan projekt. / The purpose of this study was to explore how project managers from differentfields experience knowledge sharing within projects and project environments,and thereby contribute to the understanding of how knowledge is being managedand shared within and between projects. Data for the study was gathered thoughin-depth interviews with 10 senior project managers from 6 different businessescovering 3 different fields and was analyzed inductively and qualitatively with thehelp of thematic analysis, whereby three themes were generated: SafeEnvironment, Structures and Will to learn and share. The analysis showed thatthese three themes represent factors which in the experience of the intervieweesseem to regulate the extent and quality of knowledge sharing within their projectenvironments. The results are coherent with previous research, but also raise newquestions regarding the awareness of knowledge sharing, unstructured knowledgesharing and the relationship between different factors affecting knowledge sharingwithin and between projects.

Project management has an important function when it comes to how infrastructure projects are planned and executed today. The rapid development in the industry as well as increased competition has led focus to how these services can be developed and what in these services affects customer value. The industry for infrastructure consultants is moving towards more pressured margins at the same time as costs of consultants are increasing. In order to meet more demanding customers and an increasing price pressure on project management services, it is important to examine the factors that influence customer value for project management services in the infrastructure industry. The purpose of the study is to investigate what influences customer value in project management services and how. To answer the purpose of the study, a theoretical frame of reference was designed. The theoretical frame of reference is based on the factors relationships, quality, price and value network which from a theoretical perspective are considered to be customer value influencing. It is these factors that form the basis of the study’s model of analysis and interview guide which is used to analyze the study's empirical data. The empirical basis of the study consists of respondents from both the study's case company and customers of the case company. The study resulted in showing that several components of the study's main factors could be considered value influencing. The relationship with the customer is considered an important factor in creating customer value, with communication and customer understanding as important sub-factors. An important individual component connected customer value was the project management consultant. This since the consultant has great exposure to the company's customers.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga projektledare upplever sitt projektledarskap inom byggbranschen, genom att se närmare på hur de anpassar sig med hjälp av olika strategiska tillvägagångsätt för att få legitimitet i branschen och hur de upplevde sin arbetsmiljö som kvinnliga projektledare inom organisationen. För att ta reda på detta användes en kvalitativ undersökning som byggde på semistrukturerade intervjuer. Urvalsmetoden i studien var ett målinriktat urval av kvinnliga projektledare inom byggbranschen. I resultatet framkom fyra teman vilka var lejoninnan, arbetsmyran, skinn på näsan och gubbväldet falnar varav det sistnämnda hade två underteman, lilla gumman och en gammal jargong dör ut. I resultatet framkom att kvinnorna möter olika utmaningar och fördelar i sin arbetsmiljö. Utmaningarna var framför allt en ”manlig jargong” som tydde på mindre respekt från äldre manliga kollegor och kvinnornas kompetens blev ifrågasatt. Det positiva var att kvinnorna hade stöttning av varandra i arbetet och värdesatte denna gemenskap. Dessutom använde kvinnorna olika ledarskaps-strategier för att hitta sin egen väg i arbetet inom organisationen. Många av kvinnorna visade att de vågade stå upp för sig själva och arbetade hårt för sin sak. Dessutom fanns det ett stort intresse för att driva frågan om att göra byggbranschen till en mer jämställd arbetsmiljö vidare och låta den ”manliga jargongen” falna bort alltmer. / The purpose of the study was to investigate how female project managers experienced their project leadership in the construction industry, by looking more closely at how they adapted using different strategic approaches to gain legitimacy in the industry and how they experienced their work environment as female project managers within the organization. To find out this area of ​​use and qualitative research based on semi-structured interviews. The selection method in the study was a goal-oriented selection of female project managers in the construction industry. In change, four themes emerged which were the lioness, the working ant, the skin on the nose and the old man's power falling, of which the latter had two sub-themes, the little girl and an old jargon dying out. I have made it clear that women face different challenges and benefits in their work environment. The challenges were above all a "male jargon" which indicated less respect from older male colleagues and the women's competence was questioned. The positive thing was that the women supported each other at work and valued this community. In addition, the women used different leadership strategies to find their own path in the work within the organization. Many of the women showed that they dared to stand up for themselves and worked hard for their cause. Furthermore, there was a great deal of interest in pushing the issue of making the construction industry a more equal working environment and letting the "male jargon" fall away more and more.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och vilka agila principer som kan appliceras i projekt inom tillverkningsindustrin. Studien har skett på fallföretaget KalmarGlobal och resultatet visar att det inte går att implementera agila projektmetoder rakt av, men att det däremot finns principer inom det agila som kan och bör implementeras för att få företagets projektarbete mer effektivt. Dessa är bl a enklare dokumentering, stå-upp-möten och självstyrande grupper.

This report presents the results of a thesis in which the department PL Hus at Grontmij AB isstudied. The study has been done in order to locate problem areas in order to streamline andimprove the quality of working. The study was done by an engineering student from theDepartment of Industrial Management at KTH on behalf of Grontmij AB. The project extendedover a period of 20 weeks during spring 2011.In addition to the Department itself has two project managers in two different projects beenfollowed. The method used has been participant observation and was used to be able to comeclose to reality and thus find problem areas where there are opportunities for development.Validation was made through comments and opinions from workers at Grontmij AB, afterreading the reports analysis.Based on a system and holistic approach has parallels been drawn to the production systems suchas TPS (Toyota Production System) and lean production. These production philosophies havebeen studied to explore a possible implementation to an organization like Grontmij AB and thedepartment PL Hus. To delimit the study and connect empiricism to theory, the work has focusedon several basic principles for the two philosophies: waste, flow, quality, supplier and customerrelationships and continuous improvement.This work results in localization of a number of problem areas, areas through measures couldincrease the quality and increase efficiency in the department. It also presents several problemsthat can be object of further research. / Denna rapport presenterar resultatet av ett examensarbete där avdelningen PL Hus på GrontmijAB studeras. Syftet med studien har varit att lokalisera problemområden för att kunnaeffektivisera och höja kvaliteten i arbetssättet. Arbetet har genomförts av en teknolog fråninstitutionen för industriell ekonomi på KTH på uppdrag av Grontmij AB. Projektet sträckte sigöver en tidsperiod av 20 veckor under våren 2011.Förutom avdelningen i sig har två projektledare i två olika projekt följts. Metoden deltagandeobservation används för att kunna komma nära verkligheten och på så sätt finnaproblemområden där det finns möjligheter till utveckling. Validering har skett genomkommentarer och åsikter från anställda på företaget som läst rapportens analysdel.Med utgångspunkt i ett system- och helhetsperspektiv har paralleller dragits tillproduktionssystem såsom TPS (Toyota Production System) och lean. Dessaproduktionsfilosofier har studerats för att undersöka möjligheterna till en eventuell appliceringpå en organisation som Grontmij AB och avdelningen PL Hus. För att avgränsa studien samtkoppla empiri till teori, har arbetet koncentrerats kring ett antal grundprinciper för de bådafilosofierna: slöseri, flöde, kvalitet, leverantör- och kundrelationer samt kontinuerligaförbättringar.Arbetet resulterar i lokalisering av ett antal problemområden, områden som genom åtgärderskulle kunna öka kvaliteten samt öka effektiviteten på avdelningen.

Syfte: Tidigare forskning visar att den virtuella miljön medför utmaningar för den virtuella ledaren, samt betonar vikten av ledarskapskompetenser för att leda den virtuella gruppen. Vi ser att det finns en begränsad mängd forskning om projektledning i virtuella projektgrupper i förhållande till ledarskapskompetenser. Studien syftar följaktligen till att öka förståelsen för hur projektledare använder sina ledarskapskompetenser för att hantera de utmaningar som uppstår i virtuella projektgrupper. Metod: Studien antar en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med projektledare som har lett eller leder virtuella projektgrupper. En tematisk analys har tillämpats där koppling har gjorts mellan betydande teman i resultatet och tidigare forskning inom området.Resultat & slutsats: Resultatet visar att virtuella projektledare upplever utmaningar i form av kommunikation, gruppsammanhållning och digitala verktyg. Det framkommer även av resultatet att den virtuella projektledaren möter dessa utmaningar genom att vara lyhörd, tydlig och flexibel, samt antar olika lösningar som kan förbättra arbetet i den virtuella miljön. Examensarbetets bidrag: Studien om virtuell projektledning bidrar till det företagsekonomiska ämnet och ledarskapsteorin med ökad kunskap för hur utmaningarna för den virtuella projektledaren kan se ut i förhållande till den virtuella projektledarens kompetenser. I form av praktiskt bidrag kan studien vara användbar för nuvarande eller framtida projektledare som önskar tillskansa sig djupare förståelse inom ämnet. Förslag till fortsatt forskning: För djupare förståelse inom ämnet kan framtida forskning undersöka huruvida olika branscher påverkar upplevelsen av det virtuella projektledarskapet, i och med vårt begränsade urval. Det hade även varit intressant att titta på om upplevelsen av den virtuella miljön skiljer sig hos virtuella projektledare beroende på erfarenhet. / Aim: Previous research shows that the virtual environment poses challenges for the virtual leader and emphasizes the importance of leadership competencies to lead the virtual group. We see that there is a limited amount of research on project management in virtual project groups in relation to leadership competencies. The study therefore aims to increase the understanding of how project managers use their leadership competencies to handle the challenges that arise in virtual project teams. Method: The study adopts a qualitative research method, where semi-structured interviews have been conducted with project managers who have led or are leading virtual project groups. A thematic analysis has been applied where a connection has been made between significant themes in the results and previous research in the field. Result & Conclusions: The results show that virtual project managers experience challenges in the form of communication, group cohesion and digital tools. It also emerges from the results that the virtual project manager meets these challenges by being responsive, clear, and flexible, and adopts various solutions that can improve the work in the virtual environment. Contribution of the thesis: The study of virtual project management contributes to the business economics subject and leadership theory with increased knowledge of what the challenges for the virtual project manager can look like in relation to the virtual project manager's competencies. In the form of a practical contribution, the study can be useful for current or future project managers who wish to gain a deeper understanding of the subject. Suggestions for future research: For a deeper understanding of the subject, future research may examine whether different industries affect the experience of virtual project leadership, due to our limited selection. It would also have been interesting to look at whether the experience of the virtual environment differs in virtual project managers depending on experience.

Businesses within the physical product domain seek to transform the way they manage new product development, through more flexible approaches. Traditionally, this was done through a fixed approach, characterized by linear and rigid workflow. In this context, however, a complete transition over to a flexible approach, characterized by iterative workflow and adaptability, is not feasible in most cases. To increase flexibility more suitably, hybrid approaches emerged, which combine elements from fixed- and flexible project management approaches. Existing literature lacks in the area of suitability assessment for when and how to combine these two approaches. Therefore, this exploratory study set out to identify factors that affect the suitability of any of the three approaches, fixed, flexible, or hybrid. The thesis took a qualitative approach, collecting data from semi-structured interviews and company documents. Interviewees included project managers and developers. Thematic analysis was used for data analysis. The findings revealed a total of 19 relevant factors within four primary areas, Communication & Engagement, Knowledge & Principles, Contextual Constraints, and Risk & Change Management. Stakeholder- and Team Communication and engagement were shown to be highly influential and recurrent factors. The practical contributions of the thesis aim towards increasing the assessment capabilities amongst managers, trying to determine the suitability of any particular project management approach. By evaluating the factors, conditions regarding the characteristics of a project can be established and more appropriate management approaches can be adopted. / Tillverkande organisationer inom den fysiska produkt-domänen som strävar efter att förbättra sättet de hanterar utvecklingen av nya produkter, kan vända sig till flexibla metodiker. Traditionellt sett gjordes detta genom mer fasta metodiker som kännetecknas av linjära och stela arbetsflöden. I denna kontext är det oftast inte optimalt att helt övergå till ett flexibelt arbetssätt, som kännetecknas av iterativa arbetsflöden. För att öka flexibiliteten på ett mer lämpligt sätt har hybrida metoder utvecklats, vilket kombinerar element från både fasta och flexibla projektledningsmetoder. Den befintliga litteraturen brister när det kommer till lämplighetsbedömning för när och hur organisationer ska kombinera dessa två. Därför syftar denna explorativa studie till att identifiera faktorer som påverkar lämpligheten för någon av de tre arbetssätten: fast, flexibel eller hybrid. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsmetodik och samlade in data genom semistrukturerade intervjuer och företagsdokument. Intervjupersonerna inkluderade projektledare och utvecklare inom studierelevanta områden. Analys av samtlig data skedde genom metoden Tematisk analys. Resultaten visade på totalt 19 relevanta faktorer inom fyra huvudsakliga områden: Kommunikation & Engagemang, Kunskap & Principer, Kontextuella Begränsningar samt Risk- & Förändringshantering. Intressent- och Team Kommunikation & Engagemang visade sig vara mycket påverkande och återkommande faktorer. Studiens praktiska bidrag syftar till att öka förmågan hos företagsledare att bedöma lämpligheten hos en specifik projektledningsmetod. Genom att utvärdera faktorerna kan förhållanden gällande ett projekts karaktärsdrag fastställas och mer lämpliga projektledningsmetoder tillämpas.