Bakgrund: Stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av patienter med psykisk ohälsa är vanligt förekommande både i samhället och i vården. En konsekvens av stigmatisering vid psykisk ohälsa är att många patienter inte söker vård. Negativa attityder hindrar återhämtning och medför att patienten med psykisk ohälsa riskerar att få sämre behandling för sina somatiska sjukdomar. Hälso- och sjukvården har en betydelsefull roll för att minska stigmatiseringen. Specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård ska främja återhämtningen hos patienter med psykisk ohälsa. Attityder till patienter med psykisk ohälsa beskrivs vara en betydande faktor i psykiatrisk omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar attityder till patienter med psykisk ohälsa hos specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på 11 kvantitativa artiklar och data extraherades, syntetiserades och summerades. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier; patientens diagnos, sjuksköterskans personliga erfarenheter, sjuksköterskans utbildning och arbetsplatsens kulturella påverkan. Konklusion: Specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård har generellt en mer positiv attityd gentemot patienter med psykisk ohälsa jämfört med grundutbildade sjuksköterskor. Specialistsjuksköterskans personliga erfarenheter så som arbetslivserfarenhet, civilstånd och erfarenhet av att ha släktingar eller vänner med psykisk ohälsa genererar mer positiva attityder till psykisk ohälsa. Utbildning synes vara en väsentlig faktor då specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård generellt har en mer positiv attityd till patienter med psykisk ohälsa. / Background: Stigma, negative attitudes, and discrimination against patients with mental illness are common both in society and globally. A consequence of stigmatization in mental illness is that many patients do not seek care. Negative attitudes hinder recovery and mean that patients with mental illness risk receiving worse treatment for their somatic illnesses. Health care has an important role to play in reducing stigma. The specialist nurse in psychiatric care must promote the recovery of patients with mental illness. Attitudes towards patients with mental illness are described as an influential factor in psychiatric nursing. Aim: The purpose of the study was to highlight which factors influence psychiatric nurses' attitudes towards patients with mental illness. Method: The study was conducted as a systematic literature study based on 11 quantitative articles and data were extracted, synthesized, and summarized. Results: The results were presented in four main categories; the patient's diagnosis, the nurse's personal experiences, the nurse's education, and workplace cultural influences. Conclusion: Specialist nurses in psychiatric care generally have a more positive attitude towards patients with mental illness compared to nurses with basic training. The specialist nurse's personal experiences such as work experience, marital status, and experience of having relatives or friends with mental illness generate more positive attitudes. Education seems to be a significant factor as specialist nurses with education in psychiatric nursing generally have a more positive attitude to patients with mental illness.

Introduktion: Den psykiatriska vården har förändrats över tid med olika idéer för vad som är bäst för patienten. Dessa patienter har vårdats, och fortsätter att vårdas, i olika vårdformer och på olika instanser. Den psykiatriska heldygnsvården ska vara trygg, meningsfull, främja patientens återhämtning och minska behovet av tvångsåtgärder. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård ansvarar för patientens vårdmiljö. Därmed är det av intresse att undersöka patienters upplevelser av vårdmiljön och vilka aspekter som har betydelse för deras återhämtning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur patienter inom psykiatrisk heldygnsvård upplever aspekter i vårdmiljön som har betydelse för återhämtning. Metod: Litteraturöversikt baserad på 16 originalartiklar, som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet uppstod tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var Den fysiska vårdmiljön, Vårdpersonal och medpatienter som en del av den psykosociala vårdmiljön och Struktur och rutiner i vårdmiljön. Resultatet påvisar att patienternas upplevelser är överhängande negativa men positiva aspekter går att finna, båda dessa aspekter påverkar återhämtningsprocessen. Slutsats: Patienternas upplevelse av aspekter i vårdmiljön som har betydelse för deras återhämtning verkar vara multifaktoriell, både på ett psykosocialt, strukturellt och ett fysiskt plan. Patienterna är i behov av stimulerande aktiviteter, meningsfulla relationer, en hemlik inredning med naturinslag, en trygg omgivning och tydlighet kring rutiner och regler. Ett viktigt fynd som har uppkommit är vårdpersonalens betydelse. Det synes som att vårdpersonalens agerande har en betydande roll i patientens upplevelse av vårdmiljön och i patientens återhämtningsprocess. / Introduction: Psychiatric care has evolved over time with varying ideas on what's best for the patient. These patients have been, and continue to be, treated in different forms and at various facilities. Psychiatric inpatient care should be safe, meaningful, promote patient recovery, and reduce the need for coercive measures. Psychiatric specialist nurses are responsible for the patient's care environment. Therefore, it is of interest to investigate patients' experiences of the care environment and which aspects are important for their recovery. Aim: The purpose of the essay is to describe how patients in psychiatric health facility care experience aspects of the care environment that are important for recovery. Method: A literature review based on 16 original articles, analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. Results: In the result, three main categories and six subcategories emerged. The main categories were The physical care environment, Care staff and fellow patients as part of the psychosocial care environment and Structure and routines in the care environment. The results show that the patients' experiences are overwhelmingly negative, but positive aspects can be found, both of these aspects affect the recovery process. Conclusion: The patients' experience of aspects of the care environment that are important for their recovery appears to be multifactorial, both on a psychosocial, structural and physical level. The patients need stimulating activities, meaningful relationships, a homelike interior with elements of nature, a safe environment and clarity around routines and rules. An important finding that has emerged is the importance of the healthcare staff. It seems that the care staff's actions have a significant role in the patient's experience of the care environment and in the patient's recovery process.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att relationen mellan sjuksköterska och patient i allra högsta grad påverkar patientens mående. Genom vårdrelationen kan sjuksköterskan stärka patientens förmåga till egenvård, hälsa och välbefinnande. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård har ett ansvar för att personcentrerad vård bedrivs, där en bra vårdrelation är av vikt för att personcentrerad vård ska kunna utföras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationen inom vuxen psykiatrisk öppenvård. Metod: En strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologi för systematisk litteraturöversikt. Integrerad analys enligt Whittemore och Knafl valdes som analytisk strategi. Resultat: Fyra huvudkategorier formulerades i resultatet: kompetens, återhämtningsprocessen, terapeutisk relation och dubbla relationer. Huvudkategorin kompetens hade underkategorierna färdigheter och förmågor, personliga egenskaper och attityder samt kompetensutveckling. Återhämtningsprocessen hade underkategorierna återhämtning samt personcentrerad vård. Terapeutisk vårdrelation hade underkategorierna allians samt partnerskap. Huvudkategorin dubbla relationer hade underkategorierna gränser i relationen samt privata relationer. Slutsats: Sjuksköterskor behöver ett flertal olika färdigheter för kunna skapa en god vårdrelation. Målet med vårdrelationen är att främja återhämtning. En bra vårdrelation skapar möjligheter en personcentrerad vård. / Background: Previous research shows that the relationship between nurse and patient affects the patient's well-being to the greatest extent. Through the caring relationship, the nurse can strengthen the patient's ability to self-care, health and well-being. The specialist nurse in psychiatric care has a responsibility to ensure that person-centred care, where a good caring relationship is important for person-centred care to be carried out. Aim: To describe nurses' experiences of the caring relationship within adult psychiatric outpatient care. Method: A structured literature study with elements of methodology for systematic literature review. Integrated analysis according to Whittemore and Knafl was chosen as the analytical strategy. Result: Four main categories were formulated in the result: competence, recoveryprocess, therapeutic relationship and dual relationships. The main category competence had the subcategories skills and abilities, personal characteristics and attitudes, competence development. Recoveryprocess had the subcategories recovery and person-centred care. Therapeutic relationship had the subcategories alliance and partnership. The main category dual relationships had the subcategories boundaries in the relationship and private relationships. Conclusion: Nurses need several different skills to be able to create a good caring relationship. The goal of the caring relationship is to promote recovery. A good caring relationship creates opportunities for person centered care

The aims of this thesis are to illuminate the meaning of being cared for and treated by nurses and physicians, as narrated by psychiatric suicidal in-patients; the meaning of taking care of and treating patient at risk of committing suicide, as narrated by nurses and physicians; and the meaning of being met and having one’s suicidal relative taken care of by health personnel, as narrated by relatives. Narrative interviews were conducted with 42 adult patients at risk of committing suicide in an in-patient psychiatric unit, 19 RNs, 19 physicians, and 15 relatives at a hospital in Norway. The tape-recorded and transcribed interviews were interpreted using a phenomenological hermeneutic method. Nurses’ relations to patients at risk of committing suicide were illuminated via the dimension ‘Distance- Closeness’ (I). The relation of the suicidal patient to the nurses was illuminated via the dimension ‘Confirming- Lack of confirming’ (II). The relation of physicians to patients was illuminated via the dimension ‘Power to - Power over’. (III). The relation of suicidal patients to physicians was illuminated via the dimension ‘Participating approach-Observing approach’ (TV). Results from the relatives’ experiences of being met by health personnel of suicidal patients reveal that the context of being met was characterized by ‘being helpless-powerless’, and that the meaning of the experiences of ‘being met’ was reflected in six themes: ‘Being seen as a human being’; ‘Participating in an I-Thou relationship with personnel’; ‘Trusting personnel, treatment and care’; ‘Being trusted by personnel’; ‘Being consoled’; and ‘Entering into hope’ (V). The interpreted meanings of the experience of being cared for as a person at risk of committing suicide were illuminated as confirmation, communion, consolation and hope. Threaded through these meanings is the relation with self and others. Thus, the essence of the results that emerged from this study indicates the presence of a relational view of the care received by people at risk of committing suicide. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2001, härtill 5 uppsatser</p> / digitalisering@umu

Det inträffar omkring 17 000 självmordsförsök i Sverige per år och hälften av dessa leder till psykiatrisk vård. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvård av bland annat psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat område: hur psykologer inom psykiatrisk öppenvård upplevde sitt arbete med suicidnära patienter. Vi använde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i två huvudteman: Att jobba på gränsen – med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och människa – respektive Att balansera mellan acceptans och intervention – med undertemana Förr eller senare så händer det samt Resurser och coping. En återkommande dimension i temana var Emotionella reaktioner. Resultatet ger en bild av att psykologerna känner oro för patienterna och att denna oro kan användas som en del i suicidriskbedömningen. Vår tolkning är att psykologernas arbete kan spilla över på deras fritid och att detta i förlängningen kan tänkas ge konsekvenser så som medkänsleutmattning. Vi har tolkat psykologernas berättelser som att de använder copingstrategier för att återhämta sig från sin arbetsbelastning. I vårt resultat framträder en bild av att arbetet med suicidnära patienter kan vara vardag för psykologer inom psykiatrin. Vidare kan arbetet utgöra en känslomässig belastning för psykologer som är annorlunda jämfört med den belastning som uppstår i arbetet med icke-suicidnära patienter. / About 17,000 suicide attempts occur in Sweden each year, half of which lead to psychiatric care. Psychologists are one of the professional groups that conduct suicide risk assessments in psychiatric outpatient care. In this study we examine an relatively unexplored area: how psychologists in outpatient psychiatric care experience their work with suicidal patients. A thematic analysis of five interviews was conducted. The analysis resulted in two main themes: Working at the boundary – with sub themes Between life and death, Between work and leisure time and Between being a psychologist and a human – and Balancing between acceptance and intervention – with sub themes Sooner or later it will happen and Resources and coping. A recurring dimension in all themes was Emotional reactions. The findings provide a picture that the psychologists worry about the patients and that this worry can be used as a part of the suicide risk assessment. Our analysis shows that the psychologists’ work can spill over into their leisure time. This may eventually have effects, such as compassion fatigue. Our interpretation of the narratives suggests that the psychologists use coping-strategies to recover from their workload. The results also show that working with suicidal patients can be part of the daily work of psychologists in psychiatric care. Further more, our analysis shows that working with suicidal patients can include an emotional exhaustion on psychologists that is different from the exhaustion that might arise in the work with non-suicidal patients.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter som kommer i kontakt med psykiatrin eftersuicidförsök ofta upplever känslor av skam och rädsla. Det första mötet med sjuksköterskan är ofta avgörande för hur vårdtiden av patienten utvecklas. Upplever patienten sig inte tagen på allvar, sedd eller hörd kan detta leda till flyktkänslor eller att man drar sig undan. Syfte: Syftet med studien är att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva patienter och sjuksköterskors upplevelser av att få samt ge vård efter ett suicidförsök. Metod: Kvalitativ forskningsöversikt inkluderat åtta vetenskapliga studier från databaserna CINAHL och PsychINFO. Data har analyserats med stöd av Evans fyrstegsanalys. Resultat: Resultatet visar att patienter har ett behov att känna sig tagna på allvar för att lindra lidande. Resultatet visar även att sjuksköterskan upplever svårigheter i mötet med den suicidala patienten. Sjuksköterskans bemötande och engagemang i patienten har en central roll för patientens möte med psykiatrisk vård efter ett suicidförsök. Diskussion: Mötet mellan patienten och sjuksköterskan avspeglar sig i sjuksköterskans bemötande och engagemang i patienten, genom att ta patienten på allvar kan lidande lindras och patientens välbefinnande kan ökas. Genom engagemang stöttas patienten och genom eliminering av negativa upplevda känslor kan sjuksköterskan nå patienten på ett sätt som gör att patienten kan inspireras att förändra sin livssituation. / Background: Previous researches shows patients who come in contact with a psychiatric ward after suicide attempt often experience feelings of shame and fear. The first meeting is determined by how the time at the ward develops. If a patient experience not being taken seriously or heard it usually leads to feelings of escaping or withdrawing. Aim: The purpose of the study is based on scientific literature describing patients and nurses' experiences in receiving and providing care after a suicide attempt. Method: Qualitative research review included eight scientific studies from the databases CINAHL and PsychINFO. Data were analyzed with the aid of Evans four steps analysis. Results: The results show that patients have a need to feel that they are being taken seriously in order to alleviate suffering. The result also shows that nurses are experiencing difficulties in meeting with the suicidal patient. The nurse's attitude and commitment to the patient has a central role in the patient's encounter with psychiatric care after a suicide attempt. Discussion: The meeting between the patient and the nurse is reflected in the nurse's attitude and commitment to the patient, by taking the patient seriously suffering can be alleviated and the patient's well being can be increased. Through dedication supported the patient and by the elimination of negative emotions experienced nurse can reach the patient in a way that allows a patient to be inspired to change their lives.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter med en beroendediagnos upplever att det är en balansgång mellan frustration och förståelse över patientens situation. Sjuksköterskor upplever även att de behövde en ökad förståelse för sina egna reaktioner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med beroendediagnos inom specialiserad beroendevård. Metod: En kvalitativ studie där nio sjuksköterskor intervjuades under december 2015 och januari 2016. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkommer två huvudkategorier i denna studie, relationen mellan sjuksköterskan och patienten samt rollen som sjuksköterska. Deltagarna i studien berättar om att en individanpassad vård är det bästa för patienten. Det framkommer att drogen enbart är en del av patientens problem och att dessa patienter blir felbehandlade i icke specialiserad beroendevård. De tar även upp att det pågår en ständig diskussion kring mediciner samt att det finns en maktutövning inom vården. Deltagarna i studien berättar även om hot och våld samt påfrestningar. Deltagarna framhåller att det är viktigt att vara trygg i sin profession samt att kunna samarbeta med andra Slutsats: En individanpassas vård ger bäst resultat av den omvårdnad som ges. En annan slutsats är att tydliga rutiner och riktlinjer gör att man känner sig trygg i sitt arbete. Vidare slutsatser är att det skulle vara av intresse att forska vidare på samma frågeställning men ur ett genusperspektiv. / Background: Earlier studies regarding nurses experiences shows that nurses fell that there is a balance between frustration and understanding of the patient's situation when they care for patients whit a substance use disorder. Nurses also experience that they needed a better understanding regarding their own reactions. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences when caring of persons with a substance use disorders in specialized addiction care units. Method: A qualitative study was performed during December 2015 and January 2016, nine nurses were interviewed. The interviews were subjected to qualitative content analysis. Results: Two main categories appeared in this study, the relationship between the nurse and the patient, as well as the role of the nurse. Participants in the study tells us that individualized care is the best for the patient. It appears that the drug is only a part of the patient's problem, and that these patients are mistreated in nonspecialized care. The participants also talk about the fact that there is a continual discussion of medications between the patient and the nurse. It further shows that the power over the care is divided. Participants in this study also mentions threats, violence and stress. Participants emphasize that it is important to be confident in their own profession and to be able to cooperate with others. Conclusion: An individualized care gives the best results for the patient. It is important that the nurse is confident in their professional capacity and has support from their colleagues. Another conclusion is that guidelines makes the nurse feel safer during work. Further conclusions are that it would be of interest to further research in the same issue but from a gender perspective.

Background: When a person has a pattern of psychoactive substance and/or alcohol use that is causing damage to health family members are affected. The quality of life of parents, siblings, children, partners and other relatives may be severely impaired. When young adults transition from child/youth to adult care it involves changes for the patients as well as for relatives. To be able to support relatives, deeper knowledge is needed about the way nurses perceive the situation of relatives. Aim: The aim is to investigate how nurses perceive the situation for relatives when a person is being treated in addiction care, as well as the consequences for relatives when patients are being transferred from children/youth care to adult care.  Method: This is a qualitative study with an inductive approach. Eight semi-structured interviews have been carried out with nurses working within addiction care. The collected data was analysed according to qualitative content analysis. Result: Data analysis resulted in the formulation of two categories, with two sub-categories in each. The first category describes relatives’ situation at transition from child/youth care to adult care with two sub-categories are lack of transparency and changed life situation. The second category describes relatives’ situation with constant worry when having a relative with pattern of psychoactive substance and/or alcohol use. This category formulated with sub-categories psychological burden and social burden. Discussions: The result is discussed in relation to Afaf Ibrahim Meleis’ transition theory and other relevant research. Transition theory provides support for changed life situation of relatives within addiction care, which may be important to know in order to develop nursing care. / Bakgrund: I samband med att en person har ett skadligt bruk av alkohol eller droger påverkas anhöriga. Livskvaliteten kan försämras allvarligt för såväl föräldrar, syskon, barn, partner som andra anhöriga. När unga vuxna byter vårdform och övergår till vuxenlivet sker förändringar för patienten men även deras anhöriga. För att stödja anhöriga till närstående som har ett skadligt bruk av alkohol eller droger behövs fördjupade kunskaper om hur sjuksköterskor uppfattar anhörigas situation. Syfte: Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor beskriver anhörigas situation när närstående vårdas i beroendevården samt vad som händer med anhöriga när närstående övergår från barn och ungdomsvård till vuxenvård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor verksamma inom beroendevården. Det insamlade datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i två kategorier med två underkategorier vardera. Den första kategorin är den som beskriver anhörigas situation vid övergång från barn och ungdomsvård till vuxenvård med underkategorier: bristande insyn och förändrad livssituation. Den andra kategorin beskriver anhörigas situation med ständig oro när man har en närstående med skadligt bruk av alkohol eller droger. Denna kategori formuleras i två underkategorier vilka var psykisk merbelastning och social merbelastning. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Afaf Ibrahim Meleis transitionsteori samt annan relevant forskning. Transitionsteorin ger stöd för den förändrade livssituationen för anhöriga inom beroendevården, vilket kan vara viktigt att känna till för att utveckla omvårdnaden.

Bakgrund: Asylsökande patienter drabbas ofta av psykisk ohälsa relaterat till stress i samband med flykt och svåra levnadsförhållanden. Som omvårdnadsansvarig ansvarar sjuksköterskan bland annat för att hjälpa människor med det som de själva hade utfört om de hade kraften. På grund av språkförbistringar och kulturbetingade förväntningar kan ibland vårdandet försvåras. För att kunna arbeta effektivt med asylsökande patienter behövs fördjupade kunskaper i hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete med asylsökande patienter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda asylsökande patienter i psykiatrisk vård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård. Det insamlade datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i två kategorier med fem respektive två subkategorier vardera. Den första kategorin beskriver sjuksköterskors erfarenheter av hinder och möjligheter i relation till vårdandet av asylsökande patienter med underkategorier: kulturella skillnader, egenpåverkan och behovet av handledning, behov av information, förhållningssätt samt patientens nätverk. Den andra kategorin beskriver sjuksköterskors erfarenheter av hinder och möjligheter i relation till externa instanser, med underkategorier; tolk och asylsökningsprocessen. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Leiningers Soluppgångsmodell samt annan relevant forskning. Soluppgångsmodellen ger stöd för sjuksköterskor i mötet med patienter med en annan kulturell bakgrund, vilket kan vara viktigt för att arbeta holistiskt. / Background: Asylum seeking patients often suffer from mental health problems related to stress during flight and harsh living conditions. Being responsible for the care, nurses are responsible to help people with what they themselves have difficulties performing or are unable to do themselves. Due to language difficulties and cultural conditional expectations the caring of patients within this group can sometimes be suffering. In order to work effectively with asylum seeking patients in psychiatric care, it is required to possess a thorough knowledge of how nurses describe their work with asylum seeking patients. Aim: The purpose of this paper is to describe nurses' experiences of caring for asylum seeking patients in psychiatric care. Method: The study is a qualitative study with the inductive approach in which semi-structured interviews were conducted with five nurses working in psychiatric care. The collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Results: Data analysis resulted in two categories with five and two subcategories each. The first category describes the nurses' descriptions of the obstacles and opportunities in relation to asylum seekers patients with subcategories: cultural differences, personal impact and the need for guidance, the need of information, approaches, and patient social networks. The second category describes nurses' descriptions of the obstacles and opportunities in relation to external instances, with subcategories; interpreter and asylum process. Discussions: The results are discussed from Leininger’s Sunrise Model and other relevant research. Sunrise model provides support for nurses in the meeting with patients with a different cultural background, which can be important to work holistically.

Bakgrund: Vårdmiljön inom psykiatrisk heldygnsvård har beskrivits framkalla olika känslor och präglas av en hård miljö där patienter bland annat kan vårdas mot sin vilja och vara utsatta för tvångsåtgärder och restriktioner. Aggressivitet är vanligt förekommande på dessa avdelningar och bedöms vara ett problem. En kunskapslucka finns vad gäller vilka patienter och situationer som ökar risken för aggressivitet inom kontexten psykiatrisk heldygnsvård. Syfte: Att identifiera karaktäristiska drag hos patienter med aggressivt beteende och identifiera aspekter som påverkar situationer där hot- och våldsincidenter uppstått inom psykiatrisk heldygnsvård samt syntetisera en förklaringsmodell. Metod: En integrativ litteraturöversikt beståendes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Materialet analyserades med hjälp av Whittemore och Knafls (2005) arbetsprocess. Resultat: Resultatet genererade i tre huvudteman och tio underteman. Följande tre huvudteman identifierades: patienten som en trigger, vårdmiljön som en trigger och personalen som en trigger. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån begreppen: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Resultatets huvudfynd diskuteras med stöd av tidigare forskning och i relation till Phil Barkers teori tidvattenmodellen. / Background: The care environment within psychiatric inpatient care has been described to create different emotions and is characterized as a hard environment where patients sometimes are treated against their will and can be exposed to coercive measures and restrictions. Aggressiveness is common at these wards and is considered a problem. There is a knowledge gap when it comes to patients and situations that increase the risk for aggressiveness in the context of psychiatric inpatient care. Aim: To identify characteristic features of aggressive patients and to identify aspects that effects situations where threats and violence has occurred in psychiatric inpatient care and to synthesise an explanatory model. Method: An integrative literature overview containing both qualitative and quantitative articles. The data were analysed using Whittemore and Knafl’s (2005) working procedure. Results: The result generated in three main themes and ten subthemes. Following three main themes were identified: the patient as a trigger, the care environment as a trigger and the staff as a trigger. Discussion: The method is discussed in relation to these concepts: trustworthiness, dependability, confirmability and transferability. The results are discussed with support of previous research and in relation to Phil Barker's theory the Tidal model.