Bakgrund: Vårdkvalitet är ett mångfacetterat begrepp som inte går att beskriva på ett ensidigtsätt. Vårdkvalitet kan ses ur många olika perspektiv, där patientperspektivet är ett. Begreppetdelaktighet framkommer som centralt när vårdkvalitet beskrivs. Patientens delaktighet iutvecklingen av hälso- och sjukvården regleras enligt lag och patienten ses som en naturligdel av utvecklingsarbetet. Tidigare studier visar att patienterna betonade interpersonellprocess som viktigast, för hur vårdkvalitet uppfattades. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning ur ett patientperspektiv beträffande vårdkvalitet ipsykiatrisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på 8 granskade kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Evans fyrstegsmetod. Nyckelfynd identifierades och därefter skapades temanoch subteman vilket utgjorde resultatet. Resultat: Vårdkvalitet är enligt patienterna en kombination av flera faktorer. Det mestframträdande är personalen som bryr sig med ett gott bemötande och där patienterna får varadelaktiga. Vårdmiljön är också en viktig faktor för att patienterna ska uppleva vårdkvalitetoch då innefattar det en trygg och estetisk miljö. Resultatet presenteras i två teman, Personalsom bryr sig och En lugn, vacker och trygg miljö med fyra subteman; Bemötande,Delaktighet, Estetik och Trygghet. Slutsats: Personal med en förmåga att skapa ett möte som innefattar delaktighet under tryggaformer i en vacker miljö är en förutsättning för att patienter inom den psykiatriska vården skauppleva vårdkvalitet. Litteraturstudien bidrar med en sammanställning av kunskap om vadpatienter inom psykiatrisk vård upplever är vårdkvalitet, varför den kan användas för attfrämja utveckling, patientens delaktighet samt personalens förmåga att ge patienterna en godvårdkvalitet oavsett vårdkontext. / Background: Quality of care is a multi-faceted concept that cannot be described in a unilateral way. Quality of care can be seen from many different perspectives, where the patient perspective is one. The concept of participation appears as central when the quality of care is described. The patient's involvement in the development of health and medical care is regulated by law and the patient is seen as a natural part of the development work. Previous studies show that patients emphasized interpersonal process as most important, for how care quality was perceived. Purpose: The aim is to compile research from a patient perspective regarding the quality of care in psychiatric care. Methodology: A literature study based on 8 reviewed qualitative articles. The analysis was carried out in accordance with Evans' four-way method. Key concepts were identified and then themes and sub-themes were created that generated the result. Result: The quality of care according to the patients is a combination of several factors. The most prominent are the staff who care about good treatment and where the patients may be involved. The care environment is also an important factor for the patients to experience quality of care and then it includes a safe and aesthetic environment. The result is presented in two themes, Staff who care and A quiet, beautiful and safe environment with four sub- themes; Treatment, Participation, Aesthetics and Security. Conclusion: Staff with an ability to create a meeting that involves participation in safe forms in a beautiful environment is a prerequisite for patients in the psychiatric care to experience quality of care. The literature study contributes with a compilation of knowledge about what patients within psychiatric care experience is quality of care, why it can be used to promote development, patient involvement and the staff's ability to give patients a good quality of careregardless of the health context.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare forskning visar att vårdstudenter har stor nytta av att få delta i patientarbete i sin utbildning och fortsatta yrkeskarriär. Patienter i hälso- och sjukvård har generellt en positiv attityd till studentmedverkan. Dock är forskningen om vilken uppfattning patienter inom psykiatrisk vård har till studentmedverkan mycket begränsad. Syfte: Att undersöka hur patienter inom psykiatrisk vård upplever studenters medverkan i vården Metod: Kvantitativ studie, en enkätstudie. Patienter från tre verksamhetsområden på ett universitetsjukhus i Mellansverige tillfrågades om att svara på enkätfrågor. Resultat: Resultatet blev 655 besvarade enkäter. Av respondenterna uppgav 95 % att de ansåg att det var viktigt att studenter får träffa patienter under sin utbildning. Sjuttiosex procent var bekväma med att studenter deltar i vårdbesöket och 61 % var bekväma med att träffa studenter för enskilt samtal. Kvinnliga patienter var mindre bekväma med manliga studenter i jämförelse med kvinnliga studenter, de var också mindre bekväma om studenten var mycket ung. För manliga patienter hade vare sig kön eller ålder på studenten någon betydelse för hur bekväma de var med studentmedverkan. Patienter som träffat studenter tidigare var överlag mer bekväma med studentmedverkan. Slutsats: Patienter inom psykiatrisk vård har en positiv attityd till studentmedverkan, för kvinnliga patienter har studentens kön betydelse för hur bekväma de är. Patienter vill bli tillfrågade om studentmedverkan i god tid och på ett respektfullt sätt. Om handledare utbildas i vad som är viktigt för patienter att få veta innan de beslutar sig för om en student får delta eller inte, kommer det ytterligare öka möjligheterna för studentmedverkan.   Nyckelord: Psykiatrisk vård, Studentmedverkan, Patienters attityder / ABSTRACT Background: Previous research shows that nursing students benefit greatly from participation in patient care in their education and future careers. Patients in health care generally have a positive attitude to student participation. However, research on how patients in psychiatric care perceive student participation is very limited. Aim: To investigate how patients in psychiatric care experience student involvement in their care. Method: Quantitative study, a questionnaire study. Patients from three psychiatric departments at a university hospital in central Sweden were asked to respond to survey questions. Result: The result showed 655 completed questionnaires. Of the respondents, 95 % stated that it was important that students get to meet patients during their training. Seventy-six percent were comfortable with students participating in the health care visits and 61 % were comfortable with meeting students for individual conversation. Female patients were less comfortable with male students compared to female students and they were also less comfortable if the student was very young. For male patients either the sex or the age of the student was of any significance to how comfortable they were with student participation. Patients who had met students previously were generally more comfortable with student participation. Conclusion: Patients in psychiatric care has a positive approach to student participation, for female patients the student’s gender has an impact on how comfortable they are. Patients want to be consulted on student participation in a timely and respectful manner. If supervisors are trained in what is important for patients to know before they decide whether a student may participate or not, it will further increase opportunities for student participation. Alpha Keywords: Psychiatric Care, Student Involvement, Patient Attitudes.

ABSTRACT Aim: The aim of this study is to chart the experiences of Swedish general psychiatric care on a Swedish University hospital from a relative’s point of view. The study focus on how they are meet, satisfaction with and participation in the care. The study is done as an improvement project. Methods: The study was conducted by performing semi-structured interviews with eight close relatives to patients on a general psychiatric ward. The interviews lasted for 20-40 minutes. Results: The result shows that relatives are satisfied with the way they are meet by the staff on the ward, that they appreciate staff that are open, down to earth and are inviting to form a good relationship. It also shows that the relatives were not satisfied with the contact they had with the physicians. Furthermore it shows that the support efforts for relatives are successful when they are offered but many relatives don’t receive any information or offer about it. The relatives felt secure with the care that was on the ward. Conclusion: The conclusion of this study is that the relatives are overall satisfied with the care given but that there are some areas within the psychiatric care that can be developed. These are the contact between relatives and physicians, information about the support efforts for relatives and more extensive information about the patient’s disease and the ongoing care.

Sammanfattning   Bakgrund: När människor blir patienter inom psykiatrisk vård upplever de sig ofta utlämnade till andras välvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vården kan ibland vara svår att särskilja. Det finns en stor aktualitet i ämnet delaktighet då patienters rättigheter, självbestämmande, inflytande och ansvar i vården på många sätt står i fokus idag.     Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vård   Metod: Metoden är en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras på en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman.   Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att få veta, att utgå från patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekräftelse i vårdrelationen är viktigt för att skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Om en patient har en känsla av att bli sedd, hörd, förstådd, respekterad som individ och bekräftad av vårdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstå och utgöra en god grund för delaktigheten. Patientens möjlighet till delaktighet hämmas av den traditionella hierarkiska strukturen i den psykiatriska vården, vilken initierar patientens känsla av maktlöshet och uppgivenhet.   Diskussion: För patienterna krävdes det mer än allmän snällhet och information av vårdarna för att de skulle kunna uppleva sig som delaktiga i en jämställd vårdrelation. Det är först när stödet och informationen förmår möta patientens livsvärld som en genuin delaktighet uppnås.      Nyckelord: patientdelaktighet, brukarmedverkan, psykiatrisk vård, psykisk hälsa / Abstract   Background: When a person becomes a patient in psychiatric care they often feel omitted to the kindness of the care givers. They can often have a history of fragile and weak autonomy and their own involvement and participation in care can sometimes be difficult to distinguish. Patients’ rights, autonomy, influence and responsibility in health care is in many ways in focus today, the matter is therefore of great importance.   Aim: To describe patients' experiences of participation in psychiatric care.   Method: The method is a literature review where 14 scientific articles that matches the purpose and questions for the study have been sought out. The method for analyzing is based on a qualitative content analysis in which meaningful units have been identified and coded into categories to form central themes. Result: The result are presented in five central themes; being seen, to know, to start from the patient's perspective, to have control and empowerment and as being hindered by their illness suffering, with its sub-themes. The result shows that affirmation from the caregiver is important to create conditions for the patient’s involvement. If a patient has a feeling of being seen, heard, understood, respected as an individual and confirmed by caregivers, a mutual give and take in relationships arise, and provide a good basis for participation. The Patient's possibility to be involved is hampered by the traditional hierarchical structure of mental health services, which initiates the patient's sense of powerlessness and despair. Discussion: For the patients, it took more than general kindness and useful information to enable them to experience themselves as equal participants of a care relationship. It is only when the support and information is able to meet the patient's reality as a genuine involvement is achieved.   Keywords: patient participation, user involvement, psychiatric care, mental health

Bakgrund:Sjuksköterskors huvudsakliga mål är att respektera patientens integritet och självbestämmande i vården samt att ge omvårdnad så att patienten känner sig trygg. Inom psykiatrisk omvårdnad ska sjuksköterskor dessutom ha fördjupade kunskaper för att främja hälsoresurser hos patienter samt tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Sjuksköterskor betonar behovet att förtydliga målen inom psykiatrisk omvårdnad och enligt Socialstyrelsen behöver den psykiatriska vården förbättras. Syfte:Syftet med studien är att beskriva brister relaterat till sjuksköterskans utförande av omvårdnad inom psykiatrisk vård för att förebygga uppkomsten av vårdlidande hos patienten. Metod:En litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna lästes igenom, analyserades, bearbetades och flera kategorier bildades. Den teoretiska utgångspunkten är begreppet vårdlidande som tagits upp av Katie Eriksson. Resultat:Två huvudkategorier av brister med respektiva subkategorier framkom. Brister som direkt relateras till omvårdnaden av patienter med subkategorier: brister i vårdrelationen, brister i kommunikationen och brister i bemötandet samt brister som indirekt relateras till omvårdnaden av patienter med subkategorier:brister i resurser, brister i gemensam vårdfilosofi och brist på kunskap. Diskussion:Litteraturöversikten visar på att det finns brister i sjuksköterskors utförande av omvårdnad. Bristerna har sin grund i att sjuksköterskor har svårigheter att skapa vårdrelationer med patienter, bristande kunskaper och ointresse samt oklarheter kring sin yrkesroll. Sammantaget ger detta patienten ett lidande i stället för hälsobefrämjande omvårdnad. / Background:Nurses' primary goal is to respect patient integrity and autonomy in health care and provide nursing care so the patient feels safe. Nurses within psychiatric care should also have more knowledge to promote health resources for patients and meet patient needs of care. Nurses need to clarify their goals within psychiatric nursing and according to Socialstyrelsen the psychiatric care needs to be improved. Aim:The aim of the studie is to describe the deficiencies in the nurse’s performance of nursing within psychiatric care to prevent the rising of the patient´s care suffering. Method:A literature review based on ten peer-reviewed scientific articles gathered from the databases Cinahl and Pubmed describing deficiencies in nursing care based on patients' and nurses' experiences. Katie Eriksson’s concept of care suffering was used as a theoretical basis. Results:Two main categories of deficiencies with respective subcategories emerged. For the first, deficiencies directly related to the nursing care of patients with subcategories: deficiencies in relationship in care, deficiencies in communication and deficiencies in hospitality and for the second, deficiencies indirectly related to the nursing care of patients with subcategories: deficiencies in resources, deficiencies in common care philosophy and deficiency in knowledge. Discussion:The lliterature review shows that there are deficiencies in nurses' performance of nursing. These deficiencies are based on nurses’ difficulties in creating care relationships with patients, lack of knowledge and disinterest and confusion about their professional role. Overall, it gives the patient care suffering instead of health care promoting.

BAKGRUND: Studierna visar att våldet har ökat med åren. Riskfaktorer och riskbeteenden har identifierats och orsakerna kan vara flera till att patienten upplever ohälsa. Forskningen inom detta fält har hittills fokuserat på bakomliggande orsaker till patientens aggressiva beteende och bedrivits under många år. Ökade kunskaper om sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård kan bidra till att utveckla omvårdnad anpassad till situationen, i syfte att främja hälsa. SYFTE: Studiens syfte är att utforska sjuksköterskans omvårdnad och upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård. METOD: Litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa studier. RESULTAT: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och 12 underkategorier. Huvudteman som uppkom var; sjuksköterskan i interaktion med patienten, organisatoriska faktorer och personliga faktorer samt underkategorier som handlade om; avledning av hotfulla situationer, personligt utrymme, information och bedömning, gränssättning, riskfaktorer kopplade till aggression, bristande support från chefer, bemanning, personalsäkerhet, erfarenhet och kommunikationsfärdigheter, lojalitet gentemot patienten och arbetet, hopplöshet och besvikelse samt coping. SLUTSATS: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård på olika sätt. Sjuksköterskans upplevelse kan komma att inverka på patientens omvårdnad. För att sjuksköterskan ska kunna arbeta hälsofrämjande behövs verktyg och färdigheter för att kunna hantera aggressionen på ett adekvat sätt. Ökad kompetens upplevs ha en inverkan på vårdkvalitén för patienten och upplevs påverka antalet våldsincidenter. En stödjande ledningsstruktur och god arbetsmiljö upplevs som viktig och kan tänkas bidra till att allt fler sjuksköterskor stannar kvar på sin arbetsplats inom den psykiatriska vården. / BACKGROUND: The studies show that violence has increased over the years. Risk factors and risk behaviors have been identified and the reason for the patient to experience illness can be many. Research in this field has so far focused on the underlying causes of the patient's aggressive behavior and has been conducted for many years. Increased knowledge of the nursing experience of caring for patients with aggressive behavior in psychiatric care can help to develop nursing care adapted to the situation, in order to promote health. AIM: The aim of the study was to explore nursing care and nurse’s perceptions of caring for patients with aggressive behavior in psychiatric care. METHOD: The systematic review was based on both qualitative and quantitative studies. RESULTS: The analysis resulted in three main categories and 12 subcategories. The main themes that emerged were: the nurse in the interaction with the patient, organizational and personal factors as well as subcategories that dealt; diversion of threatening situations, personal space, information and assessment, setting limits, risk factors associated with aggression, lack of support from managers, staffing, personnel security, experience, and communication skills, loyalty towards patient and work, hopelessness and disappointment and coping. CONCLUSION: The results show that nurses experience the care of patients with aggressive behavior in psychiatric care in different ways. The nurse's experience may affect the patient's health. For the nurse to work with health promotion it is required tools and skills to handle aggression in an adequate way. Increased skills are perceived to have an impact on the quality of care for the patient and are experienced to affect the number of violent incidents. A supportive management structure and good working environment is perceived to be important and could contribute to more and more nurses to remain in their workplace in psychiatric care.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplever mötet med den psykiatriska vården. Studien hade en fenomenologisk hermeneutisk ansats och byggde på fem intervjuer med personer från fyra olika sekter som i samband med processen att lämna sekten kommit i kontakt med den psykiatriska vården. Resultatet beskrivs på tre tolkningsnivåer; naiv förståelse, strukturanalys och tolkad helhet. Den naiva analysen visade att personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplevde att mötet med den psykiatriska vården präglades av missförstånd och brist på kunskap om problematiken och vilka konsekvenserna blev när en person valde att lämna en sekt. Strukturanalysen resulterade i elva subteman, tre teman och ett huvudtema. Huvudtemat fick namnet Lost in Translation och sammanfattade kärnan i studiens resultat vilket var att personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap kände sig vilse och utanför och hade svårt att förstå och få förståelse för sin situation vilket ledde till missförstånd i mötet med den psykiatriska vården. Den tolkade helheten visade att de personer som kände sig sedda och bekräftade i sitt lidande hade en mer positiv upplevelse av mötet med den psykiatriska vården. / The aim of the study was to investigate how persons with illness and distress caused by cult membership experienced the encounter with psychiatric care. The study had a phenomenological hermeneutic approach and was based on five interviews with people from four different cults who in the process of leaving the cult had contact with psychiatric care. The result are described in three levels of interpretation; naive understanding, structural analysis and interpreted whole. The naive analysis showed that persons with illness and distress caused by cult membership experienced that the contact with psychiatric care was characterized by misunderstanding and lack of knowledge of the problems and the consequences that were a result of a person leaving a cult. The structural analysis resulted in eleven subthemes, three themes and an overall theme. The main theme was called Lost in Translation and summarized the essence of the results of the study which was that persons with illness and distress caused by cult membership felt lost and outside and had trouble to understand and to find understanding for their situation and that this caused misunderstandings in the encounter with psychiatric care. The interpreted whole showed that persons that felt that they were seen and confirmed in their suffering had a more positive experience of the encounter with psychiatric care.

Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård upplever svårigheter med att artikulera sin yrkesidentitet. Bakgrunden beskriver sjuksköterskans roll inom psykiatrisk vård ur ett historiskt samt nutida perspektiv. Bakgrunden visar att sjuksköterskor tenderar att lämna den psykiatriska vården när de upplever att deras kompetens inte tas tillvara, vilket i förlängningen även drabbar patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk vård uppfattar sin yrkesidentitet Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Kvalitativ design användes i studien. Resultat: Resultatet presenteras i temat en komplex yrkesidentitet samt tre kategorier: att vårda unika människor, att vara arbetsledare och den egna utvecklingen samt åtta underkategorier Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Imogene Kings begrepp roll, organisationer, auktoritet, makt, status och stress, samt utifrån genusteoretiskt perspektiv. / Background:Nurses working in psychiatric care experience difficulty in articulating their professional identity. The background describes the role of the nurse in psychiatric care from a historical and contemporary perspective. The background shows that nurses tend to leave the psychiatric care when they feel their skills are not utilized, which in turn also affects the patients. Aim: The aim of the study was to describe how nurses working in psychiatric care understand their professional identity Methods: Five nurses where interviewed with the help of unstructured interviews. A qualitative design was used for the study. Result: The results are presented in the theme a complex professional identity and the three categories: nurturing unique people, to be supervisors and their own development as well as eight subcategories Discussions: The results are discussed from Imogene King's conceptual role, organizations, authority, power, status and stress, and on the basis of gender theory perspective.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest. Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa. Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet. Svårigheter sjuksköterskor står inför och sjuksköterskornas sätt att hantera svårigheter. I första kategorin finns en subkategori sjuksköterskornas svårigheter i mötet med patienter med annan etnisk och kulturell bakgrund. I andra kategorin sjuksköterskornas sätt att hantera svårigheter finns fyra subkategorier hjälp av tolk, anhörigas hjälp, hjälp av kollegor och andra sätt att kommunicera. Diskussion: Språkbarriären var det främsta svårigheten som beskrevs i mötet och hur sjuksköterskor hanterade svårigheten i mötet med hjälp av tolk, anhöriga, kolleger och andra sätt att kommunicera. / Background: In this study, defined ethnicity as a collective term for origin while culture is socially enrolled into the character of one’s behavior and is changeable in context. In the literature it is clear that patients with a different ethnical and cultural background are subject to objectification by healthcare professionals. The individual in many cases is seen as a representative of his or her cultural and ethnical inherence. In Sweden there are many people with different ethnic and cultural backgrounds. People who emigrate affected by mental illness to a greater degree than the average population they are at greater risk for stress, worry and anxiety. Aim: The purpose of this study is to describe the specialist nurses' encounter with patients with different ethnic and cultural backgrounds and cared for mental illness. Methods: Data was collected through interviews with five specialist nurses. This study uses qualitative content analysis. Results: Two categories emerge from the results. Difficulties nurses face and the nurses' way of handling difficulties. The first category is a sub category of nursing difficulties in meeting with patients of different ethnic and cultural backgrounds. In the second category of nursing ways to handle difficulties are four subcategories help of an interpreter, relatives help, the help of colleagues and other ways to communicate. Discussions: The language barrier was the main difficulty which was described in the meeting and how the nurses dealt with the difficulty of the encounter with the aid of an interpreter, relatives, colleagues, and other ways to communicate.

Bakgrund: Begreppet självskadebeteende är svårdefinierat och tycks inte ha nått konsensus inom vården. Evidens tyder på en ökad förekomst av, framför allt unga, patienter med självskadebeteende. Patienterna uttrycker ett stort behov av att sjuksköterskorna har en förståelse för deras livsvärld och självskadebeteendets bakomliggande orsaker. Sjuksköterskor å andra sidan upplever att de saknar utbildning och tillfälle för reflektion för att möjliggöra en ökad förståelse och förbättrad vård kring patienter med självskadebeteende. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av patienter med självskadebeteende inom akutpsykiatrisk öppenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor genomfördes vid två akutpsykiatriska öppenvårdsenheter, kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Det framkom två teman utifrån sjuksköterskans beskrivning av vårdandet av patienter med självskadebeteende: Sjuksköterskans emotionella och kognitiva perspektiv och Sjuksköterskans vårdperspektiv. Sjuksköterskans brist på utbildning samt vikten av debriefing var två viktiga resultat. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar med patienter med självskadebeteende upplever många starka känslor. Sjuksköterskorna beskriver en känsla av hopp och framtidstro, samtidigt som vårdandet även beskrivs som emotionellt tärande. Ett behov av utrymme för debriefing framkommer liksom ett behov av problemspecifik utbildning. Klinisk betydelse: Det saknas evidens kring omvårdnaden av patienter med självskadebeteende, denna studie ökar kunskapen om de känslor och svårigheter som uppstår i vårdandet av patienter med självskadebeteende. / Background: The concept of self-harm is difficult to define and seems to have no consensus within healthcare. Evidence tells that self-harm is a growing problem, especially among young people. The patients express a great need for understanding from the nurses about their individual life and reasons for self-harm acts. Nurses on the other hand experience a lack of both education and opportunity for reflection to enhance their understanding and care for patient who self-harm. Aim: To illuminate the nurses’, who work in an acute psychiatric care unit, experiences of caring for patients who self-harm. Method: Semi-structured interviews with six nurses were conducted in two acute psychiatric care units, using qualitative content analysis. Results: Two themes were found: ‘nurses’ emotional and cognitive perspective’ and ‘nurses’ health care perspective’. Nurses’ lack of education and need for debriefing are important findings. Conclusion: Results show that nurses working with patients who self-harm, experience a variety of strong feelings. The feelings of hope are described as well as caring for patients who self-harm are experienced as emotionally stressful. Results also show a need for debriefing and specific training and education of caring for self-harm. Clinical significance: There is a lack of evidence about how to care for patients who self-harm, the study provides increased knowledge about feelings and difficulties emerging while caring for these patients.