This study aimed to examine the links between psychological safety and Intrinsic (autonomous motivation) and Extrinsic (controlled motivation) motivation in youth sport team athletes, and second to examine gender differences in psychological safety, Intrinsic and Extrinsic motivation. A cross sectional survey study was conducted with 133 participants (93 males and 39 females) from various sports including football, ice-hockey, basketball, and handball. The participants were at national and regional levels in Sweden, aged varied from 16-19 years. Regression analysis revealed that approximately 7.6% of the variability of Extrinsic motivation can be explained by levels of psychological safety. Independent t-test indicated that female athletes scored higher on psychological safety, but no gender differences were found in types of motivation. This implies that female athletes may feel safer and more supported in their team sports environment. The results of this study are discussed and highlight the importance for coaches and leaders to prioritize creating a positive team cohesion that promotes psychological safety among team members. Further research could explore other potential factors affecting motivation, and further clarify the role gender might play. / Denna studie syftade till att först och främst undersöka sambandet mellan psykologisk säkerhet och olika typer av motivation; inre (autonom motivation) och yttre (kontrollerad motivation) inom idrott, hos ungdomslag. För det andra syftade studien till att undersöka könsskillnader i Psykologisk säkerhet, inre- och yttre motivation. En tvärsnittsstudie genomfördes med 113 deltagare (93 män och 39 kvinnor) som bestod av fotbollsspelare, ishockeyspelare, basketspelare samt handbollsspelare, på nationell samt regional nivå i Sverige, i åldrarna 16–19. Regressionsanalysen visade att ungefär 7,6% av variabiliteten i yttre motivation kan förklaras av nivåer av psykologisk säkerhet. Ett oberoende t-test indikerade att kvinnliga idrottare hade högre nivåer av Psykologisk säkerhet, inga könsskillnader hittades för olika typer av motivation. Detta antyder att kvinnliga idrottare känner sig tryggare och stöttade i sin lagidrott. Resultaten från denna studie är diskuterade och poängterar vikten av att som tränare och ledare prioritera att skapa en positiv lagkänsla som främjar psykologisk säkerhet bland medlemmarna. Vidare forskning kan utforska andra potentiella faktorer som påverkar motivationen samt tydligare klargöra vilken roll genus kan spela.

Syfte - Att skapa en djupare förståelse för hur kulturskillnader påverkar arbetet med scrum, med specifikt fokus på psykologisk säkerhet. Metod – En kvalitativ fallstudie med induktiv ansats har gjorts där semistrukturerade intervjuer tillsammans med observationer har använts för att samla in data. Tillsammans med litteratur har sedan en innehållsanalys gjorts.  Resultat – Studien har identifierat tre dimensioner som är viktiga att beakta vid arbetet med scrum. Dessa dimensioner är Inställningen till människan, Hanteringen av människan och Beteenden av människan, och belyser hur kulturskillnader skapar olika förutsättningar för psykologisk säkerhet i scrum-team. Vidare kan dessa insikter leda till ett förbättrat arbete med scrum och i förlängningen skapa mer innovativa och konkurrenskraftiga scrum-team och organisationer.  Teoretiska implikationer – Studien bidrar till litteraturen om psykologisk säkerhet med en empirisk förankrad teori som visar hur kulturskillnader skapar olika konsekvenser för psykologisk säkerhet. Mer specifikt visar den hur dessa kulturskillnader hänger samman och påverkar varandra. Ett andra bidrag som den här studien gör är att skapa djupare förståelse för hur implementering av scrum och agil övergång med fördel bör ske i en ny kultur, som karaktäriseras av hög maktdistans, osäkerhetsundvikande och kollektivism. Praktiska implikationer – Studiens resultat visar att de identifierade kulturskillnaderna hänger ihop vilket innebär att samtliga behöver adresseras för att skapa ett psykologiskt säkert scrum-team i en ny kultur. Psykologisk säkerhet är en förutsättning för självorganiserade team, så som scrum-team, och därmed är studiens resultat av intresse för gruppchefer på samtliga företag som arbetar med scrum, både i olika nationella kontexter och med multinationella team samt i globala virtuella team. / Purpose – To create a deeper knowledge for how cultural differences influences the work with scrum, with specific focus on psychological safety. Method – A qualitative case study with an inductive approach have been carried out where semi-structured interviews together with observations have been used to collect data. Together with literature a content analysis was then preformed. Result – The study has identified three dimensions that are important to consider when working with scrum. These dimensions are Attitude to the human, Managing the human and Behaviors of the human, and these show how cultural differences creates different basis for psychological safety in scrum teams. Moreover, these insights can lead to improved work with scrum and in turn create more innovative and competitive scrum teams and organizations. Theoretical implications – The study contributes to the literature about psychological safety with empirical theory that shows how cultural differences creates different consequences for psychological safety. More specifically, it shows how these differences in culture are related to one another and affects each other. Another contribution of this study is that the result creates a deeper understanding of how the implementation of scrum and agile transitioning best can be done in a new culture, specifically that is characterized by high power distance, uncertainty avoidance and collectivism. Practical implications – The study shows that the identified differences in culture are related to each other, which means that all needs to be addressed to create a psychological safe scrum team in a new culture. Psychological safety is a prerequisite for self-organized teams, such as scrum teams, and thus the result is of interest for group managers in all companies and organizations working with scrum, both in different cultural contexts and with multinational teams as well as in global virtual teams.

Bakgrund: Äldreomsorgen är en viktig verksamhet som hjälper gamla människor när de inte längre kan ta hand om sig själva. I denna verksamhet har undersköterskor den viktigaste rollen för att tillfredsställa omsorgstagarna. Däremot är det idag brist på undersköterskor och yrket blir mindre attraktivt på grund av bland annat stress, underbemanning, och brist på karriärmöjligheter. För att omsorgstagarna ska trivas så måste även undersköterskorna trivas på arbetsplatsen. Hög psykologisk säkerhet och ett bra kognitivt självledarskap hjälper undersköterskorna att trivas och må bra vilket även påverkar omsorgstagarna positivt.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undersköterskor på ålderdomshem upplever psykologisk säkerhet och kognitivt självledarskap men även hur dessa samverkar. Detta berör både individnivå och gruppnivå. Problemformulering: Studien kommer att undersöka vilka faktorer som påverkar den psykologiska säkerheten och kognitiva självledarskap hos undersköterskor på ålderdomshem samt hur dessa samverkar. Metod: I denna uppsats har blandad metod använts för att samla in data. Varje påstående i intervjun bestod först av en kvantitativ del där respondenten skulle svara 1-5 på en skala. Detta följdes sedan upp av en kvalitativ del där respondenten fick utveckla sitt svar från skalan. Intervjun konstruerades genom att utifrån den teoretiska referensramen utforma påståenden. Respondenterna består av undersköterskor på ett ålderdomshem i Ljungby som heter Brunnsgården.  Slutsats: Den psykologiska säkerheten är hög överlag men det finns utrymme för utveckling främst i relationer mellan chefen och medarbetarna. Kognitivt självledarskap används på ett medvetet sätt av alla respondenter och det finns en samverkan mellan dessa begrepp till viss del. / Background: Senior care is an important activity that helps old people when they can nolonger take care of themselves. In this activity, assistant nurses have the most important roleto satisfy the care recipients. However, today there is a shortage of assistant nurses and theprofession is becoming less attractive due to, among other things, stress, understaffing, and alack of career opportunities. In order for the care recipients to feel comfortable, the assistantnurses must also feel comfortable in the workplace. High psychological safety and goodcognitive self-leadership help the assistant nurses to thrive and feel good, which also affectsthe care recipients positively. Purpose: The purpose of the essay is to investigate how assistant nurses in nursing homesexperience psychological safety and cognitive self-leadership, but also how these interact.This affects both the individual level and the group level. Research question: The study will investigate which factors affect the psychological safetyand cognitive self-leadership of assistant nurses in nursing homes and how these interact.

The purpose of this study is to examine how male-dominated organizations approach health and safety. It seeks to create a foundation for how male-dominated organizations can respond to challenges related to health. To achieve this, semi-structured interviews have been conducted  with nine practitioners within health and safety, and we interpreted the resulting data through coding and thematizing. The analysis shows that views on health within male-dominated organizations can be sorted into salutogenic and pathogenic perspectives. Overall, there is a larger focus on safety within the field of health and safety, which may be due to male-dominated culture, stigma or a lack of knowledge regarding health and how to promote it. / Studiens syfte har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom hälsa och säkerhet tänker kringoch arbetar med hälsa. Studien berör även frågor gällande hälsoarbetet i en mansdomineradindustri och en målsättning med studien är att tillföra en grundförståelse för hur hälsa inommansdominerade yrken kan se ut, vad för utmaningar som kan förekomma och vad förutvecklingsmöjligheter som finns. För att besvara studiens syfte har det genomförtssemistrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma som arbetar med hälsa och säkerhet. Detinsamlade materialet analyserades sedan med hjälp av kodning, tematisering och etttolkningsperspektiv. Tolkningen av resultatet visar att synen kring hälsa och hälsoarbete gick attdela in i både ett salutogent och patogent perspektiv. I sin helhet finns ett större fokus påsäkerhetsarbetet inom hälsa och säkerhet i byggindustrin som beror på en stark kultur kopplattill det mansdominerade yrket samt stigma och bristfällig kunskap kopplat till hälsa ochhälsoarbetet.