Magister Philosophiae - MPhil / The right to fair dismissal in South Africa is prescribed in the Labour Relation Act 66 of 1995 as amended. Employees may only be dismissed on grounds of misconduct, incapacity and operational requirements. The requirements for dismissal of employees based on misconduct and incapacity are further addressed in Schedule 8 to the LRA, the Code of Good Practice: Dismissal. Dismissal for misconduct needs to be fair in terms of both procedure and substance. Procedural fairness generally involves holding a disciplinary hearing before dismissing an employee. In terms of the South African Public Service Act 103 of 1994 as amended, an employee who absents him-/herself from official duties without permission of his or her head of department, office or institution for a period exceeding one calendar month is deemed dismissed by operation of law. Employees dismissed as such by operation of law in terms of the PSA are therefore not afforded the right to appear in the disciplinary hearing as provided for in the LRA. South African courts have dealt with a number of cases relating to dismissal by operation of law in the public service. Some of the employees dismissed were reinstated by the courts. Reasons for reinstatement included failing to meet the jurisdictional requirements before invoking dismissal by operation of law. The research will attempt to clarify the substantive and procedural steps required to render a dismissal by operation of law in terms of the PSA fair in South Africa.

n/a

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakom</p><p>public service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet är</p><p>inte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdrag</p><p>utan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag och</p><p>vilka värden det grundas på.</p><p>Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed också</p><p>hos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kan</p><p>förmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.</p><p>Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra?</p><p>Går det överhuvudtaget att erbjuda en ”public service” via television</p><p>som regeringen menar sig kunna göra?</p><p>Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningen</p><p>innehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner och</p><p>resonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är i</p><p>första hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:s</p><p>styrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kring</p><p>public service-uppdraget och dess innebörd.</p><p>Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycket</p><p>på vilken typ av samhälle vi vill ha. Public service har förvisso vissa</p><p>brister och kan omöjligt erbjuda allt de säger sig kunna göra, men</p><p>alternativet är ett medieutbud baserat på ekonomisk vinst och styrt av</p><p>kommersiella intressen. Regeringen och SVT vill genom public</p><p>service-television styra medborgarna till att vara demokratiska, och</p><p>den eviga frågan är om det kan anses vara demokratiskt, när staten</p><p>uppfostrar medborgarna.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakom public service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet är inte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdrag utan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag och vilka värden det grundas på. Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed också hos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kan förmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte. Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra? Går det överhuvudtaget att erbjuda en ”public service” via television som regeringen menar sig kunna göra? Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningen innehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner och resonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är i första hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:s styrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kring public service-uppdraget och dess innebörd. Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycket på vilken typ av samhälle vi vill ha. Public service har förvisso vissa brister och kan omöjligt erbjuda allt de säger sig kunna göra, men alternativet är ett medieutbud baserat på ekonomisk vinst och styrt av kommersiella intressen. Regeringen och SVT vill genom public service-television styra medborgarna till att vara demokratiska, och den eviga frågan är om det kan anses vara demokratiskt, när staten uppfostrar medborgarna.

My purpose is to describe and analyse how care managers experience their position as middle managers in the public sector. I have used a qualitative interview method to answer this question and also to capture my six interview persons opinion and understanding of their own position as middle managers. From my six interviews I noticed some difference in their opinions about how it is being a care manger. The results show that the role as care managers have challenges such as to intertwine their own notion how the caring of the elder should be with strict politic decisions. Other challenges are the limitation of economic recourses and reorganisations. Within the public service care mangers have opportunities to be part of the new changes with interesting comments or directives that the government would like to implement. My result can be understood with the street level bureaucracy and the difference between the concepts leadership and management. Finally I should clarify that my definition between the management and leadership was important to the respondent’s view of themselves and situations in their professional role as care managers. To have and be a manager could be understood with the help of the employment. As care manager you know what you get and can do, and also how the limitations impact them currently in difference situations.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur P3 Nyheter är utformat, utifrån de tre nivåerna public service, radion som medium och programanalys.   Tidigare forskning: Margareta Rönnberg har undersökt public service-nyheter för barn (8-14 år), genom att jämföra Barnjournalen (1978-1979) med Lilla Aktuellt (2007), och menar att eftersom barn är politiska varelser så borde de få ta del av den offentliga diskussionen. Studien rör sig över såväl offentlighetsfrågor och public journalism som ungdomskultur, och fokus ligger på utvecklandet av demokratin genom ett stärkande av medborgarnas makt. Det är ett stort hopp från de barn som tittar på Lilla Aktuellt till P3:s 20-30-åringar, men vad jag vet finns det inget nyhetsprogram som riktar sig till åldersgruppen 14-20 år. Det gör att P3 Nyheter blir nästa steg på vägen. Är det rent av möjligt att P3 Nyheter ska slussa människor vidare till Dagens Eko och "vanliga" Aktuellt när de blir äldre?   Metod och material: Jag gör en explanativ, kvalitativ textanalys för att förklara varför texten ser ut som den gör. Varför använder nyhetsuppläsaren vissa ord och varför valdes dessa nyheter? Analysen är indelad i fyra delar: "public service", "radio", "innehåll" och "form", och efter detta diskuterar jag även hur publiken uppfattas. Mitt material består av tre nyhetssändningar utspridda över tre veckors tid (26 april, 4 maj, 10 maj), egenproducerade "om oss"-texter på P3:s och Sveriges Radios hemsidor samt P3:s programtablå.   Huvudresultat: P3 Nyheter är en paradox eftersom man tar för givet att lyssnarna redan är insatta i vissa händelser, men samtidigt använder man slanguttryck och ett rörigt upplägg för inslagen. Man pratar ibland om seriösa ämnen utan att låta seriös, och virrar bort lyssnarna genom att klippa in intervjusnuttar på konstiga ställen. Vissa inslag har dessutom förenklats och klipps ner för mycket. Redaktionen vill berätta "lyssnarnas historier", och bortser från att det finns olikheter inom denna publik. Detta är ett resultat av en ökad profilering inom public service, nämligen att man i större utsträckning tjänar individen än allmänheten. Det viktiga är dock att man inte slutar med att ge medborgarna information och kunskap, och att man istället för att välja bort nyheter som inte "passar" den tänkta målgruppen försöker hitta en vinkel som skapar intresse och relevans för publiken.

Syftet med denna studie är att analysera hur SVT jobbar med och använder sig av förändringar i koncept och om detta i sin tur påverkar varumärket. Vi vill se till det unika i SVT:s situation i och med deras public serviceuppdrag och om detta påverkar arbetet med programmen. Vi ämnar studera detta genom två av SVT:s mest populära program, för att se om vi kan se dem som varumärken och vad som förändrats efter att framträdande attribut har bytts ut. Vi har i denna studie sett till vad ett varumärke är, vilka beståndsdelar ett varumärke har enligt Aaker (2002). Vi ser till hur förändringar av ett varumärke kan gå till utifrån Kapferers (2004) modell samt teoretikers ord om icke- kommersiella organisationers svårigheter. Empirin är hämtad från tre olika intervjuer, den första med varumärkesansvarig på SVT, den andra med På spårets producent och den tredje Så ska det låtas projektledare. Vi har även sett till den information SVT ger ut via sin hemsida och sina public servicerapporter. Vid förändringar ser vi att de båda programmen förändrar med en viss försiktighet och verkar för att behålla programmens kärna. Vidare menar vi att public service-uppdraget påverkar programmen och det arbete som läggs ner på dem. Detta till trots, framhåller båda respondenterna att de vill bli det självklara valet på fredagskvällen och verkar vara mer engagerade i att konkurrera ut de kommersiella kanalerna än att verkaför folkbildning. Vi anser på grund av detta att trots att de gärna framhåller public service som en ständigt påverkande faktor i allt vad de gör, att det inte har en alltför stor effekt på våra två valda program.

This Bachelor thesis is a qualitative study of the public debate regarding the role of Public service in the media converged society today. The purpose of this thesis is to examine how the public debate, that is the Swedish Public service television and people with broad representative knowledge about Public service, motivates a change of the function of the Swedish Public service television. Our issues are: What does the public debate say about the function of Swedish Public  service television in our society today and how is a change motivated in this debate? How does the public debate look upon today´s media convergence and the fragmentation of the audience which, according to Denis McQuail, is a consequence of this? The method of this thesis is a qualitative analysis and we have analyzed ten opinion articles and Swedish Public service television magazine “DittSvt”. The theoretical background was obtained from Henry Jenkins and Håkan Hvitfelts theories and thoughts about mediaconvergence. We have supplemented this with Denis McQuails theory regarding the fragmentation of the audience. In this thesis, we see that the public debate is a lot about diversity in Swedish Public service television programming and that the democratic base is still very important. We also see that the audience are not just viewers, as in the beginning of television broadcasting, but have become users of media. The analysis shows that public service is important for our society today and that it is something that should be retained but should be developed and shaped based on our media converged society.

We have studied the differences between people debating on a program in apublic service-channel and a privately-owned channel. We have chosen thetwo biggest debate programs, Kvällsöppet in the privately-owned channelTV4 and Debatt in the public service-channel SVT 1. We have in aquantitative content analysis studied female and male, how many of each thatare participating, how long time they talk in the program and in what rolethey have in the debate. We have studied 10 episodes of Kvällsöppet thespring season 2010 and compared with Johanna Paulsson &amp; Patrik Rosellstudy “30/70. A study of women and men who speak in SVT´s Debatt.” Fromthe same season. We have also investigated 10 episodes of each programfrom fall 2011, we wanted to see if there were any changes made during theyears. The results show that Kvällsöppet in the privately-owned channel ismore equal between the gender. The speaking time and the proportion ofparticipants is 45 percent women and 55 percent men in 2011 and 40/60 in 2010.The program Debatt in the public service channel got the result 40/60 fall in2011 and 30/70 in spring 2010. To study the women and man roles of theparticipants in the debate, we made the same classification as Paulsson &amp;Rosell did. We divided the participants in different categories according totheir role in the debate program. The results shows that Kvällsöppet, is muchbetter on equal representation of the female and male gender.

In the Swedish and German media landscapes public service broadcasters are well-established. Young people however prefer private channels which leads to a legitimization problem for the public service broadcasters because they do not reach the whole population. When airing popular programmes on the other hand, they are criticized for not being distinguishable from commercial competitors. This problem is intensifying by current technological developments and the need to redefine public service broadcasting. This study investigates the young audiences’ use of and opinion about public service broadcasters against the social and technological background of their media use. Therefore semi-structured interviews were carrying out with Swedish and German adolescents. The findings suggest that even though differences in the two countries’ public service channels are obvious, the young people’s opinion about them are quite similar; they appreciate the high quality news and information programmes but hardly connect the public service channels to entertainment which is the kind of programming they are most interested in and therefore they do not necessarily belong to the young people’s media repertoires. The study illustrates the public service broadcasters’ need to adjust their content more to the audiences’ desires and to more explicitly take young people into account while at the same time sticking to their core competences of high quality informative programmes.