Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på värdegrundsuppdraget samt hur det gestaltas i So-undervisningen. Studien är av kvalitativ karaktär och grundas på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare verksamma på olika skolor.Analysen av resultatet visar att det finns en gemensam syn hos lärarna där värdegrundsarbetet inte endast blir synligt genom So-undervisningen. Värden och normer beskrivna inom värdegrunden ska ligga till grund för lärarens förhållningssätt och personlighetsdrag vilket ska genomsyra hela lärarens vardag i skolan. Arbetet med värdegrunden är något som sker kontinuerligt, både i och utanför undervisningen. Vi kan urskilja två utmärkande förhållningssätt vad gäller gestaltning av värdegrundsuppdraget. Det ena är det reaktiva, där lärarna förhandlar värdegrundsfrågor implicit genom att direkt reagera och agera på händelser och skeenden i realtid. Här förhandlas värdegrunden genom lärarens förhållningssätt med hjälp av diskussioner där läraren försöker skapa förståelse för demokratiska värden. Det andra är när det sker explicit istället för implicit, vilket innebär att arbetet med värdegrunden sker inplanerat i form av undervisning inom So-ämnena men också genom exempelvis temadagar och elevråd. Samtliga lärare uttrycker att det finns utmaningar med värdegrundsarbetet men att det kommer till uttryck på olika sätt.Genom vår studie kan vi se att lärarna uppfattar värdegrundsuppdraget som komplext och stundtals abstrakt. Kanske behöver värdegrundsuppdraget förtydligas. Vi ställer oss frågande till vad det skulle innebära för lärarnas profession och i nästa led till elevernas möjlighet till en likvärdig utbildning.

Detta examensarbete undersöker hur mänskliga rättigheter framställs i läroböcker riktade till samhällskunskapskurser på gymnasienivå. Detta görs genom Marie-Bénédicte Dembours teori gällande perspektiv av mänskliga rättigheter. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att läroböckerna förmedlar olika perspektiv på och aspekter av mänskliga rättigheter. De två perspektiv som sammantaget representerasoftast är även de perspektiv som Dembour menar är de dominerande. I denna studie visade sig dock ett tredje perspektiv vara representerat nästan lika många gånger, ett resultat som skiljer sig från tidigare forskning. En enskild sammanfattande bild av hur mänskliga rättigheter framställs utifrån Dembours teori går dock inte att ge. Den varierande och även i många fall bristande representationen av perspektiv lämnar mer att önska. En slutsats som görs är att lärare behöver granska och komplettera sina läroböcker för att ge eleverna en mer nyanserad bild av mänskliga rättigheter.

No description available.

FGM is practiced in around 30 countries, mainly in Africa, The Middle East, and Asia. An estimated 200 million girls and women have been cut anywhere between infancy and 15 years old. This practice is usually linked to traditions, cultures, and sometimes religion, although this seems to be more of a question of how religion is interpreted. There are 4 recognized types of FGM including various ways of cutting and removing parts of or all of the intimate sexual exterior organs of the female, and sometimes also sewing together the remaining parts. The purpose of this study was to describe non-governmental organizations preventive work against FGM in Kenya. The study has a qualitative design. All data, including interviews, was collected between January 26th and March 5th, 2023, by accompanying several NGOs in different parts of the country visiting different communities and carrying out individual semi-structured interviews with 6 different Kenyan NGOs that fight FGM locally. From these six interviews, three main categories and seven subcategories were identified. The main categories were Education, with subcategories Finishing School and Training Local Role Models in the communities, Local Activists, with subcategories Local solution and change from within and finally Empowerment with subcategories Equality and Equity, Women’s, Girls’ and Children’s Rights as well as tackling the difficulty with medicalization. The results show the necessity of training local role models to be able to stop FGM because change should come from within. Girls also need to finish school to learn about human, women’s, and children's rights and how to protect yourself against pregnancy. The preventive work also includes focusing on the medicalization of FGM. Today, FGM is performed in healthcare facilities by healthcare workers. The prevention work involves educating communities about the health risks of FGM, regardless of where it is performed. / Kvinnlig könsstympning utövas i 30 länder, främst i Afrika, mellanöstern och Asien. Uppskattningsvis har 200 miljoner kvinnor och flickor blivit stympade innan de fyllt 15 år. Utövandet av kvinnlig könsstympning är ofta förknippat med traditioner, kulturer och ibland även utövandet av olika religioner. Det finns fyra typer av kvinnlig könsstympning som inbegriper olika tillvägagångssätt för att avlägsna de yttre könsorganen, och ibland även sy ihop vävnaderna. Syftet med studien var att beskriva icke statliga organisationers förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning i Kenya. Studien är av kvalitativ design. Datainsamling gjordes mellan 26 januari 2023 till 5 Mars 2023 genom individuella, semi-strukturerade intervjuer med sex olika organisationer. Av dessa sex intervjuer identifierades tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var utbildning med underkategorier gå klart skolan och utbildning av inflytelserika personer i samhället, Lokala Aktivister med underkategorier Lokala Lösningar och Förändring inifrån samt Egenmakt med underkategorier Jämställdhet och Jämlikhet, Kvinnors, Flickors och Barns rättigheter och hantera svårigheter av medikalisering. Resultatet visar på nödvändigheten av utbildning av lokala förebilder att för att kunna stoppa kvinnlig könsstympning eftersom förändring bör komma inifrån. Flickor behöver också få gå färdigt skolan för att lära sig bland annat om mänskliga, kvinnliga och barns rättigheter och hur man skyddar sig mot graviditet. I det förebyggande arbetet ingår också fokusering på medikalisering av kvinnlig könsstympning. Idag utförs kvinnlig könsstympning på sjukvårdsinrättningar av bland annat sjukvårdspersonal. Det förebyggande arbetet går ut på att utbilda samhällen om hälsoriskerna av kvinnlig könsstympning, oavsett var det utförs.

I denna studie undersöks regeringens utredning angående utökade preventiva tvångsmedel. Utredningen i frågan är delbetänkande om införandet av utökade preventiva tvångsmedel (SOU 2022:52). Syftet med studien är att undersöka hur argumentationen gällande utökade preventiva tvångsmedel i utredningen ställs i förhållande till de grundläggande fri- och rättigheterna samt rättsstatens principer. För att kunna genomföra det vetenskapliga arbetet har studiens tillvägagångssätt bestått av en argumentationsanalys med en pro- och contra modell tillsammans med en idéanalys för att kunna besvara forskningsfrågan. Vidare i studien presenteras resultatet i en pro- och contra-modell där de centrala argumenten framförs i en tabell. Resultatet fördelas in i teman och förklaras i en text under tabellen, med hjälp av citat och exempel från utredningen. Detta i syfte att tydliggöra för argumentets innehåll. Resultatet utvärderas under avsnittets analys utifrån de två teorierna, utilitarism och rättighetsteorin. Här diskuteras och övervägs för- och emot argumenten utifrån teoriernas synsätt. Slutligen presenteras den sammanställda analysen i en slutsats som tydligt besvarar de framställda frågeställningarna. Detta genomförs med hjälp av en diskussion av studiens resultat.

There is need for an adjustment of the regulations and procedure regarding children livingin sheltered housing. A child subjected to domestic violence can stay with a parent in asheltered housing. The other, abusive, parent may then apply in court for rights to havecontact with the child. In such a situation, the child has several rights to consider. The best interests of a child should be a primary consideration in all decisions regarding the child. The child has a right to form and express their view on the matter. The child also has a right to a relationship and contact with their parents, a right which may conflict with the right to not be subjected to violence. This essay analyses the regulations in the EU Charter of Fundamental Rights, the European Convention on Human Rights, the Convention on the Rights of the Child as well as the Swedish Children and Parents Code and Social Services Act regarding these rights. Many sheltered houses neglect several of those rights by not giving the child enough support or information, or access to school and recreational activities. A court is obliged to consider the child’s rights before deciding on whether or not to grant the child contact rights with the abusive parent, but this is often not done to the required extent. This analysis shows that the current regulations and procedures are flawed, meaning the children’s rights are often not accommodated. / När ett barn utsätts för våld i hemmet och till följd av detta flyr tillsammans med en förälder till skyddat boende aktualiseras ett antal rättigheter. Barnet har rätt till skydd från våld, rätt till stöd, rätt att få information och få göra sin åsikt hörd men även rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I alla åtgärder som rör ett barn ska dessutom barnets bästa beaktas. Skyddat boende är inte en insats som barn kan beviljas, men de kan följa med en förälder som fått ett beslut. Detta leder till att barnets rättigheter hamnar i skymundan, trots att de i hög grad är aktuella. Det är få boenden som på ett fullgott sätt kan tillgodose samtliga av barnets rättigheter, utan de flesta brister på något sätt. Det kan röra sig om att boendet inte tar emot alla barn, att det inte finns stöd till barnet, att personalen inte är utbildad om våldsutsatta barn, att boendet är obemannat delar av dygnet eller att barnet inte kan gå i skolan under vistelsen på boendet. Det finns inte något övergripande krav på kvaliteten på skyddade boenden, vilket gör att deras utformning varierar i stor utsträckning. Då ingen dokumentation sker av barnen som befinner sig på boendena går det inte heller att kontrollera att deras rättigheter tillgodoses. Den våldsutövande föräldern kan begära umgänge med barnet, vilket barnet har rätt att få så vida barnet inte riskerar att fara illa av det. Vid beslut om umgänge ska barnets bästa vara avgörande, och i den bedömningen ska särskilt beaktas risken att barnet far illa och barnets rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I praktiken tycks rätten till kontakt med sina föräldrar väga tyngre trots att denna rättighet inte i teorin är viktigare, då domstolar i många fall dömer till umgänge. Barnet har i umgängesmål rätt att uttrycka sin åsikt och att få åsikten beaktad, men denna rättighet tycks endast tillgodoses i låg grad. Slutresultatet blir att barnen och deras rättigheter överses. Möjliga lösningar på de problem som uppenbaras är att skyddat boende blir en insats som kan beviljas barn, framför allt om det endast krävs en vårdnadshavares samtycke. De skyddade boenden som tar emot barn måste kunna garantera att kvaliteten når upp till en nivå så att barnets rättigheter tillgodoses. I umgängesmål måste barnets åsikt uppmärksammas i högre utsträckning, det ska inte vara upp till socialtjänsten att välja om barnet ska höras eller inte.

Den svenska fotbollen har under de senaste åren genomgått en kommersialiseringsprocess som inte bara har inneburit ökade publiksiffror och engagemang utan även ökade intäkter, framför allt från Tv-rättigheter. I denna process har bolagiseringen av svensk idrott varit en viktig milstolpe, att föreningar kunde gå från att vara ideella föreningar till att bilda Idrotts AB gav den svenska idrotten en ny dimension. Detta har lett till att allsvenska klubbar idag oftast drivs på ett sätt som kan likställas med företag, de ekonomiska målen har fått en allt större plats hos klubbarna. I början av 2020 trädde ett nytt Tv-avtal i kraft för Allsvenskan som gav de allsvenska klubbarna en stor intäktsökning.   Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur de allsvenska klubbarnas ekonomi har förändrats med det nya Tv-avtalet. Detta genom att se till hur intäkts- och kostnadsstrukturer har påverkats och hur klubbarnas karaktäristiska drag ser ut idag. Studien undersöker de 10 klubbar som har spelat i Allsvenskan mellan åren 2018–2022 för att kunna göra jämförelser kring hur det såg ut innan och efter Tv-avtalets inträde. Då det finns en del forskning kring detta på internationella klubbar men knapphändig i en svensk kontext, ämnar studien bidra till forskningen om hur allsvenska klubbar mår ekonomiskt.    Med en kvantitativ metod som grund har data bestått av information hämtad från klubbarnas årsredovisningar och analysen har gjorts genom bivariat analys och jämförelser mellan år och klubbar. Studien visar att på att det nya Tv-avtalet har haft en stor påverkan på de allsvenska klubbarna, då de totala intäkterna i Allsvenskan har ökat. Andelen av de totala intäkterna som Tv-rättigheterna står för har ökat, och de klubbar med mindre eget kapital har dragit mest nytta av detta. Vidare har de extraordinära intäkterna sett den största procentuella ökningen för majoriteten av klubbarna och personalkostnader är den post vars andel har ökat mest bland kostnaderna. Samtidigt som de klubbar med mindre eget kapital har påverkats mest av Tv-avtalet är det tydligt att klubbarna med större eget kapital förlitar sig mycket på extraordinära intäkter för att sportsligt kunna utmana marknadsledaren Malmö FF.

Historiskt har föräldraskap inte varit något personer med utvecklingsstörning haft rätt till. Samhället har på olika sätt hindrat individer med utvecklingsstörning att fortplanta sig, antingen genom tvångssterilisering eller ”social sterilisering”, såsom att institutionalisera personer i enkönade boendeformer. Under 1970- och 1980-talen finner vi en förändring i hur samtalet kring samtliga personer med funktionsnedsättningars rättigheter i samhället förs. Tungvikt läggs på integration och lika rättigheter. Samtidigt menar vissa forskare att man ska betrakta barn till föräldrar med utvecklingsstörning som en extra utsatt grupp. Vi ämnar, genom att studera utvalda statliga offentliga utredningar, studera det statliga samtalet gällande denna målgrupp och deras eventuella barn genom att följa fyra av Premfors sju steg för policyanalys, samt studera till vilken grad utredarna använder normaliserande begrepp för att beskriva gruppen ”personer med utvecklingsstörning”. Samtalet kring barn till föräldrar med utvecklingsstörning är ett samtal som vi inte upplever bedrivs i adekvat nog utsträckning, något vi vill problematisera. Ämnet och frågeställningarnas natur tangerar filosofi och dess eventuella känsliga historiska inslag kommer beaktas med respekt.

Syftet med studien är att undersöka hur LSS-handläggare arbetar med delaktighet för Barn medfunktionsnedsättningar i utredningar kring LSS insatser som rör barnet. Teorin utgår från Shiers delaktighetsmodell som utgår från fem delaktighetsnivåer och 3 steg; öppningar, möjligheter och skyldigheter. Metoden utgjordes av en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer med LSS-handläggare, som arbetar med barnutredningar för barn med behov av LSS-insatser, genomfördes. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys.Resultatet visar på att det inte finns någon klar definition av vad barns delaktighet innebär.LSS-handläggarna hade en bild av vad delaktighet innebar för barnet i utredningar som, menden bilden var svårt att omsätta i verkligheten. Det fanns flertalet faktorer som utgjorde möjligheter och hinder för att göra barn delaktiga i de utredningar som rör barnet. De möjligheter som framkom från resultatet var att relationen till barnet och vårdnadshavare upplevdes som en möjlighet för att uppnå barnets delaktighet, men även organisatoriska faktorer spelade in för att möjliggöra delaktighet. Den tredje faktorn som LSS-handläggarna upplevde som en möjlighet för barns delaktighet var anpassningar av information och miljön där mötet mellan handläggare och barnet ägde rum. De hinder som framkom i resultatet för LSS-handläggaren för att uppnå barnets delaktighet i de utredningar som rör barnet var: bristen på kunskap kring alternativa sätt att kommunicera, vårdnadshavare som hinder, samt att organisationen även kunde upplevas som ett hinder för barnets delaktighet.

No description available.