Could you tell me how many marketing messages you've seen or heard since you woke up this morning? Probably the answer is no. Messages stemming from advertising, promotions, PR, direct marketing, and salesmen are everywhere. We encounter them on our way to work, in newspapers and magazines, stores and restaurants, when watching our favorite sports, looking out of an airplane window, or even while socializing with friends. As a consumer, it is impossible to keep track of everything marketers are trying to tell us. This abundance of marketing messages is often referred to as clutter. Clutter makes consumers less likely to pay attention to marketing messages. What is more, clutter breeds avoidance behavior and skepticism, which makes consumers more likely to actively resist marketing messages. This thesis sets out to further our understanding of marketing communications in a cluttered environment. The thesis comprises five articles in which issues of clutter are empirically investigated. Specifically, conventional wisdoms regarding slogans, media choice, and PR are put to test in more ecologically valid settings than what has been used in previous research. By including these settings, our understanding of marketing communications in the presence of competing messages is improved. Whereas clutter to date is mostly considered a challenge for advertising, the thesis broadens the perspective by showing that clutter is a challenge to, and consequence of, all types of marketing communications. By offering a framework for understanding clutter, the thesis provides support for marketers trying to make sense of message competition and what it means for their marketing communications. It also provides ideas of how to face the clutter challenge – or even benefit from it. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008 Sammanfattning jämte 5 uppsatser

Bakgrund: Internet erbjuder ett nytt sätt för företag att kommunicera med kunder eftersom det är kunden som söker upp företaget på nätet och kommunikationen sker interaktivt. Att studera hur försäkringsbranschen agerar, vilka strategier och mål de väletablerade bolagen har med sin verksamhet samt lyfta fram tankar kring effektivitet med Internet som medium i denna bransch finner författarna till detta arbete av stort intresse. Syfte: Syftet med studien är att utreda faktorer som ska leda fram till en modell som försäkringsbolag bör ta hänsyn till i sina reklamsatsningar mot privatpersoner på Internet. Avgränsningar: Vi kommer att behandla reklam på Internet. Detta innefattar främst annonsering på Internet, men även företags hemsida. Undersökningen är begränsad till svenska försäkringsbolag som är representerade på Internet. Vi har valt att enbart behandla sakförsäkringar. Genomförande: Vi har intervjuat Internet- och marknadsföringsansvariga på fem försäkringsbolag samt intervjuat fyra Internet- och mediakonsulter för att bredda perspektivet. Resultaten har vi sedan analyserat utifrån de teorier om tjänstemarknadsföring, Internet, relationsmarknadsföring, strategier och effektivitet som presenteras i referensramen. Resultat: Vi har identifierat ett antal faktorer som försäkringsbolag bör ta hänsyn till i sina reklamsatsningar mot privatpersoner på Internet. Dessa faktorer har sammanställts i en implementeringsmodell. Utifrån modellen konstateras att försäkringsbolag bör ha en väl genomtänkt strategi och anpassad organisation innan reklamsatsningen på Internet äger rum. Vidare konstateras att fördelarna med Internet jämfört med övriga medier ska utnyttjas. Sammanfattningsvis anser vi att en reklamsatsning på Internet för försäkringsbolag är lämplig om den görs på rätt sätt och gärna i kombination med övriga medier för att uppnå högre effektivitet.

Bakgrund: Ett problem vid varumärkeshantering är att det vanligen finns ett gap mellan varumärkesidentiteten och varumärkesimagen. Gapet förklaras, i den traditionella litteraturen, av bristen på tid, kunskap och resurser. Vi anser dock att detta inte tillräckligt förklarar denna ”mismatch”, varför vi således vill nyansera förklaringen till varför detta gap uppstår. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla teoribildningen kring varumärkeskommunikation. Denna teoriutveckling kommer att ske med en intern fokusering på varför ett gap uppstår mellan varumärkesidentitet och varumärkesimage. Vidare kommer vi även att ge förslag till hur företag bör agera för att minimera detta gap. Avgränsningar: Vi har i denna uppsats valt att enbart fokusera på företag som verkar på konsumentmarknader i Sverige. Vidare har vi även valt att avgränsa studien från företag som inte använder sitt företagsnamn i kommunikationen av de produkter eller tjänster de levererar. Genomförande: Vi har genomfört en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Urvalet har genomfördes med ett experturval och ett snöbollsurval. Totalt har vi genomfört 27 intervjuer. Resultat: Allt kommunicerar! Företag måste samordna all organisatorisk handling för att kunna hantera gapet mellan identitet och image. Den klassiska betraktelsen av ett varumärke leder till en allt för snäv syn på varumärkeskommunikation. Varumärket måste hanteras på en strategisk nivå i företagen. För att möjliggöra att samtliga kommunikationsbärare likformas och aktiveras måste varumärket förankras i organisationen.

Reklambrus och mediebrus är begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste åren. Den privata lika väl som den offentliga sfären är ständigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna måste hitta nya vägar för att nå fram till dem. Med mer och mer reklam omkring är risken stor att övrig kommunikation inte når fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet är främst marknadskommunikation i form av reklam. Det offentliga rummet tillhör oss alla och därför borde reklamens intåg i det vara något som berör och angår oss medborgare. De intressenter som intervjuats inom ramen för denna uppsats talar om demokrati i det offentliga rummet, men deras syn på demokrati skiljer sig åt. Demokrati betyder olika saker för olika människor beroende på om de sitter som stora företag som säljer reklamplats i det offentliga rummet, om de är intresseorganisationer som försöker motverka denna trend eller om de är stat och kommun. Uppsatsen ställer därför frågan: Hur tillämpas demokrati i fråga om reklam i det offentliga rummet? Syftet med undersökningen är att utreda och beskriva hur demokrati beaktas av olika intressenter i fråga om reklam i det offentliga rummet. Slutsatsen är att demokrati tillämpas på olika nivåer. Demokrati utövas dels genom val av medborgerliga representanter till Stockholms Stad, men även via ett mer direktdemokratiskt agerande genom exempelvis aktioner i det offentliga rummet.

Denna uppsats är en studie av företaget Felix reklamkampanj ”Var dag”, en reklamkampanj i syfte att stärka Felix varumärke. Syftet med denna uppsats är att komparativt undersöka hur producentledet konstruerar och respondenterna uppfattar kampanjen ”Var dag”. Vidare vill vi undersöka hur kampanjen kan tänkas påverka Felix’s varumärke. Övergripande sett så vill vi undersöka de olika moment och möjliga problem som kan tänkas uppkomma vid varumärkeskommunikation. Frågeställningarna syftar till att finna svar på hur reklamfilmerna kommunicerar Felix varumärke, hur producenten konstruerar kampanjen samt hur respondenterna uppfattar kampanjen. Det material vi har använt oss av för att besvara dessa frågor består av två stycken varumärkesfilmer, kampanjens projektledare Kjell Månsson samt sju respondenter som ingår i kampanjens målgrupp. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen bestått av teorier behandlande varumärkesuppbyggning, företagsprofilering och image. Innehållsanalysen har vi genomfört med diskursanalys och semiotik. Receptionsanalysen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som sedan tolkats genom en receptionsmodell (encoding – decoding). I innehållsanalysen fann vi att Felix söker skapa en diskurs där Felix framstår som en väsentlig del av vardagen. Genom den komparativa undersökningen har vi kommit fram till att det i flera fall råder ett asymmetriskt förhållande mellan hur producenten kodat kampanjen och hur respondenterna avkodat kampanjen. Det vill säga reklamfilmernas framställning av varumärket inte alltid delats av respondenterna, i flera fall så finner vi att respondenterna inte accepterar den profil Felix som kommunicerar.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet reklam i termer av standardisering och lokalanpassning. Avsikten har varit att ta reda på hur Oriflame Cosmetics har valt att standardisera eller lokalanpassa sin reklam inom regionen EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), samt i vilken utsträckning Oriflames lokala representanter kan medverka i denna process. Fokus har legat på katalogutformningen då detta är Oriflame Cosmetics huvudsakliga tryckta material. Den forskning som presenteras rör särskilt prototypstandardisering (Prototype Standardisation) och schablonstandardisering (Pattern Standardisation) av reklam. Forskare visar också på hur fokus har skiftat från att skilja på fullständig lokalanpassning och fullständig standardisering, till att istället behandla regional standardisering samt vilken roll lokala representanter har i denna process och relationen mellan huvudkontor och dotterbolag. Undersökningen baseras på intervjuer med anställda inom Oriflame som har god insyn i företaget och katalogutvecklingen, samt på sekundärdata inhämtat från finansiella rapporter och dagspress. De huvudsakliga frågorna berörde hur processen för katalogutformandet ser ut samt hur lokala representanter medverkar i denna. De resultat och slutsatser som undersökningen visar på är att Oriflame Cosmetics har en tydlig regional ansvarsfördelning vid katalogutformandet. De använder sig främst av så kallad schablonstandardisering men verkar överlag ha funnit en balans mellan lokalanpassning och standardisering av sitt reklammaterial. Lokala representanter medverkar i början av processen med möjlighet att ge feedback angående idéer till nya kataloger men beslutsfattande sker på regional nivå. De lokala representanterna har dock också möjlighet att komplettera katalogerna genom andra aktiviteter snarare än att ha direkt kontroll över katalogframtagningen.

Undersökningens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar och tolkningar underklädesföretaget Liaison Dangereuse skapar genom sin senaste reklamfilm, ”Sexiness for everyone. Everywhere”, och om dessa uppfattas olika beroende på tolkarens bakgrund.  Frågeställning: I studien har jag ställt frågor kring hur kvinnan framställs i reklamfilmen och om publikens olika kulturella ursprung och bakgrundsideologi har någon påverkan i deras tolkningsprocess.   Metod/Teori: Med hjälp av tidigare forskning om utformning och berättelsens form av reklam och Stuart Halls encoding/decoding modell har jag genomfört en receptionsanalys. Till det har kvalitativa intervjuer använts.  Resultat: Filmen inleds som en stereotypisk underklädesreklamfilm med bilden av en vacker kvinna som till suggestiv musik ikläder sig märkets underkläder, men särskiljer sig därefter från klassisk underklädesreklam genom att kvinnan avslutar med att ta på sig en burka. Publikens tolkning av filmen växer fram och uppfattas olika beroende på hur man ställer sig till de visuella effekterna av den.  Slutsats: Genom att spela på mottagarens inlärda arketyper och uppfattning om kvinnoroller i olika etniska kontexter skapar man en överraskningseffekt och därmed större emotionell effekt hos betraktaren.

Vårt syfte med denna studie är att genom en undersökning av reklambyråer få en förståelse för hur de går tillväga med sin egen marknadsföring riktad till marknaden av reklamköpare. Vi vill därmed se om tillgänglig teori kan tillämpas på en reklambyrås externa kommunikation. Det ingår även i vårt syfte att genom denna studie kunna förse Stigges Reklam med förslag till deras marknadsföring. / Our purpose with this study is to, through research of advertising agencies, gain an understanding how they market themselves to a market of advertising buyers. We want to see if available theory can be applied to an advertising agency’s external communication. It is also included in our purpose to provide Stigges Reklam with propositions to their marketing.

No description available.

The first company to send TV-commercial was the American company NBC, it was in the year of 1941. In Sweden, TV-commercials were first shown in 1987/88. TV 4 was the first channel to send commercial in Swedish television. TV has the advantage of showing both sound and picture, which makes TV the strongest channel of communication to mediate a message between a company and the consumer. Although TV-commercial is the most expensive choice to mediate a message, it is also the most effective one. (Persson, 1993) Almost everyone is exposed to TV-commercial daily. And as said before, TV is the most effective way to deliver a message to a receiver. So what is our experience of TV-advertising? Do we see TV-commercial as an annoying interruption or as entertaining? Does our generation, born in the 80´s, have the same experience as our parents’ generation? Do the advertising companies manage to trick us in to buying the products we have seen in the TV-commercial? And is there any difference between the both generations concerning our reliable in what the commercial tells us? This is some of the questions that we as authors have chosen to focus on in this paper. In general companies spend a lot of money on TV-commercial. And for companies that do, it is important to know that the message reach the consumers. In case a commercial is misunderstood and even rejected because the consumers experience it to be dull, it may lead to an economical damage for the company. Since we use our study to see a difference between generations, we will also know what attracts the generations. Our paper will help companies in their marketing communication strategy which also helps to prevent any harm to the companies finance.