Syftet med undersökningen är att dels ta reda på hur förskollärare tänker kring utomhus­vistelsens syfte. Syftet är även att utifrån de ramfaktorer som finns i verksam­heten, undersöka hur förskollärare arbetar med utomhuspedagogik. En kvalita­tiv ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta informan­ter. Resultatet visar att förskollärare har olika syften med barns utomhusvis­telse, samt att olika ramfaktorer kan påverka förskollärares arbete med utomhuspedagogiken. Slutsatsen är att ett pedagogiskt respektive romantiskt synsätt genomsyrar förskollärares arbete med utomhuspedagogik, samt att det råder en viss omedvetenhet kring olika ramfaktorer och dess påverkan på arbetet med utomhuspedago­gik.

The purpose of this study has been to investigate whether the teaching of Enlish in grades 2-3 is individualized for different students conditions and needs and how teachers go about doing this. To answer this I prepared the following questions:  What methods and tools do teachers use to design the teaching of English (grades 2-3) to meet students varying needs and conditions? What do the teachers think they do to vary thier english teaching? How do the teachers relate to the students who are at different levels in English? This is a qualitative study based on completed observations and interviews. I have interviewed and observed three different teachers in different schools. The study is based on Lundgrens and Stensmos thoughts about framefactors and how they affect the teaching process, it is also based on the theory of Zone of proximal development and scaffolding. The results show that the teaching is individualized by the teachers offering a varied teaching with varying approaches that can satisfy many learning styles. Furthermore, the results show that teachers adapt the tasks for students based on their level during the lesson.

De flesta av oss har säkert erfarenhet av hur digitala verktyg kan vara en hjälp på många områden i vardagen. Det går att fastslå att fler och fler funktioner och tjänster i vårt samhälle digitaliseras på olika sätt och i många yrkesgrupper verkar digitala hjälpmedel vara ett självklart inslag. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilken syn musik- och instrumentallärare har på användningen av digitala verktyg i undervisningen. För att uppnå detta syfte har jag ställt ett antal frågor till några musiklärare i olika läromiljöer. Resultat visar bland annat att användandet av digitala hjälpmedel styrs till viss del av musikalisk genre, det vill säga om en lärare arbetar med klassisk musik eller med rock- och popmusik. Tydligt i resultatet är också att musiklärarna vill öka både sin kunskap och sitt användande av digitala verktyg. En av mina viktigaste slutsatser är att de lärare som på ett personligt plan använder digitala verktyg utanför skolan också använder dem i sin undervisning. / Most of us have probably experienced how digital tools can help us in many areas of everyday life. The intent of this paper is to increase knowledge concerning the attitudes of music and instrumental teachers' towards the use of digital tools in their pedagogical methodology. To achieve this aim, I have posed a number of questions to a small selection of music teachers, working within different learning environments. The results show that the implementation of computer and digital media in teaching is dependent upon whether the type of music taught is classical or pop/rock. The results furthermore indicate that music teachers are keen to increase both their knowledge and use of digital tools. One of the most important conclusions that I have reached is that there is a strong correlation between the personal and private use of computers and digital tools by teachers, and whether or not they are utilized as teaching aids.

Information and communications technology (ICT) is an important part in teaching English. In this respect, teachers’ need to know how they can benefit from the opportunities that ICT has to offer in language teaching. Previous research has described aspects of problems around teachers’ ICT skills, relate to the use of ICT in teaching. The aim of this study is to examine how teachers’ use ICT in their English lesson based on Svenssons (2008) three areas in which ICT can be used, “ICT as a tutor”, “ICT as a tool” and “ICT as an arena”. By studying how teachers’ use ICT in their English lesson, this study also aims to find out what factors teachers’ claim affects their work with ICT, based on Lundgrens (1972) and Stensmos (2008) frame factor theory. For collecting data a mixed method with observations and interviews was used. This study attempts to answer, the concern of why ICT is rarely used in teaching English. Therefore this study is focusing on which other factors than teachers’ ICT skills that have an impact on the use of ICT in the teaching process. From the outcomes of the observation it was noticed that multiple uses of ICT occur in English teaching. It also appears that there are opportunities and limitations in teachers’ work with ICT. From the outcomes of the interviews, the majority of teachers’ claim that the time is a factor that most limit the use of ICT in their English lessons.

Syftet med studien har varit att undersöka mellanstadielärares reflektioner över elever som har en hög frånvaro från undervisningen. Frånvaro kan ske på olika sätt, antingen genom att eleverna har en sammanhängande frånvaro eller en ströfrånvaro. Vad som anses vara en hög frånvaro skiljer sig också åt mellan studier och därmed finns det ingen tydlig definition om vad en hög frånvaro är. Vi har därför valt att undersöka både den sammanhängande frånvaron och den ströfrånvaron som mellanstadielärarna beskrivit som problematisk för eleverna. Studiens undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sju mellanstadielärare som har olika erfarenheter av elever med hög frånvaro. Den insamlade data från intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska begreppen ramfaktorteorin och inkludering. Resultatet i studien visar att definitionen av begreppet hög frånvaro skiljer sig åt mellan de olika mellanstadielärarna. Det skiljer sig även hur lärarna arbetar med de frånvarande eleverna och hur mycket de anser att en elev kan vara borta från undervisningen innan läraren bör se frånvaron som oroande. Flera av de intervjuade lärarna uttrycker att det är svårt att veta om en anmäld frånvaro från vårdnadshavare alltid stämmer. Lärarna menar att det kan finnas bakomliggande orsaker till den anmälda frånvaron, men att de som lärare måste lita vårdnadshavarna. Denna problematik känns igen i den tidigare forskning som föreliggande studie presenterar. De intervjuade lärarna menar att det därför är viktigt att skapa en god relation med vårdnadshavarna för att motverka sådana situationer. Alla lärare anser att de elever som är frånvarande från undervisningen missar viktiga kunskaper och att det är svårt att tillgodose de kunskaperna när eleverna sedan kommer tillbaka till skolan. Lärarna menar att en viktig förebyggande åtgärd för att främja en hög närvaro är att få eleverna att känna sig inkluderade i undervisningen. Som lärare är det då viktigt att skapa en trygg miljö där alla elever blir sedda och känner sig betydelsefulla. Föreliggande studie visar på att en tydlig definition om hög frånvaro skulle kunna underlätta för lärare, både med arbetet att uppmärksamma tidiga signaler och för att hjälpa lärare i hanteringen av elever med hög frånvaro. Vidare skulle tydligare strategier lärare sinsemellan kunna förebygga en hög frånvaro, både vid överlämningar till högstadiet samt kring arbetet med frånvarande elever. Det främjande arbetet med skolnärvaro är en kollegial angelägenhet som måste tas på allvar.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 resonerar kring val och värdering av läromedel i historieämnet. Studiens frågeställningar handlar om hur lärare ser på begreppet "läromedel", vad som ligger till grund för val av läromedel samt hur dessa värderas. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ställdes frågor anpassade efter syfte och frågeställningar till fem lärare. Resultaten av dessa intervjuer visar att när läromedel väljs ut är det viktigaste att dessa är anpassade för den aktuella elevgruppens behov och den enskilde elevens kunskapsnivå och förmåga. Delar som textens utformning och svårighetsgrad lyftes, och även läromedlets estetik gällande bilder var viktiga för att nå eleverna och locka intresse. Även den ekonomiska faktorn är av betydelse då skolans budget enligt lärarna kräver prioriteringar. Tid var en faktor där samtliga lärare ansåg att de inte lade ner tillräckligt med tid på att välja läromedel. Dessutom menar lärarna att om författare och förlag anger att deras läromedel följer Lgr11 så förlitar sig lärarna på det. Lärarna i studien visar på en bred syn på vad läromedel kan vara, men trots detta fokuseras de flesta svar kring den traditionella läroboken.

Syftet med studien var att undersöka barns erfarenheter av planerade aktiviteter utifrån ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Frågeställningarna behandlar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet samt barnens åsikter kring aktiviteterna. Studien utgår från en barnsyn där barnen ses som kompetenta, dessutom används både ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Som metod användes videoobservationer av två aktiviteter på en förskola och i samband med detta genomfördes samtal med barn. Analysverktyget som användes var Shiers inflytande- och delaktighetsmodell som innehåller fem olika steg som berör barns inflytande. Dessutom analyserades förskollärarnas förhållningssätt utifrån kontroll och styrning. Resultatet visade att barnen hade möjligheter till inflytande och delaktighet beroende på hur de bemöttes av de vuxna. Studien visade att barnen fick inflytande enligt Shiers modell men även situationer där barnen inte gavs möjlighet till inflytande förekom. Det fanns även ett samband mellan inflytande, delaktighet och demokrati vilket uppmärksammades genom Shiers modell. Resultatet innehåller även kategorierna barnen blir delaktiga och att barnen inte blir delaktiga. Barnens åsikter kring de olika aktiviteterna belyser hur de ser på vem det är som bestämmer i verksamheten. Studien visar på hur viktigt förskollärarnas förhållningssätt är för att barn ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Dessutom lyfts förskolans roll som en demokratisk mötesplats och hur olika ramfaktorer kan påverka verksamheten. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att reflektera kring begreppen inflytande och delaktighet då de är komplexa. Förhoppning är dessutom att verksamma i förskolan ska reflektera kring meningsfullhet i aktiviteter, för vem planerar man aktiviteterna ute i förskolorna och för vem ska de vara betydelsefulla? Barnens perspektiv bör få ta plats. De didaktiska val som förskollärare gör har en stor betydelse för utfallet i verksamheten.

The aim of this study is to examine the complexity of teachers’ assessment practice. It is divided into a two part-studies. The first part aims to determine what type of knowledge is tested in teachers’ written tests, and how they relate to the curriculum. To answer this we analyzed two tests from four different teachers. The second part aims to find out how different factors influence the teacher’s in his or hers test construction. To answer this we interviewed the four teachers who provided the test. Together, the two parts helps us to understand how tests work, as well as why they are constructed the way they are. The study uses two different theories as analytical tools. The first part of the study uses Bloom’s revised taxonomy to determine different types of knowledge. The theory is also used to determine the knowledge of the curriculum. The second theory, which relates to the second part of the study, is a frame factor theory, to define different internal and external factors that influence in a teacher’s work. Methods used in the study are text analysis for the teachers’ tests and the curriculum, and interviews for the frame factors. The results of the first part shows a discrepancy between the knowledge tested in the tests and the knowledge expressed in the curriculum. Most notable was the lack of questions requiring evaluating skills in the tests, while the curriculum mentions it 4 times out of 9 different requirements. The results of the second part showed that a number of factors influence teachers in their test construction. The main factor influencing teachers in the test construction, mentioned by all teachers, were lack of ‘social moderation’, i.e. working within assessment as a group and being able to discuss and reflect with colleagues. Other factors mentioned were time and organization, which were partly mentioned along with the responsibility or involvement of the head teacher.

I denna studie har lärares uppfattningar om bildämnet behandlats genom att belysa frågor om lärarens utbildning, fortbildning och kursplanen i ämnet. Syftet med studien är att studera hur lärare i bildämnet uppfattar att undervisningen har förändrats i och med den nya kursplanen i bild. Studien vänder sig till lärare som undervisar i ämnet bild i årskurs 1–3. Frågeställningarna var inriktade mot lärarens kompetens i bildämnet, vilken fortbildning de får tillgång till, vilka hinder och möjligheter de ser med kursplanen i bild samt vilka yttre och inre ramfaktorer lärarna upplever i bildämnet. En webb-enkät utformades och sändes ut till lärare i Upplandsområdet. Det var 49 lärare som valde att svara på enkäten. Lärare tillfrågades i enkäten om de ville medverka i en intervju. Strukturerade intervjuer genomfördes med tre av lärarna. Resultaten analyserades med läroplansteoretiska verktyg utifrån Dahllöf (1967) och Lundgren (1972). Ramfaktorer som tid, rum och handling användes i analysen. Resultaten visade att bildens ämne har rätt så bra utbildade lärare men trefjärdedelar av dessa har inte fått någon fortbildning. De flesta lärare tycker att kursplanen för bildämnet är bra och tydlig. Lärare arbetat utifrån kursplanen men har svårt att arbeta med områden som visuell kultur, bilden som kommunikativt ämne och variation i materialet. Bildämnet har fortfarande låg status ute på skolorna.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur personalen som arbetar på fritidshemmet uppfattar sina möjligheter att erbjuda eleverna en meningsfull fritid utifrån läroplanens mål och syfte för verksamheten. I strävan att komma fram till detta har vi valt att ta stöd av läroplansteoretiska begrepp såsom formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vi valde en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning ställd till fyra olika skolor, varav två kommunala och två privata i Mellansverige. Enkäten innehöll även tre öppna frågor vilket innebär att vår undersökning också har inslag av en kvalitativ metod. Svaren på enkätundersökningarna har vi valt att redovisa i form av diagram samt att tematisera i följande kategorier: resurser, kvalitetsarbete, samverkan och övrigt.   I resultatet och av vår analys framkommer det att personalen som arbetar på fritidshemmet anser att de har den kunskap som krävs för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid men att ramfaktorer som tid, budget, lokaler, personal samt storlek på barngrupper försvårar processen med att realisera läroplanens mål och syften. Vår studie lyfter fram glappet mellan de mål och syften för fritidshemmets verksamhet som formuleras på en nationell nivå och det som uppfattas vara möjligt att genomföra på lokal nivå.