I den här kvalitativa intervjustudien har vi haft som utgångspunkt att studera pedagogers syfte med förskolans gård, samt att studera vilka yttre och inre faktorer som påverkar pedagogernas möjligheter att skapa den miljö de önskar. Med de yttre och inre villkoren menar vi förutsättningar som finns för pedagoger, så som ekonomi, tid och engagemang. En del förutsättningar är svårare att styra över än andra. Hur kommer det sig?I bakgrunden behandlar vi ämnet utomhuspedagogik ur olika aspekter för att få kunskap om ämnet och varför det har blivit ett växande intresse inom förskolan. För att nå ytterligare kunskap om ämnet har vi valt att intervjua nio förskolepedagoger på tre olika förskolor i södra Sverige. Dessa förskolor består av både kommunal och privat ledning.Resultatet i vår studie visar att samtliga pedagoger är eniga om att förskolans gård är av vikt för barns lärande och att den därför behöver vara rikt utrustad, fördelaktigt med många, små och innehållsrika rum, som stimulerar barns alla sinnen. Det framkommer att pedagogerna anser att deras roll är lika betydelsefull utomhus som inomhus och de benämner sig själva som medforskande pedagoger, alltså att de tillsammans med barnen utforskar omvärlden. Pedagogernas tankar gällande villkoren för att skapa en önskvärd gård skiljer sig åt på de kommunala och privata förskolorna. Varför? / In this qualitative interview study, we have had as a starting point to study teachers' purpose with the preschool yard, as well as study the possible external and internal factors that affect preschool teachers' ability to create the environment they desire. With the external and internal conditions we mean the conditions that exist for preschool teachers, such as finance, time and commitment. Some conditions are more difficult to govern than others. How is that?In the background, we treat the topic outdoor education from different aspects in order to gain knowledge about the subject, and why there has been an increasing interest in preschool. To achieve further knowledge on the topic, we have chosen to interview nine preschool teachers in three different preschool in southern Sweden. These preschools are controlled by both municipal and private managements.The results of our study show that all teachers agree that the preschool yard is important for childrens’ learning and therefore need to be richly equipped, beneficial with many, small and rich rooms, which stimulate children senses. It appears that the teachers’ thinking their role is just as important outdoors as indoors, and they call themselves exploring educators. This because of that they together with the children they explore the outside world. The teachers' thinking about the conditions to create a desirable yard differs between the municipal and private preschools. How come?

The aim of this study was to develop knowledge on the influence of preschool working conditions, i.e. social and political factors and factors within the individual preschool, on offers afforded to children. To illustrate this in­fluence, I chose to investigate the design and implementation of preschool theme work. The study examined preschool pedagogues’ motives, organi­sation, contents and methods that underlie their teaching in the theme work and the influence of working conditions in this process. Ethnographic methods have been applied, including observations and interviews with pre­school pedagogues in four preschool settings. The study had a theoretical starting point in curriculum theory, with Bernstein’s concept of classification and framing as well as frame factor theory used as tools in analysing the material. The results show that a combination of various working conditions affects offers afforded to preschool children in theme work. The pedagogues make decisions that underlie their teaching partly in relations to social and political changes and reforms, and partly in relation to processes formed historically. The children are offered an organisation, contents and methods in the theme work that arise from pedagogues’ understanding of their mission, curriculum and the childrens’ interests and needs. / <p>Licentiatuppsatsen har författats inom forskarskolan ”Utforskande lärprocesser och literacy: Förskolebarns lärande i språk, matematik och naturvetenskap” som genomförts i samarbete mellan Stockholms universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Högskolan Dalarna. Tio doktorander har varit knutna till forskarskolan som finansierats av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Forskarskolan är en del av regeringens satsning på fortbildning av förskollärare.</p>

Syftet med studien är att synliggöra några förskollärares erfarenheter av att skapa och använda litterära miljöer i förskolan för att främja barns intresse för läsning och barnlitteratur. Studien utgår från begreppet förskolebibliotek, samt hur förskolorna arbetar för att skapa miljöer med fokus på läsintresse. Litterära miljöer är ett annat centralt begrepp som beskriver hur miljön samverkar med flera faktorer gällande läsning, detta för att skapa en förståelse kring hur flera faktorer samspelar i en lärmiljö. Frågeställningarna berör hur förskollärare utformar, planerar och genomför aktiviteter i förskolebibliotek med avseende på material samt tillgänglighet, men även hur barnen på egen hand och tillsammans med andra ska utforska den litterära miljön. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod, där fem biblioteksansvariga förskollärare från olika förskolor har deltagit. Forskningen i studien riktar sig till den litterära miljöns betydelse för barnen i verksamheten med fokus på hur material, barns inflytande och miljöns utformning samspelar på olika sätt. Under rubriken förskollärare, barn och miljö i samspel lyfts förskollärares förhållningssätt och kompetenser samt barnets motivation till att vilja lära. Forskningen tar även upp läsning och lärande som mer allmänt berör vad läsningen har för betydelse för barns framtida lärande. Resultatet visar att förskollärarna anser att den litterära miljön är viktig och påverkar barns läsintresse, genom att den ger möjlighet till att låta barnen utforska på egna villkor. Ramfaktorerna är en aspekt som tydligt visar sig påverkar arbetet med förskolebiblioteken, då dessa praktiska förutsättningar har inflytande över den dagliga verksamheten på förskolorna.

Syfte  Denna studie undersöker hur elever i årskurs 9 ser på lärandet i ämnet idrott och hälsa i relation till ämnets rum för lärande.   Frågeställningar Vad anser elever i årskurs 9 påverkar deras lärande i idrott och hälsa?  Vad anser elever i årskurs 9 att man ska lära sig i idrott och hälsa i förhållande till kunskapskraven? Hur anser elever i årskurs 9 att klassrummen inom idrott och hälsa påverkar deras lärande?  Metod  Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har varit datainsamlingsmetoden. Urvalet består av fem elever som går årskurs nio inom Stockholmsområdet. Data har analyserats systematiskt via en innehållsanalys. Läroplansteori och Engströms logiker har utgjort teoretiska utgångspunkten i studien.    Resultat Flera faktorer kan påverka lärandet i form av både inre och yttre faktorer. De påverkar antingen positivt eller negativt och läraren ses som den faktorn som kan påverka mest. Elever kan vissa av kunskapskraven i idrott och hälsa men kunde endast framföra de kunskapskraven som är kopplade till rörelse. Ur ett elevperspektiv ses idrott och hälsa som ett praktiskt ämne. Variationen av rum för lärande inom idrott och hälsa kan underlätta och öka lärandet enligt eleverna. / Aim The aim of this project is to examine how pupils in the ninth grade perceive learning in Physical Education and Health (PEH) and in relation to the subject’s space for learning. Research questions What do pupils in the ninth grade believe affect their learning in Physical Education and Health? What do pupils in the ninth grade believe that they are supposed to learn in Physical Education and Health in relation to the curriculum?  How do pupils in the ninth grade perceive the subjects’ space for learning affects their learning? Method This project has a qualitative approach. Semi-structured interviews were used to collect the data. The sample consists of five students from the Stockholm area and are in year nine. The data has been analyzed systematically through content analysis. Curriculum theory and Engström's logics are the theoretical frameworks used throughout the project.  Result  Several factors can affect learning in the form of both internal and external factors. They affect learning either positively or negatively and the teacher is seen as the factor that can affect learning the most. Pupils know some of the knowledge requirements for Physical Education and Health but could only present the knowledge requirements that are associated with movement. From the pupil’s perspective, Physical Education and Health is only seen as a subject associated with movement. The variety of spaces for learning in Physical Education and Health can facilitate and increase learning according to the pupils.

The purpose of the study is to contribute knowledge of some primary schools’ principals and special schools’ principals views on the inclusion of pupils with intellectual disabilities in the activities of primary school. To collect data to the study, we have chosen to use a qualitative research interview as a method. The study is based on the views of 12 primary school principals and special school principals regarding the inclusion of pupils with intellectual disabilities in the activities of primary school. To analyze the results, we use the framework factor theory, which is based on the idea that frames provide room for a process, which is based on the purpose of the study can be seen as the possibilities and conditions given for inclusion work. The result shows that the informants generally have a similar view on the concepts of integration and inclusion, however, the majority of the informants state that the consensus on inclusion work is generally poor at schools. Success factors the informants raise regarding the inclusion of pupils with learning disabilities in the activities of primary school, among other things, the teacher’s competence, consensus, and collaboration. The result also shows that the informants have internal and external frames to relate to. Examples of internally impactful frameworks are the content of working hours and skills development as well as how the school should be managed and structured. Examples of external unaffected frameworks are governance documents, finances and working time agreements. The conclusion we can draw from the study is that the inclusion of pupils with learning disabilities in the activities of primary school is difficult and complex. The informants have great opportunities to influence the inclusion work, which leads to both opportunities and challenges. One challenge that the result shows is the lack of time in the work of inclusion. / Studiens syfte är att bidra med kunskap om några grundskole - och grundsärskolerektorers uppfattningar om inkludering av grundsärskoleelever i grundskolans verksamhet. För att samla in data till studien har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsintervju som metod. Studien bygger på 12 grundskole- och grundsärskolerektorers uppfattningar gällande inkludering av grundsärskolans elever i grundskolan.  För att analysera resultatet använder vi oss av ramfaktorteorin som bygger på tankegången att ramar ger utrymme för en process, vilket utifrån studiens syfte kan ses som de möjligheter och förutsättningar som ges gällande inkluderingsarbetet.  Resultat visar att informanterna har liknande syn på begreppen integrering och inkludering, däremot fastslår flertalet av informanterna att samsynen kring inkluderingsarbetet överlag är dålig på skolorna. Framgångsfaktorer informanterna lyfter gällande inkludering av grundsärskolans elever i grundskolan är bland annat lärarnas kompetens, samsyn och samverkan. Resultatet visar också att informanterna har inre och yttre ramar att förhålla sig till. Exempel på inre påverkningsbara ramar är arbetstidens - och kompetensutvecklingens innehåll samt hur skolan ska ledas och struktureras. Exempel på yttre opåverkningsbara ramar är styrdokument, ekonomi och arbetstidsavtal. Slutsatsen vi kan dra utifrån studien är att inkludering av grundsärskoleelever i grundskolan är svårt och komplext. Informanterna har stora möjligheter att påverka inkluderingsarbetet vilket leder till både möjligheter och utmaningar. En utmaning som resultatet påvisar är tidsbristen i arbetet med inkludering.

Syfte – Denna studie undersöker hur verksamma lärare i årskurs 1–3 undervisar i religionskunskap om världsreligionerna, kristendom, islam och judendom i mångkulturella och homogena klasser i svenska skolor. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i undervisningen mellan de två olika elevgrupperna, samt vilka faktorer som påverkar lärares val av undervisningsinnehåll. Ur ett lärarperspektiv ska denna studie dessutom öka insikten över hur lärare påverkas och utformar sin världsreligionsundervisning utifrån olika elevsammansättningar. Metod och teori– Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät som innehöll 26 frågor med varierande svarsalternativ. Enkäten består av två delar, bakgrundsfrågor samt frågor om religionsundervisningen och besvarades av 103 respondenter. Den insamlade empirin undersöks utifrån ramfaktorteorin. Resultat – De huvudsakliga resultaten visar att skillnaden mellan mångkulturella och homogena elevgrupper är liten. Det finns dock en skillnad i hur mycket uppmärksamhet högtiderna gavs i de olika religionerna mellan elevgrupperna. Läroplanen anses vara den faktorn som styr religionsundervisningen i högsta grad då resultatet visar att lärarna utgår från den när de planerar sin undervisning. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till den tidigare forskningen och ramfaktorteorin. / Purpose – This study examines how active teachers in grades 1-3 teach religious studies about world religions, Christianity, Islam and Judaism, in multicultural and homogeneous classes in Swedish schools. The purpose of the study is to examine whether there are differences in teaching between the two different groups of students, as well as the factors influencing choice of teaching content.  From a teacher's perspective, this study will also increase insight into how teachers are affected and thereby designing their world religious teaching based on different student compositions. Method and theory– The survey was conducted using an online survey that includes 26 questions with varying response options. The survey consists of two parts: background questions; and questions about religious education and was answered by 103 respondents. The collected empirics is analyzed based on the framework factor theory. Results – The main results show that the difference between multicultural and homogeneous groups of pupils is insignificant. However, there was a difference in how much attention the religious holidays were given in the different religions between the student groups. The curriculum is considered to be the factor that governs religious education to the highest degree as the results show that teachers start from it when planning their teaching. Finally, the results are discussed in relation to the previous research and framework factor theory.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare inom årskurs 1 - 3 uppfattar arbetet med skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) inom teknikämnet. Studiens frågeställningar har besvarats genom kvalitativa intervjuer, både enskilda och fokusgrupper, med lärare inom grundskolans lägre åldrar som använder sig av NTA i teknikundervisningen. Resultatet visar att teknikämnets status fortfarande är lågt och att teknik är ett ämne som ofta hamnar i skuggan av andra ämnen. Lärarna menar att NTA bidrar till en högre kvalité på undervisningen då programmet erbjuder en helhetslösning i form av bland annat material, lärarhandledningar och fortbildning. Samtidigt kan lärarna själva välja att anpassa upplägget utifrån sin egen klass och bekvämlighet. Resultatet visar att lärarna väljer att arbeta med NTA på flera olika sätt samt att tekniktemat Testa teknik ofta används på fel sätt. I det stora hela är det tydligt att lärarna är nöjda med skolutvecklingsprogrammet samtidigt som de menar på att det finns viss utvecklingspotential. Avslutningsvis diskuteras resultatet där även teknikundervisningens likvärdighet ifrågasätts kopplat till NTA. / The purpose of this study has been to increase the knowledge of how some teachers in primary school perceive the work with the kit-based programme Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) in the subject of technology. The main questions of this study have been answered through qualitative interviews, both individual interviews and focus groups, with primary teachers that have been using NTA in their technology education. The results confirm that the technology subject has a low status and is often hidden in the shadows of other subjects. The teachers believe that NTA contributes to a higher teaching quality as the kit-based programme includes a complete material, teacher’s guidance and further training to increase their competence, etc. At the same time, the teachers have a choice how to adapt the ”kit” based on their own convenience and the individuals in their classrooms. The results show that teachers are working with NTA in several different ways and that one of the boxes that includes technology is often used incorrectly. As a conclusion it is clear that the teachers are satisfied with the program, but at the same time there is room for improvement. At the end of this essay the results are discussed, including the equivalence of technology subject that is affected when using the NTA-program.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om teknikundervisningens praktiska moment i grundskolans årskurs 1–3 samt att undersöka vad lärarna i åk 1–3 har för attityd till sådan typ av undervisning. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts. All datainsamling har följt GDPR, och Karlstads universitets riktlinjer. Alla lärare som deltagit i studien har skrivit under en samtyckesblankett. Respondenternas svar analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell och har i resultatet delats in i fem olika kategorier. Resultatet av studien visar att teknikundervisningens praktiska moment, samt lärarnas attityd till sådan undervisning, påverkas mycket av olika ramfaktorer. Lärarna anser att det bland annat krävs mycket tid, gott om utrymme ochgod materialtillgång för att genomföra teknikundervisningens praktiska moment i åk 1–3.

Abstract As part of the 1990;s school reform one aim was to reinforce the objective of knowledge, and physical education and health (PE) went from being a recreational subject to a subject of knowledge among others. As part of the reform a new criterion-referenced grading system was introduced. Several studies and reports since, has shown that teachers in PE have a hard time interpreting and implementing the national criteria in relation to a very traditional content, mainly consisting of ball games. Consequently, fair and equivalent grading in the subject have been questioned. The purpose of this thesis is to investigate how the dominance of ball games as content, together with teacher’s difficulty in interpreting national grading criteria, impacts equivalent grading in PE. The study is carried out with a didactic and curriculum-theory framework, using survey as method. In the survey the respondents were to make an assessment of three different students, using the same marks used in the national grading system. As a basis for the assessment, three movieclips containing twelve students from a seventh grade class, playing basketball were used. The selection of respondents were 17 licensed teachers from upper- secondary school. The results show a remarkably low conformity among the respondents, where the same performance was graded differently by different respondents. Attached to each assessment the respondents were to formulate their grounds for the grade given. These motivations seem to consist of a mix of languages, partly resembling that of the curriculum and syllabus, and partly resembling that of traditional sports-logic. The latter seems harder to seperate from the specific activity being assessed, and does not seem to reflect the more universal description of quality in movement used in the syllabus. I conclude in my discussion that my results indicate that verbally formulated criteria can be questioned as a method for measuring students’ knowledge in a high-stakes grading system. Where such a method lacks, other frame factors seem to exercise influence over the teachers grading practices, threatening reliability as well as validity of the grades. As a conclusion, I can establish that the dominance of ball games as content in PE may result in grades being given without reliable and valid basis. Dominance of one activity also seems to favour certain pupils over others, often boys, participating in organised sports in their spare time. Keywords: assessment, ball games, equivalent grading, frame factors, physical education

This dissertation is about educators work with pedagogical documentation in Swedish preschools. The purpose has been to investigate how pedagogical documentation is realized in everyday work in two preschools and examine how educators express themselves on purposes, opportunities and difficulties with this approach. This has been important to study since many preschools have chosen to work with pedagogic documentation to follow up and assure the quality of their work. Since 2010 pedagogical documentation is included in the preschools curriculum. The study was conducted at two different preschools where I followed a total of six educators in two preschool departments for two months in each department. Methods used to collect data were selected based on an ethnographic approach. Data collection consists of field notes, photographs, recorded interviews and documentations from preschools and their working plans. The analysis is based on a curriculum theory perspective, and especially important concepts have been transformation arena and realization arena. Furthermore, frame factor theory and the didactic questions what, how and why, have been used to analyze data. The results show that the documentation works where formulated in different ways depending on the frames and conditions. One preschool unit was at a municipal preschool without any special pedagogical approach. Here the pedagogical documentation was in a startup phase and was one of many tasks in the pedagogical work. The other preschool unit was in a Reggio Emilia inspired preschool who had worked with pedagogical documentation for several years. Here the work with pedagogical documentation was the driving force for developing the work. This ideological difference was reflected in what the educators documented, how they documented and how the documentations were used. Pedagogical documentation was partly be seen as a cumbersome way of working among the participants, whether they are beginners or experienced. It is in the nature of the work with pedagogical documentation that there are no obvious answers, which can lead to some uncertainty whether one is right or not. Other factors leading to frustration is that this approach is time-consuming and that the new technologies available require a lot of skills to be used. The study highlights that continuous training plays a crucial role as one of educator’s preconditions to succeed in the work with pedagogical documentation. In this study, one can also see how ethical aspects constantly makes themselves felt and need to be highlighted. The main impression is that the educators, despite the perceived difficulties, felt that it was stimulating and meaningful to work with pedagogical documentation and that they saw it as a tool for developing their work. / Denna licentiatavhandling handlar om pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation inom svensk förskola. Syftet har varit att undersöka hur pedagogisk dokumentation realiseras i vardagen på två förskolor samt undersöka hur pedagogerna uttrycker sig om syfte, möjligheter och svårigheter med detta arbetssätt. Detta har varit viktigt att studera mot bakgrund av att många förskolor har valt att arbeta med pedagogisk dokumentation för att följa upp och kvalitetssäkra sina verksamheter. Sedan 2010 ingår det enligt förskolans läroplan i deras uppdrag att dokumentera. Studien har genomförts på två olika förskolor där jag följt totalt sex pedagoger på två avdelningar under två månaders tid på varje avdelning. Metoder för att samla in data har valts med utgångspunkt i en etnografisk ansats. Datakollektionen består av fältanteckningar, fotografier, inspelade intervjuer, dokumentationer från förskolorna samt deras arbetsplan/verksamhetsplan. Analysen har skett utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och speciellt viktiga begrepp har varit transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vidare har ramfaktorteori och de didaktiska frågorna vad, hur och varför använts för att analysera data. Resultatet visar att dokumentationsarbetet utformades på olika sätt beroende på ramar och förutsättningar. Den ena förskoleavdelningen tillhörde en kommunal förskola utan speciell pedagogisk inriktning. Där var arbetet med pedagogisk dokumentation i en uppstartsfas och en av många arbetsuppgifter i verksamheten. Den andra förskoleavdelningen tillhörde en Reggio Emilia-inspirerad förskola som hade arbetat med pedagogisk dokumentation i flera år. Där var arbetet med pedagogisk dokumentation navet som drev verksamheten framåt. Denna ideologiska skillnad avspeglade sig i vad pedagogerna dokumenterade, hur de dokumenterade och hur dokumentationerna användes. Pedagogisk dokumentation uppfattades delvis som ett svårt arbetssätt bland pedagogerna, både bland nybörjare på området och bland dem som var mer erfarna. Det ligger i arbetssättets natur att det inte finns givna svar, vilket kan leda till en viss osäkerhet om huruvida man gör rätt eller inte. Andra faktorer som leder till frustration är att arbetssättet är tidskrävande och att den nya tekniken ställer stora krav på kompetens för att kunna användas. Studien belyser hur kontinuerlig fortbildning på förkolan spelar en avgörande roll för pedagogernas förutsättningar att lyckas med arbetet med pedagogisk dokumentation. I denna studie kan man också se hur etiska aspekter ständigt gör sig påminda och behöver lyftas fram som viktiga. Huvudintrycket är att pedagogerna, trots de upplevda svårigheterna, ansåg att det var utvecklande och meningsfullt att arbeta med pedagogisk dokumentation och att man såg det som ett fortbildningsverktyg.