Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och därmed få kunskap om hur dessa elever uppfattar läsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnå syftet använde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrån. Resultaten i min studie visar på ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekräftar den tidigare forskning inom ämnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begränsad läsning i vilken elevernas läsupplevelse blir mindre viktig än de uppgifter som omger läsningen.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks hur skönlitteraturen används i svenskundervisningen, både ur ett historiskt perspektiv och enligt dagens forskning i klassrumspraktik. Den stora frågan är varför man läser skönlitteratur i skolan. De historiska legitimeringarna för läsning av skönlitteratur har visat sig vara relativt få och okomplicerade i jämförelse med dagens. Under svenskämnets första hundra år läste man i princip skönlitteratur av ett enda skäl – att fostra eleverna in i en gemensam kulturell bildning. Det kulturarv som skulle föras vidare till nästkommande generation bestod av en enhetlig litterär kanon av de mest framstående svenska och västerländska författarna. På detta sätt var dåtidens litteraturundervisning okomplicerad. Idag däremot, har synen på skönlitteratur i undervisningen förändrats avsevärt. Enligt den rådande läsarorienterade teorin utgår man från läsaren själv vid tolkning och analys av skönlitterära texter. Legitimeringarna som förespråkas är därför mer individorienterade och subjektiva idag. Anledningen till det paradigmskifte som ägt rum har sin förklaring i samhällets kulturella friställning och medieteknologins framfart. Idag finns inga fasta normer kring ”fin- och fulkultur”. Det finns inte heller några tydliga riktlinjer och definieringar kring vad en skönlitterär text är. Den term som idag används i styrdokumenten är ”texter ur ett vidgat perspektiv”. Uppsatsen bygger framförallt på tre nutida svenska avhandlingar i klassrumspraktik som behandlar litteraturläsning i grundskolans senare år och på gymnasiet. Genom dessa analyseras den skönlitterära undervisningens tydligaste tendenser vad gäller syfte, innehåll och metod. Den rådande kursplanen i svenska för det obligatoriska skolväsendet används i diskussionen för att exemplifiera den skönlitterära undervisningens intentioner. I diskussionen behandlas eventuella pedagogiska konsekvenser som de moderna skönlitterära legitimeringarna medför.

Syftet med detta arbete har varit att med utgångspunkter i forskning om läsförståelse samt receptionsteorier studera tre aktuella barnböcker för att se om och hur de ger läsaren möjlighet till textrörlighet genom att erbjuda plats att fylla i tomrum och oklarheter, och om de därigenom ger läsaren stöd i sin utveckling av läsförståelse. Man kan se studien som ett sätt att skapa sig en uppfattning om en bok utifrån en aspekt på att utveckla och stödja läsförståelse. Böckerna har analyserats med avseende på textens beskrivningar av personer, miljö och händelser, samt textens temporalitet och sätt att berätta. Resultatet visar att två av böckerna kan betraktas som stödjande i läsares utveckling av läsförståelse, medan den tredje uppvisar oklarheter som är svårlösta och kan därför ifrågasättas i det hänseendet.

Denna uppsats syftar till att undersöka Michail Arcybaševs roman Sanin i den samtida kontexten under 1900-talets första decennium i Ryssland. Mot bakgrund av den sociala och kulturella kontexten analyseras romanens teman och dess mottagande i samtiden. Med utgångspunkt i Jauss receptionsteori diskuteras frågor om hur den samtida läsaren kan ha uppfattat romanen, hur romanen förhöll sig till den större kontexten, hur författaren själv betraktade romanen och vad kritikerna ansåg om den. Ett försök görs också att förklara varför romanen, som orsakade en sådan uppståndelse i sin samtid, idag är i det närmaste bortglömd.

No description available.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna. Fritidsläsning och medievanor spelar roll för hur eleverna läser och tar till sig skönlitterära texter. Tjejerna har en större litterär repertoar än killarna och visar en större förmåga att kunna kan beskriva och reflektera över sin läsning än killarna.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna. Fritidsläsning och medievanor spelar roll för hur eleverna läser och tar till sig skönlitterära texter. Tjejerna har en större litterär repertoar än killarna och visar en större förmåga att kunna kan beskriva och reflektera över sin läsning än killarna.

Uppsatsen syfte är att göra ett skrivmoment i en högstadieklass där eleverna ska skriva en berättelse baserat på fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehåller teoretiska utgångspunkter såsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna använda till mitt undervisningsmoment. Den innehåller även tre stora undersökningar från tre olika verk. Två av de tre undersökningarna ingår i avhandlingar där alla är peer reviewed, alltså godkända av någon sorts handledare. Den tredje är en bok, Författande fans, som på många sätt är central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction. Jag har inte själv gjort någon undersökning i uppsatsen eftersom tiden inte skulle ha räckt till det – jag skulle i så fall fått genomföra mitt undervisningsmoment i praktiken. Därför har jag använt mig av undersökningarna från de två avhandlingarna samt Författande fans när jag motiverat mitt undervisningsmoment i slutet av uppsatsen, som på sätt och vis är mitt resultat. I den sista diskussionsdelen diskuterar jag forskningsbakgrund, undersökningar och resultat och försöker att se på fanfiction och min skrivuppgift utifrån olika perspektiv.

No description available.

No description available.