The aim of this Master’s Thesis is to study readers and authors of Harry Potter fan fiction, in order to answer the question of why they read and write fan fiction about Harry Potter, and which factors determine what kind of fan fiction stories they read. The empirical material consists of three qualitative interviews with fan fiction readers and authors, and a textual analysis of four internet forums for discussions about Harry Potter and fan fiction. The theoretical background is based on reception theory and reader-response criticism. The results show, that commitment to, and interest in, the source material is an important reason as to why the participants of the study read and write Harry Potter fan fiction. At the same time, most participants also feel frustration and dissatisfaction with the source material. Also, the results show that fan fiction can be a way of practising writing skills. Reading and writing fan fiction also attracts because it is fun, and because it gives an opportunity to explore how other Harry Potter fans have interpreted the source material. There are many factors that determine which stories the participants choose to read. Characters, and how they are paired with each other, play a vital role, as well as genre, rating, plot and the author’s language and writing style. Many participants read popular stories, and have favourite authors. Personal interpretation of the source material is a very important factor, since it will determine what a participant likes and is willing to accept in fan fiction. / Uppsatsnivå: D

<p>”Det är så bra att läsa” är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.</p><p>För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.</p><p>Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl. Studien baseras på textanalyserna av dessa texter.</p><p>Undersökningen förankras med Kathleen McCormicks och Judith Langers teorier. Utifrån deras receptionsteorier analyserar jag hur eleverna förhåller sig till texten, om detta förhållande förändras efter att de har använt det narratologiska verktyget och vad denna förändring innebär.</p><p>Resultatet visar att antalet elever som för en dialog med texten ökar med mitt undervisningsförsök. Fler elever använder ett sociokulturellt förhållningssätt, och fler elever bygger en föreställningsvärld.</p> / <p>”It is so good to read” is an expression that we all have heard. These words are pronounced as a formula about the reading of fiction. With this essay I hope to inspire more people to engage in how fiction can be used in education.</p><p>For those who have decided that the reading of fiction in school is important, it is interesting to discuss how readers of fiction develop. I carried out a teaching experiment with the purpose to examine if the students in a class 8 develop as readers of fiction when they use the narrative tool narrator´s perspective.</p><p>Prior to and after this education the students wrote down their spontaneous impressions of a passage in Janne, min vän by Peter Pohl. The study is based on the textanalyzes of these texts.</p><p>The theoretical standpoint is based on the theories of Kathleen McCormick and Judith Langer. From their theories of reception I analyze how the students approach the text, if this approach changes after using the narrative tool and what this change implies.</p><p>The result shows that the number of students who communicate with the text have increased. More students approach the text in a social-cultural way and more students build envisionments.</p>

”Det är så bra att läsa” är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen. För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv. Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl. Studien baseras på textanalyserna av dessa texter. Undersökningen förankras med Kathleen McCormicks och Judith Langers teorier. Utifrån deras receptionsteorier analyserar jag hur eleverna förhåller sig till texten, om detta förhållande förändras efter att de har använt det narratologiska verktyget och vad denna förändring innebär. Resultatet visar att antalet elever som för en dialog med texten ökar med mitt undervisningsförsök. Fler elever använder ett sociokulturellt förhållningssätt, och fler elever bygger en föreställningsvärld. / ”It is so good to read” is an expression that we all have heard. These words are pronounced as a formula about the reading of fiction. With this essay I hope to inspire more people to engage in how fiction can be used in education. For those who have decided that the reading of fiction in school is important, it is interesting to discuss how readers of fiction develop. I carried out a teaching experiment with the purpose to examine if the students in a class 8 develop as readers of fiction when they use the narrative tool narrator´s perspective. Prior to and after this education the students wrote down their spontaneous impressions of a passage in Janne, min vän by Peter Pohl. The study is based on the textanalyzes of these texts. The theoretical standpoint is based on the theories of Kathleen McCormick and Judith Langer. From their theories of reception I analyze how the students approach the text, if this approach changes after using the narrative tool and what this change implies. The result shows that the number of students who communicate with the text have increased. More students approach the text in a social-cultural way and more students build envisionments.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever litteraturläsning samt i vilken utsträckning estetiska läsningar görs. Vidare undersöks hur litteraturläsningens potentiella pedagogisk-didaktiska funktioner uppnås och/eller utnyttjas. Data har samlats in genom en enkät med öppna och slutna frågor. Genom diskursanalys har respondenternas svar kategoriserats och kommenterats. Resultatet visar att eleverna både genomlider och genomlever undervisningen och läsningen. Andelen estetiska läsningar är låg jämfört med andelen efferenta. En grupp respondenter signalerar att de inte kan skapa någon mening i och av sin läsning alls och det finns respondenter som gör uttalat efferenta läsningar och som därvid lyckas sämre med att skapa mening: dessa genomlider således. Det finns tecken på goda estetiska läsningar i respondentgruppen som ett resultat av ett genomlevande av litteraturen. Dessa läsningar lyfts sällan fram som bas för kunskapsutvecklande samtal kring läsning vilket sannolikt skulle gynna den förra gruppen respondenter. Studien visar även att vissa respondenters läsningsförmåga är svag och denna primärt behöver stärkas. Studien visar på en relativt svag uppfattning kring litteraturläsningens syfte: från disciplinär åtgärd via språkriktighet till insikt om den egna individen. Det finns utrymme för att öka litteraturläsningens didaktiska funktioner och positiva effekter på kunskaps- och personlighetsutveckling. Studien visar att detta kan uppnås genom att främja läsningsförmågan hos efferenta och allmänt svaga läsare genom en förstärkning av uppfattningen av litteraturläsningens syften, uppdelning mellan litteraturhistoria och utveckling av läsningsförmåga, stärkt stöd före och efter läsningen, gemensam läsning och bok- och textsamtal. Formativ bedömning skulle stärka individuella insatser i förmågansutvecklingen samt höja den kvalitativa nivån på elevernas läsningar.

Syftet med denna studie var att undersöka vad publiken känner när de ser på tv-serier och vad som motiverar publiken till att följa dem. Tillgången till tv-serier har ökat under de senaste åren på grund av internets utveckling och i takt med detta har också konsumtionen ökat. För att undersöka vad publiken har för känslor för de tv-serier de följer har kvalitativa intervjuer utförts med fem informanter som flitigt ser på tv-serier. Materialet har analyserats utifrån teorier om reception av film- och tv-tittande. Resultatet visade på att tv-serier får publiken att känna en samhörighet, eller en vänskap, till karaktärerna i sina tv-serier, det får dem att reflektera över sin tillvaro, fly verkligheten och samtidigt får tv-serier publiken att må bra. Dessa resultat kan vara motiv till varför publiken fortsätter att se på tv-serier, avsnitt efter avsnitt.

The aim of this study is to describe how pupils in fourth grade talk about their attitude of reading fictional narratives in school and on their spare time, their motives to read and how the school promotes fictional experiences.   The study is based on interviews with 18 pupils from the same class, divided in four groups. The interviews were analyzed from a literature reception theory.   The result shows that some pupils are very engaged in reading fictional narratives, while others more or less, are forced in to reading, because their teacher wants them to. All the interviewed pupils would like to read exciting, interesting books, but they feel that they don’t get the right support neither from their teacher, parents nor their friends. They describes that they don’t discuss the meaning of reading or things that the reader can read between the lines. One important conclusion that shows is that it’s important to choose literature that has a point of contact with the pupil and that the text is on the right level. / Studiens syfte är att beskriva hur elever ur årskurs fyra berättar om läsupplevelser i skolan och på fritiden, vad som motiverar dem att läsa samt hur skolan bidrar till att ge eleverna skönlitterära upplevelser.   Studien bygger på fyra kvalitativa gruppintervjuer med totalt 18 elever, ur samma klass. De svar som jag har fått har analyserats utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv.   Resultatet visar att en del elever är väldigt engagerade och älskar att läsa, medan andra mer eller mindre känner sig tvingade att läsa för att läraren säger att de ska läsa. Alla intervjuade elever skulle vilja läsa spännande, intressanta böcker, många känner dock att de inte får någon hjälp eller inspiration från varken sina lärare, föräldrar eller kamrater. De elever som jag har intervjuat beskriver att de aldrig diskuterar böckernas budskap med varandra, vad som sägs mellan raderna och inte heller begrepp de inte förstår. En viktig slutsats visar på att det är viktigt att välja litteratur som knyter an till eleverna och att den befinner sig på rätt textnivå för dem.

Svensklärare har ett omfattande uppdrag på sina axlar. De ska se till att eleverna genom undervisningen blir både språkligt och kommunikativt kompetenta, samtidigt som litteraturundervisningen ska leda till att eleverna lär känna sig själva och andra. Politiska intressen finns med och styr och genom exempelvis styrdokument och nationella prov samt krav på resultat läggs allt större fokus på mätningar. För litteraturundervisningens del är detta inte oproblematiskt, då läsning av skönlitteratur är ett område som upplevs svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie är att bidra med kunskap kring det spänningsfält som kan uppstå mellan mätningar och meningsfullhet i litteraturundervisningen i gymnasiet. De frågeställningar som används för att uppfylla syftet är; vilka utmaningar i litteraturundervisningen framträder i forskningslitteraturen och vilka möjligheter i litteraturundervisningen framträder i forskningslitteraturen? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie, för att sammanställa aktuell forskning kring problemområdet.I resultatet identifieras flera utmaningar. Bland annat framgår att lärare ser att läsning som utgår från elevernas egna erfarenheter och där varje möte med texten är unikt, bäddar för att eleverna kan utvecklas personligt, lära känna sig själva och andra och således få med sig något betydelsefullt från läsningen och undervisningen. Dock krockar denna bild med hur styrdokument och nationella prov uppmanar till läsning, där skönlitteratur i stället används för att exempelvis besvara frågor där svar antingen är rätt eller fel eller för att skriva texter med utgångspunkt i skönlitteraturen. Lärare tycks också ha olika sätt att förhålla sig till styrdokument och nationella prov, vissa har ett friare förhållningssätt och följer inte slaviskt policys, för att eleverna ska få med sig något av betydelse. Brist på metaspråk är en annan utmaning som framträder i studien. Resultatet visar dock att en utvecklad begreppsapparat liksom didaktisk medvetenhet kan göra det möjligt för läraren att beakta såväl styrdokumentens syftesformuleringar som kunskapskrav.Viljan att skapa meningsfullhet i undervisningen samtidigt som kraven på mätningar är överhängande leder till spänningar och dilemman för svensklärarna när undervisningen ska planeras och genomföras. Å ena sidan kan de välja att följa mätningskulturens ingångna stig, för att leverera och visa upp goda resultat och vara politiken till lags, å andra sidan kan de följa sin övertygelse om skönlitteraturens potential att bidra med meningsfullhet hos eleverna där värdegrund och demokrati också lyfts fram, men där annat riskerar att få stå tillbaka. Oavsett val är det elevernas lärande och utveckling som kan påverkas och hamna i kläm. Denna litteraturstudie visar således att det finns behov av mer kunskap kring vad spänningarna mellan mätningar och meningsfullhet innebär i praktiken för svensklärare och deras elever.

Datorspel som litteratur i undervisning är ett relativt nytt forskningsområde. I detta examensarbete utförs en litteraturvetenskaplig komparativ analys mellan de tre datorspelen The Wolf Among Us, What Remains of Edith Finch och Sorcery! 1–3. Dessa tre datorspel analyseras utifrån tre olika perspektiv: narratologi, interaktivitet (receptionsteori) och litterära föreställningsvärldar, som sedan är grunden för en avslutande didaktisk diskussion om datorspel i undervisningen. Resultat av analysen visar att narratologiska begrepp kan appliceras på datorspel, men med vissa skillnader från litteratur. Ytterligare resultat av analysen är att den interaktiva upplevelsen i datorspel medför en medverkande och medskapande roll för spelaren. Spelaren ges möjlighet, på samma sätt som i litteratur, att fylla igen luckor i berättelsen genom att interagera med miljön och karaktärerna genom valmöjligheter och rörelse. Vidare visar också resultatet att datorspel bygger upp föreställningsvärldar via flera olika sinnen, vilket är en skillnad från litteratur. Datorspel hjälper även till vid meningsskapandet genom fantasin då spelvärlden och spelmiljön redan är uppbyggd. Spelarens erfarenhet är dock en viktig punkt vid byggandet av föreställningsvärldar och tolkningen av den. Detta kan vara ett problem i dessa datorspel då de bygger på fantasivärldar och teman som spelaren eventuellt inte har erfarenhet av.

Denna undersökning har utgått från gymnasieelevers sjunkande läsintresse samt skönlitteraturens alltmer ifrågasatta roll inom skolverksamheten. Den påverkan som ämneslärarutbildningen har på gymnasieskolans skönlitterära urval utgör en central del av undersökningens utgångspunkt. För att kunna diskutera problematiken behövde vissa aspekter av litteraturläsning och litteraturundervisning således granskas. Undersökningen hade även som syfte att studera hur det skönlitterära urvalet i ämneslärarutbildningen med inriktning svenska kan förstås i relation till elevers sjunkande läsintresse samt huruvida det existerar en inofficiell kanon i ämneslärarutbildningens skönlitterära urval. Studien har även berört hur värdet av litteratur diskuteras av forskare och auktoriteter. Undersökningen nyttjade en multimetodologisk forskningsansats, som innehöll både en icke-experimentell kvantitativ metod samt en fenomenologisk kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden innebar insamling av skönlitteraturlistor från sex lärosäten som erbjuder ämneslärarutbildning i ämnet svenska. Därefter kategoriserades de skönlitterära verken enligt årtal och titel, samt författarnas namn, kön och ursprung. Den kvalitativa metoden innebar en enkätstudie som riktades till verksamma svensklärare i gymnasiet. Enkäten efterfrågade respondenternas upplevelser och åsikter kring olika aspekter av skönlitteratur inom både ämneslärarutbildningen och gymnasieskolan. Insamlad data analyserades och presenterades utifrån multimetodologiska principer och diskuterades i relation till tidigare forskning, receptionsteori samt genusteori. Analysen av litteraturlistorna indikerade att en inofficiell kanon existerar inom ämneslärarutbildningarna. En majoritet av det skönlitterära urvalet bestod av verk som författats av äldre, västerländska, manliga författare. Resultaten från enkätstudien visade att en majoritet av de verksamma lärarna reproducerar material de kommit i kontakt med inom sin utbildning. Många av de tillfrågade lärarna påpekade också att det material som reproduceras ofta är klassiker, och att detta urval generellt betraktas som positivt. Resultaten diskuterades i relation till den forskning som berör litteraturens värde, Skolverkets styrdokument samt elevers attityder gentemot litteraturläsning. Sammantaget visade undersökningen att klassiker i litteraturundervisningen ofta inte realiserar det värde som den är tänkt att förmedla. Mycket talar för att det skönlitterära urvalet på ämneslärarutbildningarna behöver uppdateras med en mer verksamhetsförankrad litteraturlista som i högre grad relaterar till elevernas repertoarer.

Följande utvecklingsarbete undersöker yrkesförberedande elevers lärarledda litteratursamtal i smågrupper, med syfte att söka förståelse för hur elevers diskussioner och ämneskunskap kan utvecklas med hjälp av stöttning av lärare och andra elever i den sociokulturella kontext som smågruppssamtal utgör.  Studiens deltagare består av gymnasieelever från manligt dominerande yrkesförberedande program och undersökningen utförs inom ramen för kursen svenska 2. Tjugo elever varav fyra flickor från fem olika yrkesförberedande program ingår i klassen. Syftet undersöks genom ljud­inspelningar av åtta lärarledda smågruppsamtal, vilka tar utgångspunkt i den klassiska romanen Frankenstein eller den moderne Prometheus (2017) av Mary Shelley, först utgiven 1818. Ljud­upptagningarna transkriberas och analyseras med kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2011) samt med Langers (2005) receptionsteoretiska föreställningsvärldar.  Analys och resultat visar att elevers yttranden och diskussioner drivs framåt med stöttning av lärare i samtalen, bland annat i form av lärares samtalsstöd och följdfrågor. Vidare utvecklar elever diskussionerna genom att bygga på varandras yttranden och komma fram till gemensam tolk­ning. Eleverna bidrar även med olika perspektiv i diskussionerna. Lärares stöd samt att lyssna till kamraters tolkningar och bygga vidare på dem gör att elever utvecklar sina yttranden och tankegångar och därmed utvecklas förståelse och kunskap. I samtalen rör sig eleverna inom textvärlden och bygger förståelse, men det sker också en rörelse ut från texten då dess innehåll relateras till förhållanden och företeelser i samhället. Slutsatsen kan dras att de lärarledda litteratur­samtalen i smågrupper tycks utveckla elevers diskussioner och ämneskunskap.