No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar   Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid.   Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet? Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever? Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?   Metod Studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter.   Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan. Typvärdet för gymnasieeleverna var 0 dagar medan typvärdet för högstadieeleverna var 5 dagar. 64 % av gymnasie- och 75 % av högstadieeleverna svarade att de får tillgång till 90 minuters måttlig fysisk aktivitet vilket tyder på att dessa elever erbjuds tillräcklig måttlig fysisk aktivitet för att uppnå rekommendationerna om måttlig fysisk aktivitet. 69 % av gymnasie- och 56 % av högstadieeleverna svarade att de får tillgång till 90 minuter eller mer mycket ansträngande fysisk aktivitet vilket tyder på att dessa elever uppnår rekommendationerna om mycket ansträngande fysisk aktivitet. Majoriteten av eleverna har svarat att de väljer att delta i både måttliga och mycket ansträngande fysiska aktiviteter, slutsatsen dras utifrån den vetskapen att eleverna inte verkar ha brist på motivation. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur gymnasie- och högstadieeleverna har svarat angående om de är fysiskt aktiva under raster. 71 % av gymnasie- och 30 % av högstadieeleverna utövar aldrig fysisk aktivitet på raster, detta tyder på att aktivitetsnivån sjunker desto äldre eleverna blir. Det var ingen signifikant skillnad i fördelningen mellan hur gymnasie- och högstadieeleverna har svarat kring uppmuntran och kunskapsgivande från skolan. Majoriteten av både gymnasie- och högstadieeleverna anser att de uppmuntras och får tillräckligt mycket kunskap om fysisk aktivitet från lärare.   Slutsats Avslutningsvis går det att konstatera att alla elever inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivet under skoltid. Utbud och vanor vad gäller fysisk aktivitet skiljer sig mellan gymnasieelever och högstadieelever främst när det kommer till transport till eller från skolan samt den fysiska aktivitetsnivån under rasttid. / <p>Fristående kurs Idrott III VT 2014.</p>

Syfte Konkurrensen i fastighetsmäklarbranschen ökar vilket innebär att fastighetsmäklarna blir allt mer beroende av att vårda sina kunder och skapa långsiktiga kundrelationer. Syftet med denna undersökning är att få större kunskap om hur mäklare arbetar med kunduppföljning i det dagliga arbete samt få en djupare förståelse för varför det egentligen är viktigt med uppföljning. Undersökningens problemfrågor är: Varför är det viktigt med kunduppföljning för en fastighetsmäklare? Hur arbetar fastighetsmäklare med kunduppföljning i praktiken? Metod Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ metodansats då den huvudsakliga frågeställningen i undersökningen kräver en beskrivning av verkligheten. Intervjuer, med en låg grad av strukturering och standardisering, har gjorts med fastighetsmäklare. Tillvägagångssättet är deduktivt, d.v.s. undersökningen utgår från teorin. Resultat &amp; slutsats Fastighetsmäklare arbetar med uppföljning av den främsta anledningen att bevara relationen med kunden så att den genererar lönsamhet på olika sätt. Detta sker genom att få nöjda kunder som blir lojala kunder och återkommer vid nästa bostadsaffär samt rekommenderar mäklaren till vänner och bekanta. Förslag till fortsatt forskning  Undersöka vilken kundernas syn på uppföljning är. Undersöka till vilken grad kunduppföljning har positiv respektive negativ effekt på kundrelationen. Ta fram mätbar data över hur lönsamt det egentligen är att arbeta med kunduppföljning. Uppsatsens bidrag Undersökningen har lyft fram frågan om hur viktigt det är för en säljare att arbeta med kunduppföljning. Det har även kartlagts hur fastighetsmäklare arbetar med uppföljning av kunder i det vardagliga arbetet. / Aim The competition in the real estate market is increasing which means that the real estate agents are becoming increasingly dependent on customer care and to build long term relationships with their customers. This study aims to gain a larger knowledge of how the realtor work with follow-up in the daily work and gain a deeper understanding of why it´s important to do customer follow-up. The question at issue is: Why is customer follow-up important for a real estate agent? How does a real estate agent follow-up the customers in practice? Method This study is based on a qualitative method, because the main question in the study requires a description of the reality. Interviews, with a low degree of structure and standardization, have been made with professional real estate agents. The approach to the study is deductive, i.e. it´s based on theory. Result &amp; Conclusions The main reason estate agents use follow-up is to maintain the relationship with the customer so it can generate profit to the realtor in different ways. This happens through satisfied customers who becomes loyal customers, returns when it´s time for the next property transaction and becomes recommended to the customers friends and acquaintances. Suggestions for future research Exploring the customers´ views on follow-up. Investigate to what extent the follow-up have positive or negative effect on customer relationships. Develop measurable data on how profitable it really is to work with followup. Contribution of the thesis The study has highlighted the issue of how important it is for a seller to work with customer follow-up. We also have mapped how estate agents use customer follow-up in their everyday work.

Fear of missing out (FoMO) represents a fear of losing out on rewarding experiences that others might have. The Covid-19 pandemic has required great restrictions on social interactions, with many reporting experiences of loneliness. The recommendations for the general public have been followed to different extents, depending on the individual. It is possible that FoMO could decrease compliance with social distancing recommendations and that socially desirable responding (SDR) also is involved. The aim of this study was to investigate the relationship between university students' FoMO and self-reported compliance with Swedish recommendations on social gatherings during the past year of the Covid-19 pandemic. A second aim was to explore the influence of SDR on this relationship. The study population consisted of 162 university students that responded to an on-line survey containing the validated FoMO scale, the two-factor SDR scale BIDR-16 and questions exploring compliance with restrictive recommendations on social gatherings (CRG). Utilizing a cross-sectional quantitative study design, Pearson correlations and hierarchical regression analyses were performed to investigate these associations. The study results showed that there were no significant difference in CRG between high and low FoMO groups. Analyzed together with the two SDR variables, FoMO was related to worse attitudinal compliance (0.4%) and worse behavioral compliancy (2.9%). A higher level of efforts to be positively perceived by others was associated with higher attitudinal and behavioral compliance. A higher level of unintentionally embellishing one’s own self-assessment decreased behavioral compliance by relating to a higher number of reported events going against the guidelines. / Fear of missing out (FoMO) representerar en rädsla för att missa givande erfarenheter som andra har. Covid-19-pandemin har inneburit stora restriktioner av sociala interaktioner och många rapporterar en upplevelse av ensamhet. Rekommendationerna som utfärdats för allmänheten har följts i olika utsträckning, beroende på individen. Det är möjligt att FoMO skulle kunna minska följsamhet av rekommendationer om att hålla socialt avstånd samt att socialt önskvärda responser (SDR) också är involverade. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan universitetsstudenters FoMO och självrapporterad följsamhet av de svenska rekommendationerna kring sociala sammankomster under det senaste året av Covid-19-pandemin. Ett andra syfte var att utforska hur SDR influerade detta förhållande. Studiens population bestod av 162 universitetsstudenter som besvarade en enkät on-line; innehållande det validerade FoMO-formuläret, det tvåfaktorskaliga BIDR-16-formuläret som mäter SDR samt frågor kring följsamhet av restriktiva rekommendationer om sociala sammankomster (CRG). I en tvärsnittlig kvantitativ design studerades associationer med Pearson-korrelationer och hierarkiska regressionsmodeller. Studiens resultat visade att det inte var någon signifikant skillnad i CRG mellan hög och låg nivå av FoMO. Vid analys tillsammans med de två SDR-variablerna, relaterade högre FoMO till lägre följsamhet i attityd (0,4%) och lägre följsamhet i beteende (2.9%). En hög nivå av strävan efter att bli positivt utvärderad var förknippad med en högre nivå av attityd- och beteendemässig följsamhet. En högre nivå av omedvetet förskönande av egen självbild minskade följsamhet genom att relatera till ett högre antal angivna tillställningar som bröt mot rekommendationerna.

Restriktionerna och rekommendationerna införda för att bromsa besmittningen av Covid-19,har implicerat en livsstilsförändring hos individen. Restriktionerna har hindrat människanfrån att delta i sociala sammanhang som var normen innan pandemin ochrekommendationerna har uppmuntrat individen att förändra delar av sin livsstil, i syfte attanpassa sig till de nya samhällsförutsättningarna. Uppoffringarna som individen har behövtgöra, intresserade i synnerhet den sociala dimensionen. Till följd av de minskade socialainteraktionen mellan individerna i samhället, har den ekologiska dimensionen upplevtoväntade förmåner. Man kan i stort sett säga att restriktionerna har gjort individens livsstilmer hållbar, ur en ekologisk synpunkt. De ekologiska fördelarna med restriktionernaförväntas dock försvinna när de så småningom lyfts, om inte livsstilen som individen harbedrivit hittills, behålls kvar. För att detta ska ske, behöver den nya, hållbara livsstilen blinormen för standarden för hälsa och välstånd som finns i samhället. Kulturen som driversamhället ska därför präglas av individens hållbara idéer, tankar och handlingar.Den hållbara livsstilsförändringen har varit startpunkten för denna undersökning. Syftet medstudien är att undersöka ifall individen är villig att fortsätta leva efter livsstilen som bedrevsunder pandemin och hur individens inställning till hållbar livsstil i framtiden har förändratsmed införandet av restriktionerna. Under arbetets gång kommer individens beteenden och valatt problematiseras utifrån två teorier som det teoretiska ramverket består av: kulturellresiliens och hållbart medborgarskap. För att uppnå syftet användes en enkätundersökningsom datainsamlingsmetod, där 70 personer svarade och en blandning av en tematiskinnehållsanalys och en deskriptiv statistisk analys som analysmetod. Av resultatet framgår atten stor del av respondenterna är för en fortsatt användning av klimatfrämjanderekommendationer som riktlinje för en mer hållbar livsstil. Samtidigt, har restriktionernapåverkat individen negativt ur en social synpunkt, men medvetenheten att miljön gynnas avdet är något som anses vara positivt av individen. / The social constraints and recommendations that were introduced to mitigate the spread ofCovid-19 virus, has had implications on the individual’s lifestyle, making it more sustainable.The social constraints have prevented the individual from taking part in any social activitieswith numerous people, but the recommendations have motivated the population for a changein some parts of their lifestyle to better accommodate the forced changes many communitieshave experienced due to the pandemic. The sacrifices that the individual had to make werefocused on its social sphere and as a result of that, the environment has experiencednumerous benefits. The pandemic has made the individual’s lifestyle more sustainable for theenvironment. These environmental benefits though, are expected to disappear when thepandemic is over and the social constraints ceases. Although, if this more sustainable lifestylecould continue, this would be a great opportunity to make a step in the right direction. Thiscould only happen if it becomes the new norm for what a good and sustainable lifestyleshould be lived. The culture, with its norms, should therefore be influenced by theindividual’s sustainable ideas, thoughts and actions.The change into a more sustainable lifestyle has been the starting point of this study. Thepurpose of this paper is to examine if the individual is willing to accept a more sustainablelifestyle and if its attitude towards environmentally conscious lifestyle has changed since theintroduction of sustainable recommendations. During the course of the paper, the individual’sattitudes and choices will be problematized through two theories that makes up the theoreticalframework of this study: cultural resilience and sustainable citizenship. To achieve thepaper’s main purpose, a survey was sent digitally, and 70 people answered, and a mixedmethod approach was used to analyse the result. The survey’s outcome was that the strongmajority of individuals would keep the sustainable recommendations as guidelines towards amore sustainable lifestyle. Besides that, the social constraints have influenced the individual’ssocial sphere negatively, but they have also contributed to many advantages for theenvironment.

Syfte &amp; Frågeställning Studiens syfte var att ta reda på gymnasters beskrivning av trygga idrottsmiljöer, samt deras rekommendationer för att uppnå trygga idrottsmiljöer. Frågeställningarna var: Hur beskriver gymnaster trygghet? Hur beskriver gymnaster en trygg idrottsmiljö? Vilka rekommendationer ger gymnaster till tränare, gymnaster, föräldrar, organisationsledare och Svenska Gymnastikförbundet för att uppnå trygga idrottsmiljöer? Vilka rekommendationer ges i litteratur och tidigare forskning som kan kopplas till gymnasternas rekommendationer? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts via intervjuer. Sex aktiva eller före detta elitgymnaster mellan 17–27 år deltog i studien, från disciplinerna manlig artistisk gymnastik, kvinnlig artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik och truppgymnastik. Intervjuguiden skrevs utifrån input från Svenska Gymnastikförbundet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Analysen var en blandning av induktiv och deduktiv. Resultat Resultatet visade en beskrivning av otrygga och trygga idrottsmiljöer. Deltagarna beskrev att i en trygg miljö kan man vara sig själv, man är inte ensam och man har en god kommunikation. I en otrygg miljö är man rädd för att misslyckas och att vara sig själv. Fem huvudteman framkom utifrån intervjuerna; rekommendationer till tränare, till gymnaster, till föräldrar, till organisationsledare och till Svenska Gymnastikförbundet. Slutsats Resultatet visade att tränare upplevdes vara de som hade störst påverkan på att skapa en trygg idrottsmiljö. Resultatet visade även att det upplevs vara Svenska Gymnastikförbundet som har störst ansvar för att visa vad som accepteras inom gymnastik och vilken kultur man vill skapa. Det anses även vara deras ansvar att få fler gymnaster att vilja hålla på med gymnastik längre, och att välbefinnande ska prioriteras framför att nå prestation och resultat, för att skapa en tryggare idrottsmiljö.

I slutet av 2019 bröt ett nytt coronavirus ut i Kina, COVID-19, för att sedan spridas över hela världen. I januari 2020 klassificerades COVID-19 som ett hot för mänskligheten av World Health Organisation, för att senare i mars samma år övergå till att klassificeras som en pandemi. Coronapandemin har pågått i över två och ett halvt år i skrivandes stund och påverkat världens länder på många plan. Denna studie genomförts och undersökt tidsspannet januari 2020 fram till mars 2022. På grund av pandemins enorma omfattning har praktiskt taget alla sektorer och varje del av ett lands ekonomi påverkats och pandemin har massivt stört internationell handel och de globala värdekejdorna. Många länder runt om i världen vidtog snabba åtgärder med bland annat totala nedstängningar av in- och ut resningar men Sverige valde att behålla sina gränser öppna. Istället valde Sveriges regering att införa olika rekommendationer rörande social distansering och maxantal i handeln, restauranger och event, rekommendationer som även många arbetsplatser anpassade sig efter. Denna studien tittar närmare på hur de svenska textilföretagen har förhållit sig till FoHMs rekommendationer och restriktioner samt hur de har utvecklats alternativt avslutats. När företaget utsätts för en kris går de från nuvarande tillstånd och använder sig av egenskaperna flexibilitet, beredskap, elasticitet och påhittighet för att kunna klara av krisen och utvecklas till nästa normala vilket innebär att de har byggt upp organisatorisk motståndskraft och blivit ett resilient hållbart företag. / This study aims to investigate how the Swedish textile industry has handled the corona pandemic and its restrictions. At the end of 2019, COVID-19, corona, was discovered in China and later spread all over the world. In January 2020, COVID-19 was classified as a threat to humanity by the World Health Organization (WHO), only to be classified as a pandemic later in March. The corona pandemic has been ongoing for over two and a half years and has affected countries all over the world on all possible levels (WHO 2021). To get a clearer picture of how Sweden and the local textile industry have been affected, this study has been conducted. The study took place between january 2020 ontowards march 2022. Due to the vast circumstances of the pandemic, practically every sector and layer of a country's finances has been affected and the pandemic has massively interrupted international trading and the global supply chain. Many of the countries around the world took rapid action, including closures of borders between countries, but Sweden chose to keep its borders open. Instead, the Swedish government chose to introduce various recommendations regarding social distancing and the maximum numbers of people at events, recommendations which even a lot of companies took into consideration to (Folkhälsomyndigheten (FoHM) 2021). This study aims to take a closer look at how the Swedish textile companies have adjusted to the FoHMs recommendations and restrictions concerning the coronapandemic, as well as how these companies have evolved or alternatively ended. When a company becomes exposed to a crisis they leave present state and utilize the property of flexibility, preparedness, elasticity and ingenuity to be capable to handle the crises and evolve towards the next normal which imply that the company successfully has been able to build up organizational resilience and become a resilient sustainable company.

För att hålla smittspridningen av Covid-19 nere har regeringar och myndigheter världen över försökt övertala sina medborgare att vidta olika typer av smittskyddsåtgärder. Tidigare forskning tyder på att människor med lågt förtroende för åtgärderna och låg tillit för myndigheter i lägre utsträckning följer utfärdade rekommendationer. Därför syftade den här studien till att få större kunskap kring vad som bidrar till bristande förtroende för den svenska strategin bland personer över 70 år under rådande pandemi. Studien bygger på en uppföljande enkätstudie som undersökt äldre personers uppfattning av information, följsamhet av rekommendationer och mentala hälsa under coronapandemin. Enkäten samlades in mellan mars och april 2021 och inkluderade 984 deltagare. För att besvara denna studies syfte användes en mixad metod. Samband mellan förtroende för strategin och bakgrundsfaktorer samt upplevelsen av information, myndigheter och rekommendationer analyserades med hjälp av Chi 2, medan deltagarnas fritextsvar analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att äldre personer med lågt förtroende för den svenska strategin i högre utsträckning uppfattar att den generella informationen är otydlig och otillräcklig samt att myndigheternas rekommendationer är otydliga och att myndighetsinformationen inte är tillförlitlig. Därtill visar resultatet att otydlig myndighetsinformation, motsägelsefulla informationskällor, brister i förvaltningen och otillräckliga åtgärder kan vara faktorer som bidrar till bristande förtroende för strategin. Trots försök att effektivisera och målgruppsanpassa kommunikationen belyser studien att äldre personer fortfarande upplever att myndigheters kommunikation brister. Avslutningsvis pekar studien på att det finns en viss diskrepans mellan viljan att lita på myndigheter och den faktiska tilliten, där viljan att lita på myndigheter bland äldre tycks vara högre än deras verkliga tillit. / To reduce the spread of Covid-19, governments and authorities around the world have tried to persuade their citizens to take various mitigating measures. Previous research indicates that people with high trust in authorities and the measures follow government recommendations to a greater extent. Therefore, this study aimed to gain greater knowledge about what contributes to a lack of trust in the Swedish strategy among people over 70 during the current pandemic. The study is based on a follow-up survey study that examined older people's perception of information, adherence to recommendations and mental health during the Covid-19 pandemic. The survey was collected between March and April 2021 and included 984 participants. To answer the purpose of this study, a mixed method was used. Relationships between trust in the strategy and background factors as well as the experience of information, authorities and recommendations were analyzed using Chi 2, while participants' free text responses were analyzed using qualitative content analysis. The results show that older people with low trust in the Swedish strategy to a greater extent perceive the general information as unclear and insufficient, and the authorities' recommendations as unclear, and the authorities' information as not reliable. In addition, the results show that unclear authority information, contradictory sources of information, deficiencies in the management and insufficient measures can be factors that contribute to a lack of trust in the strategy. Despite attempts to make the communication more efficient to reach the target group, the study highlights that older people still feel that the authorities' communication is lacking. In conclusion, the study indicates that there is a certain discrepancy between the willingness to trust authorities and the actual trust, where the willingness to trust the authorities among older people seems to be higher than their real trust.Keywords:

Då data som transporteras över trådlösa nätverk sänds genom luften i form av radiovågor är det viktigt att säkra upp nätverkskommunikationen med nya, erkändasäkerhetsstandarder. Däremot är användningsgraden av nyare säkerhetsstandarder inom Wi-Fi, specifikt WPA3 och PMF, låg. Samtidigt finns ett behov att öka förståelsen för relevanta metoder för kunskapsinhämtning. Syftet med studien är att ge rekommendationer för hur små och medelstora företag kan öka säkerheten i trådlösa nätverk. Studien identifierar orsaker till den låga användningsgraden av nyare säkerhetsstandarder i trådlösa nätverk och även hur nätverksadministratörer håller sig uppdaterade om standarderna. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte, vilket genomfördes med hjälp av 23 semi-strukturerade intervjuer med nätverksadministratörer i Sverige. Studiens resultat visar på ett tydligt tema där klientbasen i nätverken är huvudanledningen till avvaktandet med att implementera nyare säkerhetsstandarder, där kompabilitet upplevs som ett problem samtidigt som det råder okunskap om standarderna. Bland respondenterna anses metoden praktiskt laborerande vara mest effektiv för kunskapsinhämtning och fortbildning, ofta i samband med läsande av teori för att bilda en grundläggande förståelse. Studien landar i rekommendationer om de nyare säkerhetsstandarderna och kunskapsinhämtning riktade mot nätverksadministratörer, företag och även myndigheter och organisationer som bidrar med riktlinjer om trådlösa nätverk. / As data transmitted over wireless networks is sent through air, in the form of radio waves, it is important to secure network communication with new, recognized security standards. However, the adoption rate of newer security standards in Wi-Fi, specifically WPA3 and PMF, is low. At the same time, there is a need to increase understanding of relevant methods for knowledge acquisition. This study’s purpose is to provide recommendations on how small and medium-sized enterprises can increase the security of wireless networks. The study identifies reasons for the low adoption rate of newer security standards in wireless networks and how network administrators stay updated on the standards. A qualitative approach was chosen to address the study's purpose, which was conducted through 23 semi-structured interviews with network administrators in Sweden. The study's results reveal a clear theme where the client base in the networks is the main reason for reservations to implement newer security standards, with compatibility being perceived as a problem alongside a lack of knowledge about the standards. Among the respondents, practical experimentation is considered the most effective method for knowledge acquisition and continuous education, often combined with reading of theory to form a fundamental understanding. The study concludes with recommendations on the newer security standards and knowledge acquisition targeted towards network administrators, companies, as well as authorities and organizations that provide guidelines on wireless networks.

Denna uppsats presenterar ett ramverk för utveckling av hållbara inbyggda system baserat påde tre pelarna hållbarhet - ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. För att skapa ramverket genomfördes en allmän litteraturstudie och intervjuer med anställda på olika företag och forskare som på olika sätt arbetar inom hållbarhet. Dessa ansträngningar bidrog till att identifiera olika hållbarhetspraxis och verktyg som kan bidra till utveckling av hållbara inbyggda system. Det framtagna ramverket kan fungera som vägledning för företag som vill utveckla sina inbyggda system på ett mer hållbart sätt. De rekommendationer som presenteras kan bidra till att minska negativa miljöeffekter och öka sociala och ekonomiska fördelar,vilket främjar hållbar utveckling. Genom att integrera hållbarhetspraxis och verktyg i utvecklingsprocessen av inbyggda system kan företag ha en positiv inverkan på miljön, främja sociala fördelar och skapa ekonomiskt värde. Sammantaget bidrar denna uppsats till det pågående arbetet för att uppnå hållbarhet i teknikutveckling. Ramverket som presenteras kan fungera som en utgångspunkt för företag att göra positiva förändringar i sina utvecklingsprocesser och bidra till en mer hållbar framtid. / This paper presents a framework for the development of sustainable embedded systems basedon the three pillars of sustainability - economic, social and environmental aspects. To createthe framework, a general literature study and interviews were conducted with employees atvarious companies and researchers who work in different ways within sustainability. Theseefforts helped to identify various sustainability practices and tools that can contribute to thedevelopment of sustainable embedded systems. The developed framework can serve asguidance for companies that want to develop their embedded systems in a more sustainableway. The recommendations presented can help reduce negative environmental impacts andincrease social and economic benefits, which promotes sustainable development. Byintegrating sustainability practices and tools into the development process of embeddedsystems, companies can have a positive impact on the environment, promote social benefitsand create economic value. Overall, this paper contributes to the ongoing work to achievesustainability in technology development. The framework presented can serve as a startingpoint for companies to make positive changes in their development processes and contributeto a more sustainable future.