Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ”En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.” Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert.Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen – Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb. Vi har i vår undersökning tittat närmare på IKEA:s kundklubb, IKEA FAMILY, vilket har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer med IKEA FAMILY medlemmar. Efter samtal med IKEA:s klubbmedlemmar har vi jämfört våra resultat med den teori som finns skriven inom ämnet i en analys.För att kunna utveckla en kundklubb måste företaget lära känna sina kunder och fråga sig vad kunderna vill ha ut av ett medlemskap i klubben. Många människor går med i olika kundklubbar för att de lockades av ett specifikt erbjudande, men det krävs mycket arbete för att behålla kunderna och få dem att vara lojala. I fokusgruppsintervjuerna uppfattade vi en central fråga som kretsade kring informationen från företaget och hur informationen behandlades. Många deltagare ansåg att de måste se en klar förmån med medlemskapet för att det ska vara intressant att bli medlem i en kundklubb. Kunderna ansåg annars att det enbart är företaget som vinner på deras medlemskap. Den fortsatta relationen med företaget bör grunda sig på en bra kommunikation med klara och tydliga budskap, så att medlemmarna inte upplever att de går miste om bra erbjudanden eller förmåner på grund av dålig information. Vi kom även fram till att medlemmarna önskade att företagen ger dem inspiration och idéer kring sina produkter. Eftersom alla människor är olika och inspireras av olika saker finns det många anledningar för företag att genom den information de får från sina kunder behandla dem mer individuellt och personligt. Då är också kunderna mer mottagliga för den information de får från företaget.Genom en kundklubb kan företag vårda sina kunder baserat på verklig information som kunderna delar med sig av. Om informationshanteringen och kommunikationen sköts på rätt sätt finns det bra möjligheter till att få och behålla lojala kunder. / Uppsatsnivå: D

My research identifies an emerging trend among writers working on the borders of fiction and non-fiction for novels that function as aesthetic autobiographies. These works articulate ways in which the lived experience of the writer intersects with the artistic expression of these experiences. I examine novels by Rachel Cusk, Elena Ferrante, Sheila Heti, Jhumpa Lahiri and Deborah Levy as well as non-fiction texts by these authors. I argue that works by these women writers form a conversation of the kind Helene Cixous urges in her essay 'The Laugh of the Medusa' and I view the resulting work as a female countercanon. Further, I argue that these works constitute a canon of motherhood, to which my own novel The Weaning might belong. As a way of furthering my understanding of my own creative practice I consider the exchange that occurs between writer and proxy, writer and text, writer and reader, reader and text as a process of literary weaning.

This thesis operationalizes a political ecology research programme to examine the different dimensions of environmentally-oriented small-scale gold mining reform within Guyana's unique mining setting. The study is based on a year of fieldwork in Guyana and employs a mix of spatial, quantitative, and qualitative data - including multiple Geographic Information Systems (GIS) maps, mineral property data, hundreds of secondary documents, three ethnographic site-based case studies, and 143 semi-structured interviews. The research approach examines the small-scale reform agenda in Guyana as a 'storyline', enabling a view of the policy agenda as not only embodying structures and institutions, but as also predicated on particular assumptions about social and ecological reality. By highlighting the contrasts between the ways policies are perceived and experienced by a range of actors on the ground with the abstract policy framings, it offers an analysis of the root causes of policy failure, conflict, and economic and social injustice. The thesis identifies a range of powerful (and under-acknowledged) political phenomena in the mining landscape that threaten the legibility, legitimacy, and effectiveness of the reform approach. These phenomena relate to contested local understandings of environmental change; unresolved contentions among poorer miners and indigenous groups over the structural basis of formal titles; emerging forms of market-mediated exclusion; and inherent 'informality' amidst intense resource competition, state fragility and remote geographies. The persistence of such phenomena offers a reminder that mining reform is not merely a 'legal-institutional' process but an inherently 'political' one that entails contestation over how social and ecological relationships are defined and managed. While showing how a political ecology approach enables engagement with a range of normative concerns, this thesis also makes specific contributions to current academic and policy debates on small-scale gold mining governance, offering new insights on patterns of informality, injustice, and exclusion.

Central to Realism's framing of the international are its conception of the inside/outside structure of political form and the idea of a state of nature. This thesis provides a materialist critique of these conceptions. Its starting point is that the Marxist criticism of Realism has fallen short because Marxism in IR has constructed no theory of the political and as a result it has been unable to answer Realism's perception of the ‘tragic' and unchanging nature of international political existence. To remedy this deficiency, the thesis both establishes an alternative understanding of Marx for IR and draws upon Adorno's extension and deepening of Marxian critical theory. The argument next elaborates a reading of Marx's theory of capital that reveals a considerable degree of hitherto unappreciated thematic congruence with Realism's understanding of the international as a timeless scene of entrapment. It then mobilises Adorno's philosophical anthropology to explain this similarity, focusing on the critical accounts of abstraction in both Marx and Adorno. Finally, it uses these theoretical elements to address the question of political form directly, taking up specific aspects of Carl Schmitt's, Giorgio Agamben's and Walter Benjamin's thinking concerning sovereignty and the exception and reading them through the frame of Adorno's critique of the concept. The result is a critical theory of political form that: (i) can explain, without conceding to, the Realist conceptions both of the necessary inside/outside structure of the political and of the international as a timeless state of nature; and (ii) can demonstrate an instrinsic theoretical connection between the global nature of capital and the bounded and delimited form of the political in a way that has not been achieved before in IR.

Cosmopolitan thought in recent scholarship is often used in either a prescriptive or a descriptive manner. It is thus most commonly understood as a research agenda for the prescription of various ethico-political projects or a description of the social and political world beyond national frameworks. In both cases cosmopolitanism seems to be mostly understood as a set of assumptions about the social world. This thesis aims to underline cosmopolitanism's critical characteristics and its capability to engage with the social world in a critical and therefore transformative manner. There has been relatively scarce scholarship on critical cosmopolitanism, a gap that the thesis closes by focusing on cosmopolitanism's capacity for critical intervention. In this study, the contribution of cosmopolitanism to critical thought is evaluated and advanced. Possessing an unparalleled ability to understand things and change them in the light of universalism, cosmopolitanism can be explored as a kind of critical theory that has a distinct agenda and normative guidance. In order to achieve this, the thesis looks at a version of critical theory that is in certain respects most akin to cosmopolitanism, that is, Axel Honneth's critical theory and his theory of recognition, and connects the two in a way that shows both the cosmopolitanism's possession of critical heory's main features and its differences from Honneth's critical theory. It is proposed that cosmopolitanism can be regarded as a critical theory with the concept of recognition as its main framework, but also that it differs from Honneth's theory in its understanding of world disclosure and holding to more universalist and utopian claims. While cosmopolitanism can be understood as being critical, it can also be used as an enhancement of the existing conceptualisation of recognition relationships through cosmopolitanism's universalist dimensions.

This was a descriptive study that examined the relation between domestic violence and pct abuse. Participants were questioned about their styles of conflict resolution with partners and how pets were treated in the home. Information was gathered using the Conflict Tactics Scale, and three surveys were developed for this study: the Battered Partner Shelter Survey, Families and Pets Survey, and the Child 's Observations and Experience with Pets. Four groups were recruited: (a) women in crisis shelters who chose to include one of their children in the study (.n = 39), (b) women in crisis shelters who did not include one of their children in the study (n = 62), (c) women who had not been subjected to domestic violence and chose to share information about one of their children (.n = 30), and (d) women who had not been subjected to domestic violence and did not provide information about one of their children (.n = 30). Mothers who chose to include one of their children in the study completed a Child Behavior Checklist (CBCL) for that child. Five shelters in the state of Utah--Logan, Brigham City, Ogden, Salt Lake City, and Provo--were included. Data collection in the shelters occurred over 17 months. Participants in the comparison group were recruited via newspaper advertisements in the Herald Journal in Logan. Analyses of the data confirmed the coexistence of domestic violence and pet abuse . The results revealed that the severity of threats and abuse toward pets, and the severity of violent means of interpartner conflict resolution escalate in a parallel manner . However , many of the male partners who become violent toward women have a history of pet abuse that precedes their relationship with the woman. This study increased awareness of the coexistence of these two types of violence both as it was run and as a source for future professional presentations. The importance of this study and implications for future research are discussed.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare–elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt. Den metod som användes var kvalitativ; sex lärare som hösten 2007 arbetade på en gymnasieskola i Mellansverige intervjuades. Resultatet visade att vissa av lärarna hade en sociokulturell syn på kunskap, men också att en behavioristisk kunskapssyn levde kvar. Om relationen till eleverna kan följande sägas: Såväl relationsorienterade som uppgiftsorienterade ledarstilar var synliga hos lärarna. För att inspirera eleverna i klassrummet utgick lärarna från framför allt yttre och interaktiva principer för motivation. Lärarnas samarbete bedrevs huvudsakligen inom arbetslagen och nästan uteslutande på informell grund.</p>

<p>Psykoterapihandledning i grupp är en viktig del i utbildningen till psykoterapeut. Det finns dock inte mycket forskning om detta och framför allt inte om hur den terapeutiska relationen påverkas av grupphandledningen. Syftet med denna studie var att undersöka grupphandledningens upplevda påverkan på den terapeutiska relationen utifrån de handledda terapeutstudenternas perspektiv. Metoden som har använts i studien är en kvalitativ ansats utifrån Grundad Teori. Resultatet visar att handledarens stil har stor betydelse för upplevelsen av grupphandledningen. Den har inflytande på trygghet i gruppen, kreativitet, lärande, konflikthantering och kritiskt tänkande. Allt detta upplevs återspegla sig i den terapeutiska relationen som terapeuten etablerar med sin klient. Man kan se detta som ett indicium för betydelsen av utbildningshandledningen för den blivande terapeutens kapacitet att etablera och vidmakthålla en god terapeutisk allians med sina klienter.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka klienters upplevelser av karriärrådgivning samt vilka resultat som framkommer från karriärrådgivning. De områden studien har avgränsats till är hur klienten upplever möjligheten att kunna påverka metoden som används i rådgivningen samt betydelse av interaktionen med rådgivaren för det upplevda resultatet av rådgivningen. En kvalitativ metod har använts med sex semistrukturerade intervjuer, med klienter som genomgått karriärrådgivning. Resultatet innefattar tre innehållsliga kategorier som beskriver karriärrådgivningsprocessen utifrån klientens perspektiv: interaktionen med rådgivaren, resultat från rådgivningen samt rådgivningens metod. Interaktionen med rådgivaren upplevs som mest betydelsefull för informanternas utveckling men också för processen som helhet. De tydligaste förekommande resultaten från rådgivningen är bekräftelse, stärkt självförtroende och stärkta roller. Vad gäller rådgivningens metod anpassas denna till individen och rådgivningssituationen.</p>

<p>Sjuksköterskans yrke handlar till stor del om att bygga upp relationer ur de möten sjuksköterskan har med patienten. Hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan är ytterst väsentligt eftersom mötet skapar grunden för den fortsatta relationen. Inom den palliativa vården så tar dessa möten ofta plats mellan patienter, som befinner sig i kritiska si-tuationer i livet, och sjuksköterskor. Syftet var att beskriva upplevel-serna i mötet mellan sjuksköterskan och patienten inom den palliativa vården samt hur dimensionerna i begreppen kommunikation, stöd och tillit i en relation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten framträder. Metoden som vi använde oss av var en litteraturstudie och artiklar som stämde överens med syfte och frågeställningar användes. Resultatet visar att god kommunikation är en förutsättning för en god relation och i denna relation kan patienten få stöd och känna tillit. Mer utbildning i sjuksköterskeutbildningen inom området kommunikation med palliativa patienter är önskvärt då sjuksköterskor möter palliativa patienter inom sjuksköterskans olika yrkesområden.</p>