Studiens resultat pekar på att text/länkformatet är det format som genererar mest engagemang hos mottagarna på Facebook och att de inläggen som är personliga/informativa uppskattas mest bland mottagarna på Facebook. Videoinlägg är generellt det inläggsformat som är minst effektivt samtidigt som det är ett format som delas ungefär lika ofta som andra typer av inläggsformat. Bildinlägg är i stort sett lika engagerande som text/länk-inläggen och bekräftar således tidigare forskning om att bildinlägg är en effektiv metod för att skapa engagemang. Studiens resultat visar också på att reklambaserade och uppmanande inlägg har en mindre effekt än personliga och informativa inlägg.

<p>Relationsmarknadsföring är egentligen inget nytt fenomen men ett relativt nytt begrepp då det användes första gången 1983 av Leonard Berry. Idag är begreppet välkänt och accepterat av forskare och teoretiker och har även fått fäste i litteraturens värld. I litteraturen (Bl.a. Blomqvist, Dahl & Heager, 2004, Gummesson 1999, Grönsroos, 2008) framhävs fördelarna med relationsmarknadsföring ur ett företagsperspektiv och det skrivs om varför det är viktigt att satsa på. Dock tas det sällan upp om kunderna faktiskt är lika intresserade. För att relationsmarknadsföring ska nå maximal effekt är det viktigt att det även finns ett intresse från kundernas sida att skapa relationer med företag.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kunders intresse för relationsmarknadsföring ser ut, samt att undersöka om relationsmarknadsföring kan påverka synen på ett varumärke. Genom en kvantitativ telefonenkät genomfördes studien på Karlstads Stadsnäts kunder där de fick svara på frågor som tog upp relationer, kunddialog och varumärken.</p><p>Undersökningen visar på att kunderna upplever relationer med företag som viktigt om det handlar om varan eller tjänsten som köps kräver större engagemang från kundens sida. Kunderna tycker också att det är viktigt att få information regelbundet om vad som händer inom företaget, för Karlstads Stadsnät handlar det om information om nya operatörer, tjänster, erbjudanden även information om nyanslutna områden önskas. Studien pekar också på att det finns olika typer av kunder, passiva eller aktiva. De flesta kunderna är passiva och nöjer sig med att veta att företaget finns där och att möjligheten till kontakt finns om det behövs. De aktiva kunderna vill ha en större kontakt med företaget och få ut ett större värde.</p><p>En kundrelation kan förbättra kunders associationer till ett varumärke. En stark och bra relation gör att kunden förstår varumärket och dess innebörd bättre. Vad gäller denna undersökning visar den att Karlstads Stadsnät kan bli bättre på att kommunicera ut sina värdeord och göra det tydligare för sina kunder.</p>

<p>Offentlig upphandling är idag ett hett debatterat ämne där det finns avvikande åsikter om dess lämplighet. Vissa är av åsikten att offentlig upphandling är det enda sättet för att en rättvis konkurrens ska ske mellan företagen i anbudsgivningen till statliga-, landstings- och kommunala upphandlingar. Andra är av åsikten att som lagen om offentligupphandling är utformad idag medför det att vissa kriterier inte kan värderas i upphandlingsprocessen, exempelvis får kvalité en undanskymd roll. Vidare ses lagen om offentlig upphandling som en begränsande faktor för en effektiv utveckling mellan organisationer, avtalen hindrar dem från att ta till sig innovationer.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det används några relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna Karlstadbuss och Swebus. Eftersom Karlstadbuss är en kommunal organisation måste de tillämpa lagen om offentlig upphandling vid val av leverantör. Eftersom avtalet med Swebus har uppkommit ur en offentlig upphandling vill vi även undersöka hur det påverkar relationen mellan organisationerna.</p><p>För att nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ undersökning av de två organisationerna. Intervjuer har skett med respondenter på Karlstadbuss och Swebus. Totalt har fyra intervjuer genomförts, tre på Karlstadbuss och en på Swebus. Det medför att det kan vara svårt att skilja mellan respondenternas personliga åsikter och vad som är representativt för organisationen.</p><p>Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det används en rad relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna. Det verkar som Karlstadbuss och Swebus är på våg åt rätt håll och att de relationsfrämjande ätgärderna som gjorts har stärk relationen. Angående huruvida den offentliga upphandlingen har påverkat relationen kan inga klara slutsatser dras, dock kan vi konstatera att den begränsar utvecklingen av relationen till viss del. Resultaten vi har kommit fram till presenteras mer djupgående i kapitel sju.</p>

<p>Vi har tillsammans med företaget Becare gjort denna uppsats, med avsikten att utforma en lämplig strategi för deras internetnärvaro. Becare är ett nyetablerat företag som avser att införliva Internet i sin affärsmodell, bl a som relationsmarknadsförings-verktyg. Becare har också i grunden ett uttatlat allmänt relationsorineterat synsätt på marknadsföreingen. Vi menar att en genomtänkt Internetstrategi utgör grunden för att skapa förutsättningar för goda relationer och mervärde med aktuella intressenter.</p><p>Becare har utvecklat och säljer produkter som med sina egenskaper är unika och är avsedda för ortopedisk värme- och kylterapi för smärtlindring och rehabilitering av muskelskador eller andra smärtsamma besvär i kroppen Enligt Becare finns det en väldigt stor marknadspotential hos segmentet reumatiker, som i stor utsträckning torde ha stor användning av flera utav Becares produkter på grund utav deras fysiologiska egenskaper och på grund av att det är cirka en miljon svenskar som har någon form av reumatisk sjukdom eller reumatiska symtom.</p><p>Vi har intervjuat fem reumatiker, fem personer som arbetar inom reumatikerförbundet och två reumatologer. De har besvarat frågor som berör information, kommunikation, Internet, reumatismhjälpmedel m fl faktorer som berör reumatikerns livssituation och kommunikationsbehov.</p><p>Den viktigaste slutsatsen i arbetet är att Internet, avseende aktuell bransch, i dagsläget utgör en relativt oexploaterad arena för att bygga relationer med just reumatiker. Det bör finnas goda förutsättningar för Becare, om de lyckas implementera lösningar på internet som stödjer identifierade värdeskapande processer hos reumatiker, att via Internet bygga upp upp goda relationer med kunder och intressenter.</p>

<p>This thesis concerns the Swedish credit card market to a younger public and specifically Nordea as a card editor. The purpose is to investigate whether a Swedish bank can, and want to build long term relationships with a young public through credit cards, and if so, how they do this.</p><p>The theoretical background formulated by researchers Bendapundi and Berry consists of four key factors of relationship maintenance; trust, dependency, dedication and constraint. These key factors are also assembled in an analytical framework. The empirical findings mainly consist of interviews with three employees at Nordea. They describe a recent segmentation of the bank’s customers with the issuing of a new credit card; Mastercard Silver. This card was developed to be more simplistic in comparison to the bank’s premium card VISA Gold, and was developed to be the card user’s first credit card.</p><p>The analysis leads to the conclusion that there are factors inclining both that the credit card could, and could not be an important tool for relationship maintenance, in a constraint based as well as a dedication based relationship, although the card seems to play an important part in maintaining the customers that really desire such a product.</p> / <p>Uppsatsen behandlar den svenska kreditkortsmarknaden för en yngre målgrupp och mer specifikt Nordea som kortutgivare. Syftet är att undersöka om en svensk bank kan och vill knyta långsiktiga relationer med en yngre målgrupp med hjälp av kreditkort, samt hur man i så fall försöker genomföra detta.</p><p>Den teoretiska bakgrunden av Bendapundi och Berry ger fyra nyckelfaktorer för relationsuppehåll; förtroende, beroende, vilja och hinder, vilka sammanställs i en analysmodell. Det empiriska materialet som främst består i intervjuer med tre Nordeaanställda visar en bild av en nytillkommen segmentering av bankens kunder i form av det nya kreditkortet Mastercard Silver. Detta är utformat som ett enklare kreditkort än bankens äldre premiumkort VISA Gold och är tänkt att fungera som ett första kreditkort.</p><p>Analysen resulterar i konklusionen att det finns faktorer som talar både för och emot kreditkortet som ett effektivt verktyg för relationsuppehåll, både hinder- och viljebaserat sådant. Dock tycks kortet ha en avgörande roll att spela för att behålla de kunder som verkligen efterfrågar ett kreditkort i sitt bankengagemang.</p>

<p>Abstract</p><p>The development of new economies from the industrial revolution to the information society of today has led to an increase in goods, services and information technology. It has also affected the way that organizations are formed and shown that organizations transform more and more into networks. This has left an impact on the concept of marketing and an increase in the handling of internal relations within companies. The marketing concept has developed from the 4P:s, price, place, product and promotion, to relations marketing as a new perspective.</p><p>This study focuses on a description of relations marketing in medium - sized advertising agencies. The advertising business has a long history of close customer relations and advertising agencies strongly depend on new customers. A problem that exists in a relation between the two is mainly lack of loyalty from the customer. The income of an agency depends on whether or not the co- operation with a customer is successful, and it’s a delicate relationship, mainly built on trust. Advertising agencies are flat organizations with creative personnel, but with no real strategic tools. It is hard to use strategies when it comes to tailor made solutions that advertising agencies offer. An agency’s task is not to define a customers’ needs, but to meet those needs.</p><p>We have used books and scientific articles in this study that concern the chosen subject. We have also done a case study based on interviews from two medium- sized agencies in Stockholm. The existing theories within relations marketing are borrowed from Gummesson, Coviello and Grönroos, and Mintzberg within the term of strategy.</p><p>In the analysis the empirical information that we gathered was used to apply on the chosen theoretical synthesis. The conclusion is that advertising agencies mainly apply interactive relations marketing, but also network marketing in some cases. The strategies applied in agencies are mostly emergent, and not deliberate.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Utvecklingen av nya ekonomier från industri till informationssamhälle har bidragit till ett ökat urval av varor, tjänster och informationsteknologi. Det har också påverkat organisationers sätt att formas och omvandlas allt mer till nätverk, vilket även har satt sina spår på marknadsföringsbegreppet, då allt fler marknadsföringsaktiviteter karaktäriseras av hur interna relationer hanteras. Begreppet marknadsföring har utvecklats från transaktionsmarknadsföringens 4P, pris, plats, produkt promotion, till relationsmarknadsföring som begrepp och teori.</p><p>Denna studie avser att behandla relationsmarknadsföring på medelstora reklambyråer och beskriva hur denna ser ut. Reklambyråbranschen har en lång erfarenhet av nära kundrelationer. Byråerna är beroende av nya kunder och problematiken ligger i att kunderna i är illojala och en byrås intäkt riskeras om ett samarbete spricker. Samarbetet mellan kund och byrå är baserat på tillit och förtroende i första hand, och det finns inga färdiga strategier att tillgå för att veta vad som leder till en framgångsrik affär. Reklambyråer är platta organisationer med kreativ personal, men utan några riktiga strategiska verktyg. Det är svårt för reklambyråer att använda utformade strategier då de erbjuder skräddarsydda lösningar till enskilda kunder och inte några färdiga produkter. Problematiken avtar inte av att byråerna är dåliga på att nischa sig, och gärna arbetar med kunder i olika branscher. Byråernas uppgift är inte att definiera kundens behov, utan att möta det behovet.</p><p>Denna studie är till stor del baserad på skriftliga källor som böcker och vetenskapliga artiklar inom ämnet. Författarna har gjort en fallstudie i form av intervju på två medelstora reklambyråer i Stockholm. Teorierna i uppsatsen är bland annat baserade på Gummesson, Coviello och Grönroos inom relationsmarknadsföring och Mintzberg inom begreppet strategi.</p><p>I analysen har författarna applicerat den empiri som insamlats till den valda teoretiska syntesen. Slutsatsen blev att byråerna tillämpar relationsmarknadsföring i form av interaktiv marknadsföring, men även nätverksmarknadsföring i vissa fall. Strategierna på reklambyråer ses snarast som uppkomna, och inte avsiktliga eller planerade.</p>

<p>Övergången från produktorienterade till tjänsteorienterade företag tillsammans med att revisorn har fått bredare arbetsuppgifter har gjort att relationen och interaktionen mellan företag och kunder har fått en allt större betydelse. En revisor kan idag erbjuda mer en endast revision och redovisning, vilket har gjort att revisorerna har blivit en typ av konsulter. Hur pass stor betydelse har relationen mellan revisorn och kunden, samt kan den påverka de berörda parterna på något sätt?</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om relationen mellan kunden och revisorn påverkar kundens verksamhetsstyrning och revisionsbyråns marknadsföring.</p><p>Studien bygger på en abduktiv ansats, där forskarna växlar mellan det induktiva och deduktiva perspektivet. I enlighet med en kvalitativ metod har forskarna sex ändamålsenligt utvalda informanter. Den hypotetiska teorin jämförs sedan gentemot de aktuella fallen för att sedan analyseras och tolkas.</p><p>Vi tror att revisorn kan påverka kundens verksamhetsstyrning inom en rad olika områden, men att påverkan sker indirekt och omedvetet från både revisorn och kunden. Den främsta påverkan hos kundens verksamhetsstyrning anser vi komma från lärandet och kompetensbyggandet som revisorn bidrar med. Även nätverken som revisorerna skapar med hjälp av informations- och utbildningsmöten tror vi bidrar till att kunderna kan utveckla och förbättra sin verksamhetsstyrning. Vi tycker oss även se antydningar till att relationen mellan revisor och kund kan påverka revisionsbyråns val av marknadsföring. Byråerna väljer att skräddarsy information, råd, nätverk, seminarier och så vidare med hjälp av kundens information som byrån erhållit från relationen som pågått under ett antal år. Marknadsföringen sker sedan specifikt till den tänkta kunden.</p>

Abstract A general store is a grocery store that is located in the countryside. In today's modern society, it is difficult for general stores to compete with the supermarkets and discounters in terms of price and supply. The purpose of this thesis is to create an understanding of both the rural merchants and its customers’ perspective on a well-­‐functioning general store. We have conducted a case study of three general stores where we interviewed the merchants about how they do to please their customers’ needs and identify key elements of a well-­‐functioning general store. We also carried out a survey to the customers in each store to examine the customers’ needs, buying behavior and expectations on the general store. What we found out is that the general stores are struggling to compete against supermarkets and discounters. To be competitive in the market, they need to offer services and become a venue to attract recurrent customers and create customer loyalty. The results from the interviews and the surveys clarified that the general store has a big significance for the rural areas and their locals. Despite that the general store’s costumers rated service as most critical when facing a selection between stores, they do become attracted by the supermarkets’ offerings and prices.

Tiden när man kunde basunera ut reklambudskap till en väntande konsument i tv-soffan är förbi, idag behöver företag etablera relationer med sina kunder och skapa interaktioner på nya sätt. Den här studien ämnar att, med hjälp av relationsmarknadsföringens teorier, undersöka det samtal om normer och representation som kommit till Sveriges reklamklimat. Är det så att företag, i större utsträckning än tidigare, bortser från stereotyper i sin kommunikation? I så fall, vilka är skälen? Och vad kan gå fel? Vem, eller vilka, har det största ansvaret för reklamens budskap? Genom nio djupintervjuer med personer verksamma inom reklam och PR, skapar uppsatsförfattarna sig en bild av hur reklambranschen ser ut idag. Det konstateras att reklamskapare har ett stort ansvar som påverkare och förändrare, men att det råder en konflikt mellan de nytänkande visionerna och hur branschen ser ut på insidan. Det råder vit, manlig hegemoni i reklambranschen vilket reflekteras i slutprodukterna. För egentligen är de icke-stereotypa kampanjerna mer omdiskuterade och omskrivna – än många till antalet.

Syftet med studien är att utforska och se om det finns ett positivt samband mellan kundlojalitet samt servicekvalitet med kundens relation till banken. Det genom att jämföra kundens relation till banken traditionellt och digitalt. Den här studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod för att besvara studiens syfte och de hypoteser som skapats. Här har jag utgått från en deduktiv ansats, där jag utifrån teori skapat en enkätundersökning som innefattar 141 respondenter. Resultatet för den traditionella banken visar på att det finns ett positivt samband från kunden, ju lojalare man är, desto bättre är relationen med banken. Likaså är det när det kommer till servicekvalitet, ju bättre upplevd service, desto bättre är relationen med banken. Faktorerna har även ställts mot den digitala banken och här går det inte att hitta ett signifikant samband.