<p>Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka elevers läsvanor och attityder till skönlitteratur. I min studie, som riktar in sig på elever i årskurs 9, vill jag ta reda på pojkars och flickors läsvanor och attityder och se om det framkommer några skillnader dem emellan. Jag vill få reda på hur mycket eleverna läser och hur mycket tid som ägnas åt läsning i jämförelse med andra aktiviteter. Jag tog del av tidigare forskning inom området och genomförde sedan en enkätundersökning på en skola i en svensk storstad. Min undersökning visar att det är stor skillnad på hur mycket eleverna läser. Det är också skillnad på hur mycket flickor och pojkar läser. Eleverna ägnar relativt lite tid åt att läsa böcker jämfört med vissa andra aktiviteter. Flickor och pojkar ägnar heller inte lika mycket tid åt att läsa böcker.</p>

<p>Uppsatsen har huvudsakligen undersökt vad den svenska missionen i Öst- och Centralafrika, mellan ca 1800-1900 har fått för konsekvenser för de länder där missioneringen pågick, samt hur den kan ha format de samfund som bedrev missionen från Sverige. Syftet var att utröna vad missionens uppdrag egentligen gick ut på och hur den bedrevs. En litteraturstudie har genomförts för att ge en överskådlig sammanfattning av den svenska missionen. I uppsatsen har presenterats vilka motiv som ligger bakom missionering. Både teologiska, men även etiska och moraliska motiv. Studien har behandlat de tre stora missionerande organisationerna under den nyevangeliska eran, svenska kyrkan, evangeliska fosterlandsstiftelsen och missionsförbundet. Resultaten visar att de etiska och moraliska motiven kan ses som en vidareutveckling och konkretisering av de teologiska motiven. Missionen har lett till att det afrikanska samhället har förändrats. Bland annat har infrastruktur och styrelseskick förändrats. Den afrikanska kulturen har ibland varit hårt ansatt av de missionerande styrkorna. I vissa fall har dock en integrering mellan västerländsk och afrikansk kultur inträffat.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger på förskolan resonerar runt sin inomhusmiljö och sitt leksaksinnehav, samt hur barnen inspireras av miljöns uppbyggnad och vilka leksaker barnen intresserar sig mer eller mindre för. De undersökta områdena är inomhusmiljö, barnens lek, leksaksinnehav på fyra förskolor, samt en jämförelse av två traditionellt kommunala förskolor och två förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer med en pedagog från varje förskola, samt observationer av lekmiljöerna. Genom pedagogerna har jag fått information om barnens lek. Mitt resultat är att pedagogerna inreder för att sänka ljudnivån, ha olika vrår för olika aktiviteter och ge barnen utrymme för att få vara ifred. På de kommunala förskolorna har de gott om plats med flera lekrum och många olika leksaker för att det ska finnas något som tilltalar alla barn. Waldorfförskolorna har endast ett litet lekrum med bara några få och enkla leksaker i naturmaterial som ska utveckla barnens fantasi.</p>

<p>The form of my essay is that all human communication, can be seen as a practical knowledge, witch can be trained. I describe how I came in to a pedagogic activity, which is aimed to train people’s communicative ability in their working life and in school. This is made in the form of lectures, seminars and training program. In this essay, I even describe my personally background and what it was, that made me work with people outside the theatre. The theatre that former had been my professional affiliation. The reader is invited to follow me in how I carry out a seminar and to get a picture of how a training program can look like. I describe how some unsuccessful appearance as an actor and as lecturer made me to reflect about what underlying conditions sets the scene for a successful performance. My conclusion is that it has to do with being totally present in the situation.</p><p>I ask myself if it really is possible to work in the manner that I do. At the same time I realize that I have been doing so for the past 10 years. But is this really something for the working life? What use can people have of studies and training in communication? These doubts has followed me in my work ever since I started and was the reason for me to start developing a pedagogical training program in practical communication, based on my knowledge in theatre and studies in communication theories. Over the years I have come across a lot of doubt, showing itself in the way I have been perceived, difficulties to see the value in what I am offering and understanding on what the studies are about and lead to. At the same time I have seen it as my task to explain my standpoint and to learn which methods that work and which that do not.</p><p>I am pursuing a discourse on how theatre method can be linked to communication and explain some of the key parts of my work and how it is taught. This is largely about a work in process, where understanding on what is happening in the different stages of the training is vital. How experience based learning and feelings inflict our way to act and achieve new knowledge. The importance of feelings and what some researchers on the brain have thought and written in this matter has influenced my outlook on science. Finally I write about the connection between empathy and the ethical aspects of communication.</p>

No description available.

No description available.

<p>The interest in providing a post 9/11 image of Islam to contrast the media’s frequent focus on its practitioners’ alleged tendencies toward hostility and violence has in Sweden manifested itself (among other things) in an increased range of courses on Islam given by denominational Muslim organizations. In this paper I examine the construction of Islam by two Muslim organizations that offer education in Islam to non-Muslims in the context of the management’s stated goals of the education. My aim is to illustrate how discourses within these organizations are a result of the combination of local and global conditions.</p>

<p>The concern of this essay is to analyze how boxing terminology is used metaphorically in different contexts. The objective is to investigate the targets that these terms as the source domain are most often aimed at, i.e. what is described metaphorically by the use of boxing terms, and to analyze the possible reasons why a particular boxing term is chosen as the source to understand a particular target.</p>

No description available.

<p>Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet <em>teoretiska perspektiv</em> har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet <em>teoretiska perspektiv</em>. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa. Detta stämmer överens med vad tidigare forskare har kommit fram till.</p>