<p>Detta experiment hade två syften, dels att undersöka skillnader i situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad värld, dels undersöka hur två olika sätt att mäta situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som användes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" där ett eget scenario byggdes. För att mäta situationsmedvetenheten användes två metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebär att man bryter simuleringen och försökspersonen får svara på frågor som rör var de är, vad som händer och vad som kommer att hända. Denna metod mäter situationsmedvetenheten objektivt till skillnad från Cooper-Harper som mäter situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen får efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade situationsmedvetenhet. </p><p>De resultat som experimentet gav var att det existerade en signifikant skillnad i prestation mellan officerare och studenter, i avseende på deras sätt att röra sig i terrängen och undvika upptäckt, men inga övriga signifikanta skillnader kan visas upp. </p><p>Resultatet från undersökningen visar också på att SAGAT-metoden inte är lämpad för denna typ av markstridsuppgifter.</p>

<p>Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifter vi känner till. Regeringen har därför arbetat fram ett förslag till förbud mot kvicksilver som kemikaliereagens från år 2004. Detta förbud innebär att många laboratorier måste byta analysmetoder. Vid analys av COD_Cr används kvicksilversulfat för att minska interferens från klorid. Bravikens pappersbruk använder en COD_Cr-metod som innehåller kvicksilver. Syftet med denna undersökning har varit att ta fram en lämplig metod för att mäta syreförbrukning som ej innehåller kvicksilver vid analysen. </p><p>Två olika COD_Cr-analyser har utförts, en med kvicksilver och en utan. Dessa har sedan jämförts med statistiska tester. Resultatet visar att det är en skillnad mellan metoderna. Metoden utan kvicksilver visar signifikant högre värden än metoden med kvicksilver. En linjär regression visade att det fanns ett signifikant samband mellan metodernas resultat. Från den linjära regressionsanalysen har en ekvation mellan metoderna beräknats. Eftersom denna ekvation är beroende av vattnets kemiska sammansättning kan den dock inte appliceras på alla typer av vatten.</p>

<p>Uppsatsen ämnar svara på en övergripande frågeställning som lyder: På vilket sätt kan genrer fungera som ett stöd vid design av IT-artefakter? Detta är uppdelat i två syften. Det ena är att utreda om ett medvetet arbete med genrer kan stödja designprocessen vid design av IT-artefakter. För att svara på detta görs en genomgång om vad litteraturen säger om genrer och sedan testas detta på ett designfall som genomförs på en handdatorapplikation, närmare bestämt ett mobilt säljstöd. Det andra syftet är att vid förberedande och genomförande av detta designfall samla ihop och sammanställa designråd lämpade för handdatorer. På samma sätt som en författare av en bok kan dra nytta av genren inom vilken denne skriver borde en designer kunna göra detsamma. Flera möjliga fördelar kan ses med ett explicit genretänkande. Man skulle bland annat kunna förhindra övergeneralisering och dra nytta av förväntningar som finns hos konsumenter av den aktuella genren. Ävenkonsumenten skulle kunna dra nytta av en genreindelning om den designade artefakten förmedlade vilken genre den tillhör. Trots att arbetet med genrer benämns som en metod i uppsatsen så är det osäkert om den kan betraktas som en sådan. Man skulle kunna kalla det för ett genreperspektiv på design och kontextuellt utforskande. Även om inte enbart fördelar kan ses med genrer så verkar det som om genretänkandet förser designern med ett bra sätt att snabbt rama in situationen för vilken denne skall designa. Frågorna i genreanalysen som användes täcker upp mycket av bruket utan att fastna i detaljer.</p>

<p>MKB är ett verktyg som används som beslutsunderlag i Sverige i stor utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilken nytta verksamhetsutövaren upplever att MKB har för miljön och deras projekt. Dessutom syftar studien att undersöka om hypotesen stämmer, att verksamhetsutövaren upplever MKB som en belastning och att detta medför dålig kvalitet på MKB-dokumentet och MKB-processen. Som bakgrund till uppsatsen ges en kort beskrivning av MKB:s historia, lagstiftning, tillämpning och forskning. Studien är en kvalitativ intervjustudie som riktar sig till en grupp verksamhetsutövare. Resultaten från intervjustudien har sammanställts under olika frågeområden och analyserats. Resultaten diskuteras sedan med fokus på MKB:s projektnytta och miljönytta. Även hypotesen om att verksamhetsutövaren skulle uppleva MKB som en belastning och att detta i sin tur skulle leda till dålig kvalitet på MKB-dokumentet och MKB-processen diskuteras. Studiens resultat förhålls också till befintlig forskning på området. Resultaten i studien indikerar att hypotesen att verksamhetsutövaren upplever MKB som en belastning i sitt arbete inte stämmer. Som en följd av studiens resultat konstateras att det kan ifrågasättas om MKB i nuläget fungerar tillfredställande, detta med tanke på dess miljönytta och projektnytta.</p>

<p>Uppsatsen handlar om skinheadskulturen och icke-rasistiska skinheads. Syftet med uppsatsen är Att beskriva skinheadskulturens utveckling från dess start tills idag och hur dagens icke-rasistiska skinheads förhåller sig till den. Uppsatsen är indelad i två delar där det i del 1 redogörs för skinheadskulturens utveckling och var brytningen kom mellan icke- och rasistiska skinheads kom. Litteraturstudier ligger till stor del till grund för del 1. Idel 2 har ett antal icke-rasistiska skinheads intervjuats och deras syn på skinheadskulturen och deras roll i den redovisas. Frågor har varit av typen: Varför är du skinhead? Hur kan du som icke-rasistiskt skinhead fortsätta att vara skinhead trots att du kan bli beskylld för att vara rasist? Hur länge kommer du att vara skinhead?</p>

<p>De idag mest använda alternativen för sluthantering av slam är deponering, spridning på jordbruksmark, och olika former av annan användning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket händer idag inom ”slamhanteringsområdet” och till följd av nya lagar och mål kommer de tillgängliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gälla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet är att kartlägga sluthanteringen av slam från avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mål och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tänkas se ut i framtiden. </p><p>En kartläggning av sluthantering av slam från avloppsreningsverk (ARV) i Västra Götalands län 2002 har genomförts genom en enkätundersökning till länets kommuner. Även kommunernas planer för framtida hantering av slam har undersökts genom enkäten. En sammanfattning av miljömål och regleringar som kommer att påverka hanteringen av slam i framtiden har gjorts genom en innehållsanalys av Regeringens proposition om delmål till miljökvalitetsmålen (Prop. 2000/01:130), Naturvårdsverkets aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Rapport 5214) samt Förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Sett till antal kommuner som väljer en viss hantering var fördelningen 2002 på olika hanteringsalternativ: spridning på jordbruksmark - 20%, deponering, antingen som avfall eller täckmassor - 60%, och annan användning - 20%. </p><p>Sett till mängd slam som används på ett visst sätt var fördelningen 2002 på olika hanteringsalternativ: spridning på jordbruksmark - 15%, deponering som avfall och täckmassor - 40% och annan användning - 45 %. Ungefär två tredjedelar av kommunerna har planerat för hanteringen av slam de närmaste 5 åren och nästan hälften har planerat en förändring av hanteringen. Störst vilja till förändring finns inom de kommuner som idag valt att hantera slammet genom spridning på livsmedelsmark eller deponering som avfall. Flera av de kommuner som skall förändra hanteringen har ännu inte bestämt vad de ska göra i framtiden. När planer finns verkar spridning på jordbruksmark och markbyggnad vara de alternativ som de flesta tänkersig. </p><p>Deponering kommer att utgå som hanteringsalternativ genom förbud mot deponi av organiskt avfall. Eventuellt kommer dispenser under en tid beviljas. Troligt är också att dispenser beviljas för användning av slam till täckning av deponier. Naturvårdsverkets aktionsplan för återföring av fosfor talar för en ökning av spridning av slam på jordbruksmark, framförallt genom mål om 60 % återföring av fosfor från avlopp år 2015. Den negativa attityd till slam som gödselmedel som finns idag, framförallt bland livsmedelsindustrierna, talar dock emot en ökning av spridning på jordbruksmark. Hantering av slam genom s.k. annan användning kommer med största sannolikhet att öka kraftigt i framtiden. Den främsta orsaken är förbudet mot deponi. Eventuellt kan hanteringen begränsas genom nytt EG-direktiv och ny förordning om spridning av slam. En ambition om att skapa effektiva och giftfria kretslopp, formulerat som en förutsättning för att nå miljökvalitetsmålen, leder till ett ökat intresse för källsorterande avloppssystem. De höga kostnaderna talar dock emot en utbyggnad av sådana system.</p>

<p>During several years we have been able to follow the victories and disappointments of Ludmila Engqvist through the scrutinising eye of the media. This essay will deal with how media’s picture perception of Ludmila Engqvist has changed by analysing articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen from 1996 to 2001. Why and how the media’s picture has changed will be analysed through the perspectives of Ludmila Engqvist being an elite athlete, immigrant and woman. </p><p>My opinion is that the majority of the articles have dealt mainly with Ludmila Engqvists private life. Ludmila is the Russian that became a Swede by help of other Swedes. In return she was supposed to produce medals from major championships, and she did. Once Ludmila Engqvist reached the status of being a Swedish sports star the news is spiced with all kinds of stories involving Ludmila. The media creates a Heroin and Ludmila, Johan Engqvist and the media themselves makes a large profit from the publicity.</p><p>Her life is described as a fairy tale. The value judgements are strong and the articles about Ludmila are charged with excitment and drama. The kiss of death is when Ludmila Engqvist in 2001 changes career from hurdles to bobsleigh and admits doping in connection with a competition in Norway. Sports and media function in a complex relationship, much due to the commercial interests inside sports. This relationship is also very evident between the sport journalists and the athletes. Media’s power is growing and sport is conforming to its ideals. The power to create and kill off a sports star is in the hands of media – and that is exactly what happened to Ludmila Engqvist.</p>

<p>This master’s thesis presents experiences from an evaluation of AdApt, a multi- modal, conversational dialogue system, using PARADISE, PARAdigm for Dialogue System Evaluation, a general framework for evaluation. The purpose of this master’s thesis was to assess PARADISE as an evaluation tool for such a system. An experimental study with 26 subjects was performed. The subjects were asked to interact with one of three different system versions of AdApt. Data was collected through questionnaires, hand tagging of the dialogues and automatic logging of the interaction. Analysis of the results suggests that further research is needed to develop a general framework for evaluation which is easy to apply and can be used for varying kinds of spoken dialogue systems. The data collected in this study can be used as starting point for further research.</p>

<p>Den globala temperaturökningen vi märker av idag är, enligt bland andra FN: s klimatpanel IPCC, delvis orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. För att hantera klimatproblematiken på ett effektivt sätt och minska utsläppen, måste alla delar i samhället involveras. Det senaste året har miljöproblem, och framför allt det om den förstärkta växthuseffekten, kommit att betraktas som samhällsbyggnadsproblem. För att få med de flesta delar av samhället i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, har man i Norrköpings kommun valt att arbete med problematiken i ett bredare perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Norrköpings kommun planerar att arbeta och arbetar med att minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser. Detta relateras till tankarna om klimatproblematiken som ett samhällsbyggnadsproblem. Kommunens klimatarbete är organiserat så att arbetsgrupper har bildats på tio kontor och enheter, med varsin representant i en klimattvärgrupp. Under år 2003 ska arbetsgrupperna ta fram en klimathandlingsplan i kommunen, där inriktningen främst är på de kommunala verksamheterna. En del i arbetet med klimathandlingsplanen är att söka det statliga bidraget Klimp. I Norrköpings Klimpansökan, som lämnades in den 30 april år 2003, finns tio projekt som kommunen är huvudman för. Projekten är mer av punktinsatser och stödåtgärder, än av karaktären strukturförändringar eller samhällsbyggnadsåtgärder. Projekt i kommunens klimathandlingsplan kan bli mer av samhällsbyggnadskaraktär.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka miljöledningssystemets användbarhet i landstinget och studera vilka driftkrafter och hinder som finns med införandet av miljöledningssystemet. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ fallstudie på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultaten från Vrinnevisjukhuset sattes i samband med landstingets övergripande miljöarbete och analyserades. </p><p>Studien pekade på att införandet av miljöledningssystemet har lett till att ansvaret för miljöarbetet har förflyttats neråt i organisationen och att flera personer har blivit inblandade i miljöarbetet. Som helhet fungerar miljöarbetet bättre efter att beslut om införande av miljöledningssystem hade fattats. Till fördelarna som miljöledningssystemet har medfört för miljöarbetet hörde systematiken som man har fått i sitt miljöarbete, ökad kunskap, medvetande och uppfinningsrikedom bland medarbetarna, material-, kemikalie-, och energireducering och att miljöfrågorna kommer in redan vid planeringen. De största svårigheterna med införandet av miljöledningssystemet var bristen på tid och pengar. </p><p>Slutsatsen blev att miljöledningssystemet verkar vara ett användbart verktyg i landstinget men att ISO standarden visar en svaghet när den tillämpas inom offentliga organisationer. Den tar nämligen inte med den indirekta miljöpåverkan.</p>