<p>Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hälsobokslut.</p>

Bakgrund: Resurser som är svåra att värdera, och därmed inte kan tas upp i balansräkningen,i kombination med utvecklingen mot informationssamhället har lett till ett ökat behov och användande av tilläggsinformation i årsredovisningarna från företagens sida. Det finns både frivillig och reglerad tilläggsinformation. Ökningen av frivillig tilläggsinformation kan främst ses inom personalredovisning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva utvecklingen av frivillig information om personal i årsredovisningen hos ett urval svenska börsnoterade företag. Den syftar också till att se om utvecklingen har sett olika ut i tillverkningsföretag respektive tjänsteföretag. Metod: Från Stockholmsbörsens A-lista valdes sex tillverkningsföretag och sex tjänsteföretag ut. Med en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod har de utvalda företagens årsredovisningar för åren 1995, 1997, 1999, 2001 och 2003 studerats. En modell innehållande sju kategorier; hälsa, mångfald, rekrytering, personalomsättning och trivsel, personalförmåner och motivation, utbildning samt kompetensutveckling, togs fram för att kunna se var inom personalredovisning utvecklingen har skett. Slutsats: Efter slutförd studie kan det konstateras att mängden frivillig tilläggsinformation om personal har ökat, även om andelen information av den totala årsredovisningen endast har ökat nämnvärt för tillverkningsföretag. Gemensamt för tillverkningsföretags och tjänsteföretags redovisning av personal är att kompetensutveckling har varit den dominerande kategorin under perioden och att information om hälsa har ökat, även om ökningen har varit betydligt större i tillverkningsföretagens årsredovisningar. Olikheter är att information om rekrytering har fått stort utrymme i tillverkningsföretagens årsredovisningar men mycket litet i tjänsteföretagens. Personalomsättning och trivsel, mångfald samt personalförmåner och motivation har alla givits större mängd information i tjänsteföretagens årsredovisningar än i tillverkningsföretagens. / Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources. Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies. Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosen companies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place. Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies. Manufacturing companies and service companies have in common that competence development is the most frequent disclosed information during the period. Information about health has increased, even though the increase is more considerable in the annual reports of manufacturing companies. Differences can be seen between manufacturing companies and service companies in the recruitment category,were manufacturing companies disclose more information. Service companies, on the other hand, disclose more on staff turnover and comfort, diversity and benefits and motivation.

Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hälsobokslut.

<p>Bakgrund: Resurser som är svåra att värdera, och därmed inte kan tas upp i balansräkningen,i kombination med utvecklingen mot informationssamhället har lett till ett ökat behov och användande av tilläggsinformation i årsredovisningarna från företagens sida. Det finns både frivillig och reglerad tilläggsinformation. Ökningen av frivillig tilläggsinformation kan främst ses inom personalredovisning.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva utvecklingen av frivillig information om personal i årsredovisningen hos ett urval svenska börsnoterade företag. Den syftar också till att se om utvecklingen har sett olika ut i tillverkningsföretag respektive tjänsteföretag.</p><p>Metod: Från Stockholmsbörsens A-lista valdes sex tillverkningsföretag och sex tjänsteföretag ut. Med en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod har de utvalda företagens årsredovisningar för åren 1995, 1997, 1999, 2001 och 2003 studerats. En modell innehållande sju kategorier; hälsa, mångfald, rekrytering, personalomsättning och trivsel, personalförmåner och motivation, utbildning samt kompetensutveckling, togs fram för att kunna se var inom personalredovisning utvecklingen har skett.</p><p>Slutsats: Efter slutförd studie kan det konstateras att mängden frivillig tilläggsinformation om personal har ökat, även om andelen information av den totala årsredovisningen endast har ökat nämnvärt för tillverkningsföretag. Gemensamt för tillverkningsföretags och tjänsteföretags redovisning av personal är att kompetensutveckling har varit den dominerande kategorin under perioden och att information om hälsa har ökat, även om ökningen har varit betydligt större i tillverkningsföretagens årsredovisningar. Olikheter är att information om rekrytering har fått stort utrymme i tillverkningsföretagens årsredovisningar men mycket litet i tjänsteföretagens. Personalomsättning och trivsel, mångfald samt personalförmåner och motivation har alla givits större mängd information i tjänsteföretagens årsredovisningar än i tillverkningsföretagens.</p> / <p>Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies.</p><p>Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosen companies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place.</p><p>Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies. Manufacturing companies and service companies have in common that competence development is the most frequent disclosed information during the period. Information about health has increased, even though the increase is more considerable in the annual reports of manufacturing companies. Differences can be seen between manufacturing companies and service companies in the recruitment category,were manufacturing companies disclose more information. Service companies, on the other hand, disclose more on staff turnover and comfort, diversity and benefits and motivation.</p>

Human resource accounting has grown in importance over the past few years as organizations that heavily rely on their labour force and their skills seek to account for them as assets to reflect their output. Football clubs fall into that category as players are vital for the success of the team. Accounting regulations such as the UEFA financial fair play exist in order to help football clubs account for their players as intangible assets on their balance sheets. However, there are uncertainties over the effectiveness of existing regulations as youth players and Bosman players for example are exempted and there are difficulties in specifying what it is that players account for. The authors study 4 clubs that compete in Allsvenskan as well as UEFA competitions in order to determine if Swedish teams present a fair and true value of their human resources. The authors find that despite the fact that balance sheets show a great degree of consistency between clubs and all meet minimum requirements set by ruling bodies, financial reporting in football still has some way to go in order to fully reflect the true value of players.

Hälsobokslutet är ett relativt nytt begrepp som härstammar från flera olika redovisningsläror. På grund av den höga sjukfrånvaron i Sverige har regeringen utformat en handlingsplan med syfte att minska ohälsan. En del i denna handlingsplan är den om hälsobokslut. Syftet med hälsobokslutet är att företagen ska bli mer medvetna om den hälsostatus som råder på arbetsplatsen och utifrån det genomföra hälsorelaterade åtgärder. Syftet är att beskriva två olika hälsobokslutsmodeller och sedan jämföra tre genomförda hälsobokslut sinsemellan samt med modellerna. Syftet är även att klarlägga implementeringsarbetet och utröna om hälsoboksluten lett till några effekter i landstingen. För att få en förståelse för begreppet hälsobokslut och kunna besvara uppsatsens syfte används den kvalitativa metoden. Jämförelserna av både modellerna och hälsoboksluten har skett genom litteraturstudier och granskning av de upprättade boksluten. För att kunna fullfölja den klarläggning som förutsätts i syftet har vi genomfört intervjuer med de valda landstingen. De jämförelser som gjorts mellan hälsobokslut och modeller visar att hälsoboksluten skiljer sig på mycket få punkter från modellerna. Vad gäller jämförelserna mellan hälsoboksluten i de tre landstingen är de största likheterna att de alla kräver samarbete och är beroende av fungerande personaladministrativa system. De största skillnaderna mellan boksluten är omfattningen och antalet verksamheter det implementerats i. Implementeringsarbetet har varit olika svårt för de tre landstingen och svårigheterna har bestått i både tekniska problem och bearbetning av stora mängder information. Hälsobokslutet har lett till positiva effekter på sjukfrånvaron och ökat personalengagemang. / Health account is a rather new concept that originates from several different schools of accounting. Due to the high number of sick leaves in Sweden, the government has developed a document with the purpose of reducing the sick leave and the health account is a part of this plan. The purpose of the health account is to make companies and organisations more aware of issues concerning health in the workplace. From this point it is possible to take steps against illness. The purpose is first to describe two different health account models and then compare them to three completed health accounts. The purpose is also to examine the implementation process and to find out if the health accounts have lead to any effects in the county councils. To create an understanding for the expression health account, and to be able to answer the purpose of our thesis, we have used a qualitative method. Both the comparison of the models and the health accounts were realised through studies of literature and reviews of the health acounts. To be able to accomplish the clarification that was given in the purpose, we have conducted interviews with the selected county councils. Those health accounts that we have studied shows that they differ very little from the models. When it comes to the comparison between the health accounts, the main similarities are that they all require cooperation and they are dependent of well working personal administration systems. The main difference between the health accounts is to what extent they have been implemented in the organisation. The difficulties concerning the implementation have varied between the three county councils. The difficulties concern both technical problems and to handle large amounts of information. The health accounts had positive effects on sick leave and has also increased the interest in questions concerning the employees.

<p>Hälsobokslutet är ett relativt nytt begrepp som härstammar från flera olika redovisningsläror. På grund av den höga sjukfrånvaron i Sverige har regeringen utformat en handlingsplan med syfte att minska ohälsan. En del i denna handlingsplan är den om hälsobokslut. Syftet med hälsobokslutet är att företagen ska bli mer medvetna om den hälsostatus som råder på arbetsplatsen och utifrån det genomföra hälsorelaterade åtgärder.</p><p>Syftet är att beskriva två olika hälsobokslutsmodeller och sedan jämföra tre genomförda hälsobokslut sinsemellan samt med modellerna. Syftet är även att klarlägga implementeringsarbetet och utröna om hälsoboksluten lett till några effekter i landstingen.</p><p>För att få en förståelse för begreppet hälsobokslut och kunna besvara uppsatsens syfte används den kvalitativa metoden. Jämförelserna av både modellerna och hälsoboksluten har skett genom litteraturstudier och granskning av de upprättade boksluten. För att kunna fullfölja den klarläggning som förutsätts i syftet har vi genomfört intervjuer med de valda landstingen.</p><p>De jämförelser som gjorts mellan hälsobokslut och modeller visar att hälsoboksluten skiljer sig på mycket få punkter från modellerna. Vad gäller jämförelserna mellan hälsoboksluten i de tre landstingen är de största likheterna att de alla kräver samarbete och är beroende av fungerande personaladministrativa system. De största skillnaderna mellan boksluten är omfattningen och antalet verksamheter det implementerats i. Implementeringsarbetet har varit olika svårt för de tre landstingen och svårigheterna har bestått i både tekniska problem och bearbetning av stora mängder information. Hälsobokslutet har lett till positiva effekter på sjukfrånvaron och ökat personalengagemang.</p> / <p>Health account is a rather new concept that originates from several different schools of accounting. Due to the high number of sick leaves in Sweden, the government has developed a document with the purpose of reducing the sick leave and the health account is a part of this plan. The purpose of the health account is to make companies and organisations more aware of issues concerning health in the workplace. From this point it is possible to take steps against illness.</p><p>The purpose is first to describe two different health account models and then compare them to three completed health accounts. The purpose is also to examine the implementation process and to find out if the health accounts have lead to any effects in the county councils.</p><p>To create an understanding for the expression health account, and to be able to answer the purpose of our thesis, we have used a qualitative method. Both the comparison of the models and the health accounts were realised through studies of literature and reviews of the health acounts. To be able to accomplish the clarification that was given in the purpose, we have conducted interviews with the selected county councils.</p><p>Those health accounts that we have studied shows that they differ very little from the models. When it comes to the comparison between the health accounts, the main similarities are that they all require cooperation and they are dependent of well working personal administration systems. The main difference between the health accounts is to what extent they have been implemented in the organisation. The difficulties concerning the implementation have varied between the three county councils. The difficulties concern both technical problems and to handle large amounts of information. The health accounts had positive effects on sick leave and has also increased the interest in questions concerning the employees.</p>

Uppsatsen behandlar personalekonomi och huruvida mänskliga resurser ska behandlas som en tillgång för organisationer eller inte och fokus ligger på ideella idrottsorganisationer. I teori och empiri påvisas att människan är en viktig resurs för en organisation. Fokus i uppsatsen ligger i att applicera beräkningen av värdet av personalen som en tillgång på ideella idrottsorganisationer, där personalen består till stor del av volontärer. Trots att det rör sig om donerad arbetskraft existerar ändå kostnader kring volontärer, vilket empirin bevisar. Det tydliggörs både av volontärer samt de som ansvarar för volontärer att viss ersättning som exempelvis mat och kläder förväntas, vilka är betydande kostnader att kalkylera. Det framkommer även att välmående och den sociala miljön kring eventet är av betydande vikt för ett fortsatt engagemang samt en positiv och motiverande miljö. / The essay deals with human resources and whether or not they should be treated as an asset or not for organisations and it focuses primarily on nonprofit sport organisations. Theory and empirics show that humans are an important asset in an organisation. The essay focuses on applicating the measurement of the value of personnel as an asset to nonprofit sport organisations, where the volunteers make up for a big part of the staff. In spite of it being donated workforce there are costs to consider in the usage of volunteers, which is proved in the empirics of the essay. It is made clear both by volunteers and people responsible for volunteers that some compensation, in the form of food and clothes for example, is expected by volunteers and these are significant cost to account for. Well-being and the social environment in events are shown to be of significance regarding a continued commitment from the volunteers and also to maintain a positive and motivating environment.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag. Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS. Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag. / Purpose: The purpose of this paper is to study and map out to what extent the use of management control systems vary between small and large companies in their ambition to decrease sick leave. Method: To fulfill the purpose of this study, we have used a deductive approach. We have conducted telephone interviews with 60 randomly selected consultancy companies within the accounting and legal field. The data has been analyzed using the computer software SPSS. Conclusion: We have come to the conclusion that the use of management control systems vary between small and large companies in three of four aspects, namely, the use of KPI’s, costs accounting and preventive measures.

Knowledge workers are an important resource for the typical modern business firm, yet financial reporting ignores such resources. Some researchers contend that the accounting profession has stressed reliability in order to make the accounting appear objective. Others concur, noting that accounting is an insecure profession and adopts strict rules when faced with uncertainty. Accountants have promulgated a strict rule to expense human resource costs, although many know that such resources have future benefits. Some researchers suggest that any discipline must modify its language in order to initiate change toward providing useful social ameliorations. If accounting theorists extend this idea to the accounting lexicon.s description of investments in human resources, investors and other accounting user groups might gain greater insight into how a firm fosters and nourishes human capital. I tested three hypotheses related to this issue by administering an experiment designed to assess financial analysts. perceptions about alternative financial statement treatments of human resources in an investment recommendation task. I predicted that (1) analysts' perceptions of the reliability (relevance) of the information they received would decrease (increase) as the treatment of human resources increasingly violated GAAP (became more current-oriented), (2) analysts exposed to alternative accounting treatments would report a lower likelihood of recommending that their clients invest in the company in the task, and (3) financial analysts who ranked reliability (relevance) as a more important information quality would be less (more) likely to recommend that their clients buy the stock represented in the case because the treatment of human resources on the financial statements violated GAAP (was more current-oriented) as compared to analysts who ranked reliability (relevance) as being lower (higher) in importance. Analysts receiving financial statements with accounting treatments of human resource costs that violated GAAP judged such information as less reliable and were also less likely to recommend that their clients buy the stock in the task than analysts receiving financial statements that conformed to GAAP. Also, analysts who perceived reliability as a more important information quality reacted more negatively to a replacement cost approach to accounting for human resources than participants who perceived reliability as being less important. A potential confounding explanation of the results is the varied language used in the audit opinions included with the treatment financial statements. Whether explained by the audit opinion language or the actual differences contained in the financial statements, the results suggest that an important user group, financial analysts, may be subject to the aura of objectivity suggested by Porter in 1995.