Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur förskolepersonal kan använda förskolans utegård som ett verktyg i deras arbete med barn. För att närma oss detta har vi genomfört en fallstudie på en förskola med observationer och gruppintervjuer som metod för insamling av information. Resultatet visar att förskolepersonal använder sig av förskolans utegård utifrån olika syften beroende på om det är verksamhet på förmiddag eller eftermiddag. Under förmiddagen används utegården i huvudsak för att underlätta verksamhet inomhus och för att ge barn möjlighet att utveckla fantasi och lek samt för att tillgodose barns rörelsebehov. På eftermiddagen används utegården mer som en resurs för att genomföra planerade aktiviteter. Resultatet visar även att utegården uppskattas som ett extra rum av förskolepersonal. Utemiljön är ett rum som är viktig för att verksamheten ska fungera bra.

Enligt Skollagen (2010:800) ska skolorna ha tillgång till ett skolbibliotek men hur den tillgången ska se ut framgår inte. Det finns inte heller någon tydlig beskrivning av hur ett skolbibliotek ska se ut vilket kan leda till många olika tolkningar. Syftet med denna studie är att undersöka om skolbiblioteket är en viktig resurs för skolan. Metoden vi valt att använda oss av är en enkätundersökning som undervisande svensklärare har fått besvara. Enkäten bestod av flera frågor, stängda samt öppna frågor för att kunna få en mer detaljerad bild av lärarnas syn på skolbiblioteket. Resultatet vi kommit fram till berör flera områden kring skolbiblioteket. Det visar att lärarna anser att deras egna skolbibliotek inte räcker till när det kommer till litteraturundervisning och att de känner ett behov av att söka kompletterande material utanför skolbibliotekets ramar. Enligt vår studie kan vi se att behovet av ett skolbibliotek finns bland lärarna, men att det inte räcker med en samling böcker för att lärarna ska kunna utnyttja biblioteket som en pedagogisk resurs.

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning kartlägga vilka resurserlärare i ett utvalt län i södra Sverige arbetar utifrån för att synliggöra innehållet iteknikundervisningen i årskurs 4–6, och hur olika resurser som finns att tillgåpåverkar teknikundervisningen. Detta har undersökts genom en digital enkät.Studien visar att ”synliggörande av teknik” för lärarna i studien innebar att skapaen förståelse för tekniken hos eleverna, genom att utgå ifrån elevernas vardag ochfå eleverna att förstå att det mesta runtomkring dem är teknik. För att kunnasynliggöra teknikämnet för eleverna väljer lärarna att arbeta utifrån följanderesurser: lärarnas egen utbildning, erfarenhet, engagemang för ämnet och det egnaintresset av teknik, kursplanen i teknik, teori och praktik (studiebesök),undervisningssal, material och tid. Resultatet i studien visar att resurserna inverkarpå lärarnas möjligheter till att skapa för dem en lyckad teknikundervisning ochmöjligheten att synliggöra teknikämnet. / <p>NO Teknik</p>

Matematikläroboken skiljer sig från andra läroböcker i och med att den i större utsträckning innehåller fler uttryckssätt än skriven text. De olika uttryckssätten är till exempel bilder, tabeller och symboler. Läroböcker är viktiga verktyg för elever som befinner sig i sin tidiga matematikutveckling, då de är ett av de första intrycken elever får i hur matematik ska tolkas i skolan. Syftet med studien har varit att se hur mutlimodalitet används i matematikläroböcker för att erbjuda meningsskapande och hur det stödjer elevers tidiga multplikativa tänkande. I studien har vi analyserat fyra svenska matematikläroböcker i årskurs 3 ur ett multimodalt perspektiv med fokus på multiplikation, för att få syn på hur författarna arbetar multimodalt med olika semiotiska resurser. Vi har använt en kvalitativ innehållsanalys för att synliggöra användningen av semiotiska resurser och deras samspel. Resultatet visar att då semiotiska resurser har ett tydligt samspel dem emellan stöds i stor utsträckning elevers meningsskapande kring innehållet i läroböckerna. Semiotiska resurser kunde då uttrycka samma räkneoperation på olika sätt och en bild kunde till exempel uttrycka något som skriven text inte kan. Vi kunde även identifiera brister, till exempel om en semiotisk resurs stod allt för isolerad från andra semiotiska resurser för att kunna bidra till det tänkta erbjudna meningsskapandet, eller att en bild och skriven text i nära anslutning till varandra uttryckte olika saker. Sambandet kunde därmed ibland vara otydligt och det kan bidra till sämre stöd för elevernas meningsskapande. Tidigare forskning på detta område är sparsam och därför behövs mer forskning bedrivas för att kunna ge djupare svar på frågor kring matematikläroböckers potential att erbjuda meningsskapande med fokus på multiplikation ur ett multimodalt perspektiv.

Syftet med arbetet var att undersöka hur bildlärare använder sig av olika resurser i sinundervisning. För att undersöka detta valdes en kvalitativ ansats där intervjuer genomfördes påtre lärare på grundskolan 7-9. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visar på att lärarna använder sig mest av egengjorda läromedel och material i sinundervisning. Den visar även att lärarna främst använder sig av digitala resurser i undervisningoch framförallt Facebook och de olika bildlärargrupperna som finns där. Bildlärargruppernaanvänds främst till att hitta och dela med sig av uppgifter. Samtliga lärare ansåg att det finns enrisk att bildundervisningen i landet inte blir likvärdig oberoende vart du går i skolan. Desaknade ett gemensamt läromedel i bildämnet som kunde bidra till en mer likvärdigundervisning och även underlätta arbetet för en bildlärare.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser gällande skolans förberedelser inför en nyanländ elevs skolstart, stöttning från ledningen i arbetet med nyanlända elever samt vilka läranderesurser som lärare anser fungerar bäst för nyanlända elever i årskurs F-3 på skolor runt om i Sverige. Vi valde att undersöka detta då vi båda upplevde att vi inte hade tillräckligt med kunskap om ämnet och ville få en större inblick i hur det fungerade och såg ut i verksamheten. För att undersöka detta använde vi oss av en enkät med både kvalitativa och kvantitativa inslag då den innehöll både öppna och stängda frågor. Vi valde att dela enkäten i diverse Facebook-grupper som specifikt riktade sig till lärare då vi ansåg att det var ett effektivt sätt att nå ut till så många lärare som möjligt, men även för att få en större inblick i hur arbetet med nyanlända ser ut runt om i Sverige enligt lärarna. Vi valde att använda oss av webbenkäter som metod på grund av de rådande omständigheterna (covid-19), då det inte krävde något möte med de svarande. Enkätsvaren sammanställdes i Excel och vi analyserade därtill svaren i relation till tidigare forskning samt till våra teoretiska utgångspunkter: det sociokulturella perspektivet, som belyser språket och samspel med andra som en viktig faktor i lärandet, samt ramfaktorteorin, där faktorer (ramar) påverkar hur skolan och undervisningen blir som den blir. Dessa teoretiska utgångspunkter valdes då de har en tydlig koppling till svaren i enkäten. Resultatet visade en varierad syn av vad lärarna tyckte gällande arbetet med nyanlända. Olika förberedelser visade sig förekomma på skolorna där kartläggning av den nyanlända eleven var den förberedelse som användes mest på skolorna. Vidare visade det sig att majoriteten (52% av 100 svarande) av lärarna ansåg att de inte fick tillräckligt med stöttning från ledningen i arbetet med nyanlända elever. 35% ansåg dock att de fick tillräckligt med stöttning, medan 13% inte visste hur de skulle ställa sig i frågan. Angående de läranderesurser som lärarna upplevde fungerade bäst konstaterade vi att bildstöd och stödet från exempelvis studiehandledaren på modersmålet ansågs som de bästa läranderesurser för nyanlända enligt lärarna i vår enkät. Genom resultatet kan vi dra slutsatsen att det generellt behövs mer kunskap och resurser kring hur skolor ska arbeta med nyanlända elever då lärarna i vår studie exempelvis beskrev att bristen på sva-lärare var stor. Både ledningen och lärarna på skolorna är i behov av mer utbildning i arbetet med nyanlända då många lärare visade på missnöje i stöttningen från ledningen.

No description available.

Övergödning uppstår i en sjö på grund av att det släpps ut för mycket näring till sjön, främst fosfor är ett problem som försämrar miljön i och omkring sjön. Enligt vattendirektivet ska alla sjöars status vara god, vilket medför att en övergödd sjö behöver åtgärdas. Lågflödesmuddring är en metod att bärga det näringsrika sedimentet som orsakar övergödningen. Då sedimentet är näringsrikt, kan det potentiellt vara till nytta i växtodling på land, i stället för att skapa miljöproblem i vatten. Studien har sammanställt erfarenheter från fem olika pilotprojekt där metoden lågflödesmuddring används för att bärga sediment som i projekten har använts i försök för att utveckla någon form av resurs. Erfarenheter från projekten vittnar om att det finns ett försiktigt intresse från olika sektorer i samhället för att återvinna det bärgade sedimentet.  Sedimentets flytande struktur och för att det kan innehålla förorenande ämnen, begränsar möjligheterna till användning. Beroende på vad sedimentet ska användas till hamnar det under olika förordningar i Sverige. / Eutrophication in a lake occurs due to excess nutrients being released into the lake, namely phosphorous is a problem that deteriorates the environment in the lake and its surroundings. All lakes' conditions should have good status in accordance with the Water Framework Directive; thus, a eutrophic lake must be remedied. Slow flow dredging is a method to salvage the nutritious sediment giving rise to eutrophication. Being that the sediment is nutritious, it could potentially benefit agricultural practices on land, instead of constituting an environmental problem in water. The study has summarised knowledge from five different pilot projects where the dredging method has been used to salvage sediment that in the projects has been used in trials in order to develop some kind of resource. Observations from the projects testify to the fact that there is tentative interest from various sectors for the reuse of the salvaged sediment. The sediments' viscous composition and the fact that it may contain contaminants limits the possibilities for its utilisation. Depending on the area of application different Swedish regulations are to be enforced.

Fritidshemmet ska ge eleverna en meningsfull fritid där undervisningen formas utefter elevernas behov, intressen och förutsättningar. Eleverna ska ges möjligheter till att få använda olika uttrycksformer där undervisningen på fritidshemmet ska skapa förutsättningar föreleverna till att få utveckla det egna skapandet (Skolverket Lgr 11, 2019). Det ställs krav på att fritidshemmet ska skapa situationer där eleverna ska ges möjlighet till att utveckla det egna skapandet och därför blir det intressant att se hur eleverna uppfattar fritidsverksamheten. Om eleverna upplever att det finns begränsningar eller möjligheter till valfrihet vid skapande i bildaktiviteter på fritidshemmet.    Studien grundar sig i ett syfte att erhålla ökad kunskap kring elevernas valfrihet till att påverka det egna skapande vid bildaktiviteter på fritidshemmet. Studien belyser även behovet av att erhålla kunskap om elevernas egna upplevelser för att få en inblick kring om skapandet i bild begränsas av fritidshemmets miljö. Studien utgår från en kvalitativ metod med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv. Empiriinsamling sker genom fokusgruppsintervju där eleverna är indelade i två grupper för att kunna genomföra fokusgruppsdiskussioner. Nio elever intervjuades. Det var fyra elever i den ena fokusgruppen och fem i den andra. Alla som deltog i intervjun kom från ett och sammafritidshem. Utöver fokusgrupp gjordes även en observation för att undersöka om fritidshemmets miljö är begränsad för bild och formskapande.

I detta examensarbete kommer vi att gå igenom både fritidshemmets förändring och yrkesrollens utveckling. Denna studie kommer att beröra delar från fritidshemmets födelse kring 1960-talet fram till modern tid, där vi talar om integration, försök till samverkan mellan skola och fritidshem samt hur dessa förändringar genom åren har påverkat fritidslärarens yrkesroll, både till det positiva och det negativa. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån en narrativ ansats, där vi sätter respondeternas berättelser kring fritidshemmet och deras yrkesroll i fokus. Resultatanalysen av vår insamlade empiri kommer att delas in i tre separata teman; berättelser om hur tematiskt arbetssätt blivit stöttning i skolämnen, berättelser om hur fritidshemmets rum blir skolans rum och berättelser om hur fritidspedagogen blivit en hjälplärare i skolan. Under dessa teman kommer vi att se skildringar av respondenternas berättelser och erfarenheter utifrån olika år som verksamma och hur olika organisationer som ansvarat för fritidshemmet under åren haft för inflytande på deras roll som lärare inom fritidshem och skola.