Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut. Trots att ordföranden anser att det lokala facket fortfarande är en stark motpart på arbetsmarknaden finner studien flera områden där minskat medlemsantal visat sig få konsekvenser. Legitimitetsproblem, hos arbetsgivare i allmänhet och i den privata sektorn i synnerhet, upplevs som en av följderna av det sjunkande medlemsantalet. Färre antal medlemmar ger minskade ekonomiska resurser som resulterar i att facket tvingas reducera sin lokala verksamhet, vilket bland annat påverkar medlemsservicen. Det minskade medlemsantalet har följaktligen lett till begränsade möjligheter att genomföra det lokala fackliga arbetet. Enligt de lokala fackliga ordförandena är det centralt för facket att vända den negativa medlemsutvecklingen genom att bli bättre på att informera om sin verksamhet samt anpassa sig till den allt mer privatiserade arbetsmarknaden.

I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser. Vi har även utformat en hypotes och mothypotes utifrån vår egna förförståelse och hur vi tror att makten ser ut inom HBT som grupp. Vi har i vår undersökning kommit fram till att HBT som grupp inte är jämställda inom gruppen, att makten skiljer sig åt mellan homo-, bi- och transpersoner, där den maskulina bögen premieras vilket vi kan se stämmer överrens med de patriarkala könsnormerna som genomsyrar HBT som grupp liksom samhället för övrigt. Eftersom att graden av organisering påverkas av möjligheterna till identifikation med varandra inom gruppen så tror vi att HBT som grupp inte är så starka som de utåt påvisar. Detta visas tydligt i de bisexuellas och transexuellas mindre möjligheter till makt och status inom gruppen. Vi anser att HBT gruppen kan ses som ett fält och inom detta fält förekommer strider om makt, kapital samt status, både inom gruppen och för normalisering i samhället.

<p>Att drabbas av en sjukdom som leder till döden tidigare än förväntat kan göra att livsvärlden raseras. Syftet med studien var att belysa de resurser som har betydelse för kvinnor som drabbats av en obotlig cancersjukdom. En narrativ studie med en kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Som analysmetod användes en innehållsanalys. Urvalet var fem kvinnor i åldrarna 25-40 år med olika cancerdiagnoser. Resultatet presenteras utifrån teman; resurser i relationer med kärlek och stöd, copingresurser för att orka leva med sjukdomen, resurser i må-bra-saker samt positiv inställning till livet. Fynden framkom i form av resurserna föräldrar, förmågan att förtränga sjukdomen, bry sig om sitt utseende samt att kunna leva i nuet.</p><p>Denna studie ger inblick i vilka resurser som fanns hos cancerdrabbade kvinnor och vad som är viktigt för vårdpersonal att uppmärksamma. Resurserna är viktiga att uppmärksamma för att kunna individanpassa vården och därmed främja till ökat välbefinnande för varje enskild patient.</p>

<p>I dagens västerländska samhälle intar döden en undanskymd roll. Detta kan medföra mindre kunskap om hur man som vårdpersonal bör bemöta människor i livets slutskede. Då vårdpersonal på hospice dagligen möter människor i livets slutskede kan det finnas stor kunskap att hämta där. Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal på hospice upplever och hanterar sina känslor med att dagligen möta döende och deras anhöriga, samt att beskriva vårdpersonalens resurser som tillämpas i arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där tre sjuksköterskor och tre undersköterskor, samtliga kvinnor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. I resultatet framkom det tre stycken huvudkategorier. Den första var vårdpersonalens känslor, med bland annat subkategorierna tillfredställelse och osäkerhet. Den andra var vårdpersonalens egna resurser, som bland annat bestod i att kunna vara tillgänglig och att kunna kommunicera. Den sista var vårdpersonalens känslomässiga bearbetning som bestod av bland annat handledning och fysisk aktivitet. I huvudsak uppgav informanterna att de kände en stor tillfredställelse i arbetet på hospice men det fanns också tillfällen då de kände otillräcklighet och osäkerhet i mötet med människor i livets slutskede och anhöriga. Det framkom även resurser som underlättar arbetet för vårdpersonalen. Dessa är att kunna vara tillgänglig, kunna kommunicera och att våga vara naturlig. Den kunskap som har framkommit i resultatet kan spridas till vårdpersonal som önskar mer information om ämnet.</p>

Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke &amp; Khan, 2002: 23).  Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg &amp; Hjort 2011:6-7).  Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen. Centralt i metoden är även fokus på människan och kommunikation mellan människor. Intresset för metoden har ökat de senaste åren i Sverige (Lundberg &amp; Hjort 2011:6-9,3). Studien har genom en fallstudie av Tjörns kommun studerat om cultural planning kan vara en användbar metod för att förbättra medborgarnas deltagande och inflytande i den översiktliga planeringen.  Studien visar att Tjörns kommun har nått fler människor genom tillämpningen av cultural planningmetoden vid en jämförelse mellan antalet medborgare som lämnade synpunkter vid samråd och utställning och de som medverkade genom övriga dialogaktiviteter som kommunen genomförde. Tillämpningen av cultural planning har bidragit till att de frågor som varit viktigast för medborgarna fått en betydande påverkan på översiktsplanen. Översiktsplaneprocessen har haft många inslag av kommunikativ planering även om den representativa demokratin utgjort ramen. Studien visar att i det studerade fallet har cultural planningmetoden bidragit till att medborgarnas deltagande och inflytande i översiktsplaneprocessen förbättrats i jämförelse med om endast de enligt plan-och bygglagen lagstadgade formerna av medborgardeltagande ägt rum.

In 2007 a project began in the Uppsala region, which aimed to help municipalities implement BBIC (Barns behov i centrum). BBIC is a system that helps social workers increase children’s participation in investigations relating to social work. This study follows up on BBIC’s implementation process in Enköping, a municipality in the Uppsala region. The overarching aim of this study is to highlight the implementation of BBIC in Enköping and more specifically the social workers’ experiences in making children participate. One of the studied topics is whether the social workers think they have adequate and sufficient resources to make children participatory. The study is qualitative and has been conducted through interviews with eight social workers in Enköping who use BBIC daily. For this study Shiers’ model of participation for children and implementation theory has been used as a theoretical perspective. These theories were chosen since they aid in exploring the social workers’ experiences and whether or not they can increase children’s participation, and if the social workers think they have the organizational resources needed to use BBIC. The results show that the social workers can make children participatory, but they also show that participation varies due to lack of organizational resources, such as time, workspace and education.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå. Resultatet visade även att respondenterna ansåg sig ha ansvar för att identifiera elever med psykisk ohälsa samt ansvar för att de hänvisas till lämplig hjälp och behandling. Majoriteten av respondenterna ansåg att det inte fanns tillräckliga resurser på deras skola för att stödja elever som lider av psykisk ohälsa och eftersökte kurator och skolsköterska på heltid. Slutsats: Författaren till föreliggande studie rekommenderar starkt att utbildning i dessa frågor (hur psykisk ohälsa hos unga kan uppmärksammas och identifieras samt vilka resurser som finns tillgängliga) ges till lärare och övrig skolpersonal. Genom ökade kunskaper kring psykisk ohälsa kan negativa attityder mot dem som är drabbade reduceras samt att antalet unga som är drabbade av psykisk ohälsa kan minska genom bland annat tidigare upptäckter. Ytterligare forskning inom ämnet bör utformas för att få en tydligare bild av hur situationen ser ut i skolan idag, vilka resurser som bör satsas på samt hur den psykiska ohälsan hos unga skall bekämpas.

Titel: Intern resursallokering inom franchiseföretag Nivå: C-uppsats i företagsekonomi   Författare: Caroline Lindblom &amp; Emma Sunebäck   Handledare: Lars-Johan Åge   Biträdande handledare: Jens Eklinder Frick   Datum: 2013-08   Syfte: Syftet med vår studie är att analysera hur franchiseföretag kombinerar sina resurser internt. Detta gör vi utifrån det teoretiska ramverket 4R. Vi kommer att genomföra studien ur franchiseföretags synvinkel då vi tror att de samarbetar mer kring resurser än företag från olika koncerner. Det gör att en studie av franchiseföretag och deras sätt att kombinera resurser blir intressant. Genom studien vill vi belysa hur resursallokering inom franchiseorganisationen kan påverka resursvärdet som uppnås.   Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur samt genomfört intervjuer på två franchiseföretag inom fastighetsmäklarbranschen. Vi har genomfört en komparativ studie genom att intervjua tre franchisetagare samt huvudkontoret på respektive företag.   Slutsats: Vår studie visar att franchiseorganisationens storlek påverkar behovet av ett välutvecklat internt affärssystem. Detta för att på bästa sätt kunna nyttja resurser gemensamt och utbyta erfarenheter. Tidigare forskning visar att det ger ett ökat värde att kombinera resurser gemensamt inom organisationen, något som vår studie stödjer.     Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier kan utföras genom en liknande empirisk undersökning. Dock med en studie av andra franchiseorganisationer än fastighetsmäklarföretag. Vidare forskning kan baseras på slutsatsen att organisationens storlek påverkar behovet av ett internt affärssystem genom att studera denna skillnad djupare.   Uppsatsens bidrag: Vi har konstaterat att företagen upplever ett större värde av att kombinera sina resurser gemensamt inom franchiseorganisationen. Möjligheten till detta samarbete minskar om företaget inte är del av ett franchisekoncept.   Nyckelord: Franchise, interna nätverk, 4R, resurser, integration, samarbete och resursvärde. / Title: Internal allocation of resources within franchises Level: Bachelor thesis in Business Author: Caroline Lindblom &amp; Emma Sunebäck Supervisor: Lars-Johan Åge Assistant supervisor: Jens Eklinder Frick Examiner: Aihie Osarenkhoe Date: 2013-08 Purpose: The purpose of our study is to analyze how franchises combine their resources internally. We do this based on the theoretical framework 4R. We have conducted the study from the point of view of franchise companies based on the hypothesis that they are collaborating more on resources than companies from different concerns. The study aims to increase the knowledge of how the allocation of resources within the franchise organization can affect the resource value achieved. Method: To conduct the study, we have collected information from articles and literature, and conducted interviews on two franchises in the real estate brokerage industry. We conducted a comparative study by interviewing three franchisees and head office of the respective companies. Conclusion: The size of the franchise organization affect the need of a well developed internal business system. This is due to the best possible use of collective resources and the exchange of experiences. Previous research shows that combining resources within the organization gives a greater value, which our study supports.   Suggestions for future research: Future studies can research through a similar empirical study. However, a study of other franchise organizations, other than real estate brokerage firms. Further research can be based on the conclusion that the size of the organization affects the need for an internal business system by studying this difference.   Essay submissions: We have found that companies are experiencing a greater value in combining their resources jointly within the franchise organization. The opportunity for this collaboration is reduced if the company is not a part of a franchise concept.   Keywords: Franchise, internal networks, 4R, resources, integration, collaboration and resource value.

Genom kvalitativa intervjuer med Sveriges länsstyrelsers klimatanpassningssamordnare har vi i denna studie identifierat flera olika aspekter som påverkar förutsättningarna för det regionala klimatanpassningsarbetet. Totalt har 14 av 21 stycken klimatanpassningssamordnare intervjuas i denna studie. Efter att samtliga intervjuer genomförts sammanställdes viktiga aspekter som informanterna delgav. Resultatet av denna studie visar på att styrningen från nationellt håll är tämligen vag. Vidare ser man brister i hur frågan har aktualiserats i andra enheter på länsstyrelsen samt hur samarbetet med kommuner och andra statliga myndigheter fungerat. En annan problematik som finns är kommunernas brist på resurser, vilket påverkar vilken grad man kan genomföra klimatanpassningsåtgärder. Denna studie visar även på att klimatanpassningssamordnarnas enhetsplacering påverkar i stor grad vilken inriktning arbetet får. Då majoriteten av klimatanpassningssamordnarna är placerade på en enhet med en inriktning mot samhällsplanering så tenderar det regionala klimatanpassningsarbetet att handla om samhällsplanering. Vidare så fastslås att länsstyrelserna har olika förutsättningar för detta uppdrag, både genom en stor variation i anslagstilldelning men även utsattheten för klimatförändringar påverkar arbetet. / Through qualitative interviews with climate adaptation coordinators at Sweden's county administrative boards, this study identified several aspects that affect the prerequisites for the regional climate adaptation work. 14 out of the 21 climate adaptation coordinators were interviewed in this study. After the interviews were conducted, we compiled important aspects that the informants shared. The results of this study shows that the national governance is rather vague. We can also see a weakness in how the question has come to the fore in other units at the county administrative boards as well as how the cooperation with municipalities and other governmental agencies has worked out. Another problem that exists is that the municipalities' lack of resources, which affects the degree to which they can implement climate adaptation actions. This study also shows that the climate adaptation coordinators unit placement affects, in large degree, in what way the question regarding climate adaption is handled. As the majority of climate adaptation coordinators are placed in a unit with a specialization in community planning, the Swedish regional climate adaptation work tends to focus on community planning. Furthermore, we establish that all the county administrative boards have different prerequisites for this task, through both a large variation in the allocation of funds, but also in vulnerability to climate change.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartlägga unga vuxnas (18-24 år) upplevelse av arbetslöshet. Utifrån sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslöshet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansåg att det var en positiv eller önskvärd situation att befinna sig i. Slutsatserna indikerar på att arbetslöshet är en problematisk och utsatt situation. Arbetslösheten hade påverkat individerna djupt, den berörde individernas valmående och självkänsla. Slutsatserna antyder även att bemötande och engagemang från personal är avgörande för individernas trevnad. En aktiv insats ansågs bättre än en passiv insats för deras välmående. Upplevelsen av omgivningens syn kunde vara nedvärderande, medlidsam eller neutral. Hur situationen än såg ut hade intervjupersonerna optimistiska framtidstankar, vilka rörde både den närmaste framtiden och ett långsiktigt perspektiv.