I denna uppsats har jag försökt få en uppfattning om hur kommun X skulle kunna använda sina studie- och karriärvägledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gällande kommunens anställda. Utifrån tankar om att samhällsresurser måste användas på ett effektivt sätt och att vi alla måste vara mer flexibla i våra arbeten. Då måste förutsättningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förändring. Med samhällsresurser menas främst, i det här fallet, människor anställda i kommun X. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag. Att få en bild av om och hur personer på olika nivåer i kommunen ser studie- och yrkesvägledarnas kompetens som en möjlig och användbar resurs i personalutvecklingsarbetet. I studien har en kvalitativ intervjumodell användts där sex personer, alla med någon form av ledarroll, anställda i kommun X har medverkat. Resultatet har i huvudsak analyserats utifrån den organisationsteoretiska modellen Human Resource Management (HRM) och vägledningsteoretikerna Donald E. Super och Mark L. Savickas. Undersökningen visar att kommun X inte har tänkt på att använda studie- och karriärvägledarna på ett målmedvetet sätt internt i personalutvecklingsarbetet, men att alla ställer sig positiva till ett sådant samarbete. Kommun X har ingen utvecklad strategi för att kartlägga och ta tillvara medarbetares kompetenser och färdigheter, men är medvetna om behovet av ett system för att kunna locka personal till kommunala tjänster i framtiden och att få dem att stanna.

Titel: Från avfall till resurs: Hinder och möjligheter för uppskalning av cirkulära affärsmodeller i klädindustrin Bakgrund: Dagens resursutnyttjande är inte hållbart och det ökade fokuset kring cirkulära lösningar uppmanar till både behov och intresse för förändring. Dessa anpassningar handlar bland annat om att övergå från en linjär till en cirkulär affärsmodell för att göra bättre nyttjande våra resurser. Cirkulära affärsmodeller blir allt viktigare, men hur dessa kan skalas upp finns utrymme att vidare studera. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera centrala faktorer som har inverkan påskalbarheten av cirkulära affärsmodeller i klädindustrin. Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en fallstudiedesign. Forskningsperspektivet i studien är hermeneutiskt och har kompletterats med en abduktiv ansats för att vidareutveckla det hermeneutiska tillvägagångssättet och skapa förståelse. Empirin i studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer med både företag och experter från olika multinationella företag. Slutligen används en tematisk analys som analysmetod. Slutsats: Studien har identifierat sex hinder och sex möjliggörare för att skala upp den cirkulära affärsmodellen i klädindustrin. Dessa faktorer identifierades utifrån en analysmodell som byggde på strukturell, strategisk och operativ nivå där vissa faktorer var mer centrala än andra. De hindrenmed den mest avgörande betydelsen för uppskalning av cirkulära affärsmodellen var; eftersläpande och bristfälliga regelverk, komplexa värdekedjor och resurstillgänglighet. De möjliggörarna med den mest avgörande betydelsen var; proaktiva regelverk, samarbete och partnerskap och resurseffektivisering. / Title: From waste to resource: Barriers and enablers for scaling up circular business models in the clothing industry Background: The current use of resources is not sustainable and the increased focus on circular solutions is prompting both the need and interest in change. These adaptations include moving from a linear to a circular business model in order to make better use of our resources. Circular business models are becoming increasingly important, but there is room to study how these can reach scalability. Purpose: The purpose of this study is to identify key factors influencing the scalability of circular business models in the fashion industry. Method: The study utilizes a qualitative research strategy with a case study design. The research perspective in the study is hermeneutic and has been complemented with an abductive approach to further develop the hermeneutic approach and create a modified understanding. The empirical data in the study is based on nine semi-structured interviews with both companies and experts from various multinational corporations. A thematic analysis is employed as the analytical method. Conclusion: The study has identified six barriers and six enablers for scaling up the circular business model in the clothing industry. These factors were identified using an analytical model based on structural, strategic and operational levels, with some factors being more central than others. The barriers with the most crucial importance for scaling up the circular business model were; lagging and inadequate regulations, complex value chains and resource availability. The enablers with the most crucial importance were; proactive regulations, collaboration and partnerships, and resource efficiency. Keywords: Circular business model, resource management, clothing industry, scalability.

Syftet med denna uppsats är att se hur effektiva metoder och resurshantering påverkaroffentliga förvaltningar i Borås. Vi för även en diskussion om hur implementeringen avstyrmodeller såsom Lean har för inverkan på förvaltningarna. Uppsatsen har genomförts medutgångspunkt från valda teorier samt intervjuer med administratörer anställda på offentligaförvaltningar i Borås. Detta för att få ett medarbetarperspektiv på hur effektivitets- ochresurshanteringstänket har yttrat sig för de och deras arbetsplatser.De offentliga förvaltningarna som valt att införa styrmodeller såsom Lean i sina verksamheterhar blivit mer kostnadseffektiva och resurssnåla. En märkbar förändring är införandet av nyteknik i förvaltningarna. I och med implementeringarna av nya IT-system har förvaltningarnakunnat göra besparingar på olika nivåer. Detta har medfört både positiva och negativakonsekvenser.Resultatet visar att det inte går att bortse från att det blir en tyngre arbetsbörda och enstressigare tillvaro för medarbetare som arbetar utifrån dessa styrmodeller i offentligaförvaltningar. Det går heller inte att bortse från att omfördelningar av resurser bidrar tillbesparingar i förvaltningarna.

Resurshanteringen är en viktig del av arbetet i ett projekt och hur resursallokeringen går till är avgörande för projektet och resultatets framgång. Trots att resursallokering är extra problematiskt i multiprojektmiljöer finns det relativt lite forskning inom ämnet. Inom branschen för teknik- och förnyelsebar energi drivs majoriteten av produktutvecklingen i form av projekt. Vår studie genomfördes för att svara på uppsatsens forskningsfråga: Hur påverkar projektledare organisationens resurshantering under projektets genomförande? För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med totalt sex projektledare från en organisation som arbetar med lösningar för förnyelsebar energi inom sol- och gas-teknologi. Organisationen finns representerad på tre orter nationellt och ytterligare två orter internationellt. Vi har konstruerat vår intervjuguide utifrån vår problemformulering och analysen av de data som samlats in utfördes i två steg. I steg ett analyserade vi vad och hur projektledarna prioriterade samt hur de konkret gjorde för organisationens resurshantering. Syftet var att få respondenterna att berätta om sina upplevelser kring hur organisationen arbetar med resursallokering och hur de som projektledare gör när de behöver påverka den. I steg två jämfördes analyserad data gentemot tidigare forskning om projekt och resursallokering i multiprojektmiljöer. De två stegen redovisas gemensamt och parallellt med varandra i analysen för att skapa en helhetsbild i analysen. Uppsatsens resultat visar hur projektledare inom den studerade organisationen gör för att påverka organisationens resurshantering under projektets genomförande. Vår slutsats är att projektledarna påverkar organisationens resurshantering genom att förbereda sig med en grundläggande planering med förslag till problemlösningar vilka presenteras uteslutande vid personlig kontakt i form av formella och informella möten. / Resource management is an important aspect of the work of a project, and the allocation of resources is crucial for the project’s success. Although resource allocation is extra problematic in multi-project environments, there is relatively little research on the subject. In the technology and renewable energy sector, the majority of product development is conducted in the form of projects.    Our study was conducted to answer the essay's research question: How do project managers affect the organization's resource management during project implementation? To collect data, semistructured interviews were conducted with a total of six project managers from an organization that works with renewable energy solutions in solar and gas technology. Along with having offices in three locations nationally, the organization is also represented in two additional locations internationally.    We have designed our interview guide based on our problem formulation, and the analysis of the data collected was performed in two steps. In step one we analyzed what and how the project managers prioritized various aspects of the projects and how they actually managed the resources. The purpose was to get the respondents to share their experiences about how the organization handles resource allocation and how they act as project managers when they need to provide influence.    In step two, we compared our data analysis to previous research on projects and resource management in multi-project environments. The two steps are reported jointly and continuously to create an overall picture in the analysis. The essay's results show how project managers influence the organization's resource management during the project's implementation.    Our conclusion is that project managers influence the organization's resource management by carefully planning for changes in the project along with suggestions for problem solving. This influence is exerted exclusively using personal contact methods via both formal and informal meetings.

Detta examensarbete har utförts på högskoleingenjörsprogrammet för Byggteknik och Design vid Kungliga Tekniska Högskolan i samarbete med Svensk Bygglogistik AB. Arbetet diskuterar betydelsen av byggnadslogistik i ett infrastrukturprojekt för att uppnå en högre utnyttjandegrad för grävmaskiner med stöd av logistiksamordningsverktyg. Sammanlagt har 2150 mätningar utförts under två veckors tid för att kartlägga utnyttjandegraden för en bandgrävare (EC250CL) och en hjulgrävare (Atlas 1505M) på ett referensprojekt i Stockholmsregionen. Resultatet har sammanställts separat för de olika resurserna genom att redovisa och analysera andelen outnyttjad tid och de bakomliggande orsakerna till den outnyttjade tiden. Resultatet visar att utnyttjandegraden för bandgrävaren är 53 % och 59 % för hjulgrävaren vilket tyder på att ett förbättringsutrymme finns. Avslutningsvis diskuteras rekommendationer för hur användning av logistiksamordningsverktyg kan utökas inom anläggningssidan. / This thesis is written as a concluding project at the programme of Constructional Engineering and Design at KTH Royal Institute of Technology in cooperation with Svensk Bygglogistik AB. The thesis discusses the significance of logistical coordination in an infrastructure project in order to achieve a more optimized use for excavators by using logistical planning tools. 2150 measurements have been documented under a two week period at a reference project in the Stockholm region in order to achieve a valid and representable result for the utilization of two different excavators with varied attributes and prerequisites. The results have been summarized separately for each excavator showing the proportion of unutilized time, the proportion of reasons behind unutilized time as well as the relationship between unutilized activity and time.The results show that the utilization rate is 53 % for the excavator of model EC250CL and 59 % for the excavator of model Atlas 1505M. This clearly indicates that there is a span for improvement. As conclusion recommendations are discussed of how to increase awareness and use of logistical planning tools for infrastructure projects.

Sverige har sedan en tid sett en stark urbanisering som lett till en avfolkning av landsbygden och att det urbana ses som det ideala. Resultatet av detta blir att mindre kommuner i Sverige kan uppleva svårigheter att utföra vardaglig kommunal verksamhet. Denna studie ämnar därför utforska hur mindre kommuner hanterar resursutmaningar inom sin fysiska planering. Syftet är att undersöka om dessa kommuner upplever att de har resursutmaningar och i så fall vilka tillsammans med vad som kan ligga bakom dem. Dessutom undersöks olika strategier som olika kommuner använder sig av för att hantera dessa samt hur de kan anammas av andra kommuner. Studiens resultat baseras på en enkätundersökning bland landets mindre kommuner och ytterligare fördjupande intervjuer. Det visar tydligt att en majoritet av mindre kommuner upplever sig ha resursutmaningar inom fysisk planering. Dessa utmaningar verkar främst ligga inom kompetensförsörjning, personalstyrka och ekonomi där det pekar mot att grunden till dessa ligger i svårighet att rekrytera och locka personal till mindre kommuner men också ett minskat skatteunderlag. De främsta strategierna som diskuteras i studien för att tackla dessa är kommunala samarbeten, externa kontor och konsultanvändning. Dessa strategier har sina för- och nackdelar och måste anpassas efter vardera kommuns förutsättningar. Även om anammandet av dessa strategier kan hjälpa den enskilda kommunen löser det inte den strukturella problematiken i sin helhet. Dagens situation för mindre kommuner är inte hållbar då de ofta glöms bort i samhällsdebatten. För att alla landets kommuner ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas måste alla kommuner vara i fokus, inte enbart de större. / Sweden has for a time experienced a strong urbanization which has led to a depopulation of several municipalities and where the urban is seen as the ideal. The result of this is that smaller municipalities in Sweden might experience difficulties fulfilling their municipal services. This study therefore intends to explore how smaller municipalities handles their challenges concerning resources within their physical planning. The aim is to examine if these municipalities experience challenges of resources and if so, what challenges they have together with possible underlying causes. Furthermore, different strategies used by some municipalities to cope with their challenges are investigated as well as how they can be adapted by other municipalities. The study results are based on a survey among Sweden’s smaller municipalities together with additional in-depth interviews. They clearly show that a majority of the smaller municipalities express that they experience resource challenges within their physical planning. These challenges mainly seem to lie within competence, workforce and economy where the reason behind this seems to be difficulties when recruiting and to attract employees to smaller municipalities as well as a reduced tax base. The main strategies discussed in the study to tackle these challenges are municipal co-operations, external offices and the use of consultants. These strategies have their advantages and disadvantages and have to be adjusted to each municipality according to their respective preconditions. Even though the adaptation of these strategies could help the individual municipality, it does not solve the overall structural problematics. The current situation for smaller municipalities is not sustainable due to them often being forgotten in the societal debate. In order for all of the country's municipalities to have equal conditions to evolve, all municipalities must be focused on, not only the larger ones.

Bakgrund: Förändringar i konsumtionsmönster har på senare år uppkommit i vårt dagliga liv. Ju mer vi efterfrågar och konsumerar, desto mer ökar transporterna vilket skapar negativa konsekvenser på vår omgivning. Ökat avfall, onödiga kostnader, osunda arbetsförhållanden och ineffektiv användning av tillgångar är exempel på när företag inte tar sitt ansvar på de miljömässiga, ekonomiska samt sociala hållbarhetsområdena. Logistikföretagen har en direkt negativ påverkan på sin omgivning genom dess koldioxidutsläpp från fordonen, och har därmed en direkt möjlighet att kunna påverka detta. Logistikbranschen står idag inför olika utmaningar, men kan genom ett integrerat hållbarhetsarbete erhålla förmåner i både monetära och icke-monetära former. Företagen kan ta ansvar för de miljömässiga, ekonomiska samt sociala aspekterna, vilket benämns som Corporate Social Responsibility (CSR). Den effektiva resurshanteringen som kan implementeras i logistikföretagen utgörs av modellen cirkulär ekonomi och grundas i att reducera, återanvända och återvinna resurser inom verksamheten. CSR och cirkulär ekonomi utgör därmed grunden i denna studie för att ta reda på hur ett hållbarhetsarbete kan tillämpas på bästa möjliga sätt hos företag inom logistikbranschen i Sverige. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur logistikföretag i Sverige arbetar med hållbarhet. Vidare avser vi att identifiera och undersöka vilka möjligheter och förutsättningar som finns för implementering av cirkulär ekonomi inom logistikföretag för att skapa ytterligare resurseffektivitet och hållbarhet. Genomförande: Studien har genomförts med en kvalitativ karaktär genom intervjuer med insatta aktörer som har en direkt koppling till logistikbranschen i Sverige. Detta val grundas i att erhålla en ökad förståelse baserad på olika källor från branschen med respondenter som har varierade befattningar och kunskaper. Slutsats: Resultatet av denna studie innebär att en effektiv resurshantering baserad på den cirkulära ekonomins modell kan först uppnås när fyra delar är förverkligade tillsammans med ett hållbart ansvarstagande. Första kravet behandlar en hållbar strategi, det andra kräver att transportbeställaren efterfrågar hållbara transporter. Dessutom krävs även att företagen implementerar hållbara logistikaktiviteter som optimerar verksamhetens resurser. Slutliga kravet begär att intressenter ser incitament till att investera i verksamheten och långsiktiga samt branschöverskridande samarbeten tillsammans med att lagar stiftas för att driva hållbarhetsarbetet framåt. / Background: A shift in consumption has been noted in recent years. The more we demand and consume, the more increases the number of transports which leads to negative consequences in our environment. Logistic firms have a direct effect on the environment through their carbon emissions from their vehicles, therefore they have a direct possibility to influence this. The logistic sector is facing multiple challenges, but can through integrated sustainability actions acquire benefits, in both monetary and non-monetary forms. The companies can be responsible regarding the environmental, economic and social aspects, which is called Corporate Social Responsibility (CSR). The efficient resource management that can be implemented in logistic firms constitutes of the circular economy model, which is based on reducing, reusing and recycling resources within a company. CSR and circular economy compose the base in this study for the investigation of how a logistic firm can in the most optimal approach, implement sustainability actions within the logistic sector in Sweden. Purpose: The purpose of this study is to examine how logistic firms in Sweden work with sustainability. Furthermore, we aim to identify and investigate what are the possibilities and conditions for an implementation of circular economy within logistic firms to create a more resource efficient and sustainable sector. Completion: The study has a qualitative outline through interviews with competent actors that have a direct connection with the logistic sector in Sweden. This decision is based on the aim of obtaining a greater understanding from different sources in the sector with persons that obtain varied positions and knowledge. Conclusion: The results of this study implies that an effective resource management based on the circular economy model only can be achieved when the following four elements are realized with sustainable responsibility. The first requirement deals with a sustainable approach, the second requires that there is a demand for sustainable transports, it also requires that companies implement sustainable logistic activities that optimize business resources. The final requirement is that stakeholders seeks incentives to support and invest in the business both long-term and with cross-sector collaborations together with the laws enacted to drive the sustainability agenda forward.

Distributed computing allows effective data storage, processing and retrieval but it poses security and privacy issues. Sensors are the cornerstone of the IoT-based pipelines, since they constantly capture data until it can be analyzed at the central cloud resources. However, these sensor nodes are often constrained by limited resources. Ideally, it is desired to make all the collected data features private but due to resource limitations, it may not always be possible. Making all the features private may cause overutilization of resources, which would in turn affect the performance of the whole system. In this thesis, we design and implement a system that is capable of finding the optimal set of data features to make private, given the device’s maximum resource constraints and the desired performance or accuracy of the system. Using the generalization techniques for data anonymization, we create user-defined injective privacy encoder functions to make each feature of the dataset private. Regardless of the resource availability, some data features are defined by the user as essential features to make private. All other data features that may pose privacy threat are termed as the non-essential features. We propose Dynamic Iterative Greedy Search (DIGS), a greedy search algorithm that takes the resource consumption for each non-essential feature as input and returns the most optimal set of non-essential features that can be private given the available resources. The most optimal set contains the features which consume the least resources. We evaluate our system on a Fitbit dataset containing 17 data features, 4 of which are essential private features for a given classification application. Our results show that we can provide 9 additional private features apart from the 4 essential features of the Fitbit dataset containing 1663 records. Furthermore, we can save 26:21% memory as compared to making all the features private. We also test our method on a larger dataset generated with Generative Adversarial Network (GAN). However, the chosen edge device, Raspberry Pi, is unable to cater to the scale of the large dataset due to insufficient resources. Our evaluations using 1=8th of the GAN dataset result in 3 extra private features with up to 62:74% memory savings as compared to all private data features. Maintaining privacy not only requires additional resources, but also has consequences on the performance of the designed applications. However, we discover that privacy encoding has a positive impact on the accuracy of the classification model for our chosen classification application. / Distribuerad databehandling möjliggör effektiv datalagring, bearbetning och hämtning men det medför säkerhets- och sekretessproblem. Sensorer är hörnstenen i de IoT-baserade rörledningarna, eftersom de ständigt samlar in data tills de kan analyseras på de centrala molnresurserna. Dessa sensornoder begränsas dock ofta av begränsade resurser. Helst är det önskvärt att göra alla insamlade datafunktioner privata, men på grund av resursbegränsningar kanske det inte alltid är möjligt. Att göra alla funktioner privata kan orsaka överutnyttjande av resurser, vilket i sin tur skulle påverka prestanda för hela systemet. I denna avhandling designar och implementerar vi ett system som kan hitta den optimala uppsättningen datafunktioner för att göra privata, med tanke på begränsningar av enhetsresurserna och systemets önskade prestanda eller noggrannhet. Med hjälp av generaliseringsteknikerna för data-anonymisering skapar vi användardefinierade injicerbara sekretess-kodningsfunktioner för att göra varje funktion i datasetet privat. Oavsett resurstillgänglighet definieras vissa datafunktioner av användaren som viktiga funktioner för att göra privat. Alla andra datafunktioner som kan utgöra ett integritetshot kallas de icke-väsentliga funktionerna. Vi föreslår Dynamic Iterative Greedy Search (DIGS), en girig sökalgoritm som tar resursförbrukningen för varje icke-väsentlig funktion som inmatning och ger den mest optimala uppsättningen icke-väsentliga funktioner som kan vara privata med tanke på tillgängliga resurser. Den mest optimala uppsättningen innehåller de funktioner som förbrukar minst resurser. Vi utvärderar vårt system på en Fitbit-dataset som innehåller 17 datafunktioner, varav 4 är viktiga privata funktioner för en viss klassificeringsapplikation. Våra resultat visar att vi kan erbjuda ytterligare 9 privata funktioner förutom de 4 viktiga funktionerna i Fitbit-datasetet som innehåller 1663 poster. Dessutom kan vi spara 26; 21% minne jämfört med att göra alla funktioner privata. Vi testar också vår metod på en större dataset som genereras med Generative Adversarial Network (GAN). Den valda kantenheten, Raspberry Pi, kan dock inte tillgodose storleken på den stora datasetet på grund av otillräckliga resurser. Våra utvärderingar med 1=8th av GAN-datasetet resulterar i 3 extra privata funktioner med upp till 62; 74% minnesbesparingar jämfört med alla privata datafunktioner. Att upprätthålla integritet kräver inte bara ytterligare resurser utan har också konsekvenser för de designade applikationernas prestanda. Vi upptäcker dock att integritetskodning har en positiv inverkan på noggrannheten i klassificeringsmodellen för vår valda klassificeringsapplikation.

A test of combining retrogressive analysis of historic maps of the Sigtuna area villages Billby, Bärmö, Eneby, Til and Venngarn from the seventeenth century with archaeobotanical results pertaining to the tenth, eleventh and twelfth century. The study examines meadow distribution and character while aiming to determine to what extent retrogressive and archaeobotanical methods can compliment each other. Through the combination of methods, landscape change is discussed.  I explore how these meadows changed from the eleventh century to the seventeenth, which meadows could reasonably be presumed to have originated in prehistoric or early historic times and whether the hypothetical habitats produced by a previous archaeobotanical study of Sigtuna macrofossils could be tied to the meadows. The study shows that the grassland was generally wetter in the eleventh century, and that thirteen out of twenty meadows may have originated already in prehistoric time and been more or less continually mowed until at least late seventeenth century. Wet meadows, calcareous wet meadows, water meadows and potentially calcareous fens could be detected in the investigated area. The study shows that the multi-disciplinary approach as well as source pluralism indeed results in a beneficial analysis synergy and that the meadows in question are possible points of origin for the macrofossils from some of Sigtuna’s oldest strata.

Denna studie kartlägger vilka insamlingsmetoder för PET-flaskan som finns för avfalls- och återvinningsfasen på den svenska marknaden samt vilka verksamheter som ansvarar för dessa. Vilken omställning som görs av verksamheterna för att uppnå fossilfrihet, gällande insamlingsmetoder, energi- och drivmedelsanvändning. Tidigare forskning, djupintervjuer och enkäter ligger som grund för de resultat som presenteras. Studien tittar även på miljömässiga påverkansfaktorer men även komplexiteten gällande kommunala och rikstäckande verksamheter, hur de jobbar med hantering av PET på den svenska marknaden samt deras användning av fossila resurser och vad som görs för att minska sin miljömässiga påverkan. Insamlingsmetoderna dit PET-flaskan kan nå är restavfall, fastighetsnära insamling, återvinningsstationer och pantstationer. Verksamheternas ansvarsområde sker både rikstäckande och på kommunal nivå. Nulägesanalysen indikerar att verksamheter behöver göra ytterligare åtgärder för att bli helt fossilfria men att det sker en omställning med åtgärder för energi och transporter för att uppnå detta. Det finns insamlingsmetoder som möjliggör återvinning, men där sorteringsmetoderna kan vara avgörande för att PET ska kunna återgå till rätt materialflöde. Det går att se att verksamheterna använder förnyelsebar energi och drivmedel och att de aktivt arbetar mot att bli helt fossilfria. / This study identifies which collection methods for the PET bottle are available for the waste and recycling phase on the Swedish market and which businesses are responsible for these methods. What adjustment is being made by the operations to achieve fossil-free, current collection methods, energy, and fuel use. Previous research, in-depth interviews and questionnaires form the basis for the results presented. The study also looks at environmental impact factors but also the complexity of municipal and nationwide activities, how they work with handling PET in the Swedish market and their use of fossil resources and what is done to reduce their environmental impact. The collection methods that the PET bottle can reach are residual waste, collection close to the property, recycling stations and pawn shops. The area of ​​responsibility of the operations takes place both nationwide and at the municipal level. The current situation analysis indicates that businesses need to take additional measures to become completely fossil-free, but that there is a change with measures for energy and transport to achieve this. There are collection methods that enable recycling, but the sorting methods can be crucial for PET to be able to return to the correct material flow. You can see that the companies use renewable energy and fuel and that they are actively working towards becoming completely fossil fuel.